Och när man sedan kommer tillbaka till jobbet och får ett sådant här bakverk till efterrätt av en kollega som precis blivit klar med ett mindre, men problemfyllt projekt: *mums*
Nu undrar jag bara vad jag ska bjuda på när mitt mastodont- & mardrömsprojekt, ett nytt Intranet till firman, kommer att vara klart?! Och när blir det klart egentligen? Innan semestern är ett måste. Men jag kan bara inte komma mig för och få gjort det sista. Får mardrömmar bara vid tanken om att logga mig in på sidan...
Och ikväll; nej det blev inte någon val. Såg bara en båt vars besättning såg en val (eller två... ;-) ). Men fick en dunderpromenad i bergen och längst stranden i alla fall. Inte så pjåkigt! :-)
9 kommentarer:
Mums säger jag åt både första och andra bilden. Visst är det en persika som syns? Såå gott.
Vad bra du känner dig bättre och att deppet lättat, det gör mig glad höra. Kram!
Efterrätten såg god ut. Vad är det för slags kaka? Jobbigt när man känner sig låg och deppig och inte blir det bättre när man har ett jobbigt projekt som du just nu har. Det är dock bra att du känner dig liite gladare och vädret såg ju hur fint ut som helst. Jag hoppas du känner dig ännu gladare imorgon och då kanske det också käns lite mindre jobbigt med projektet.
Kram till dig.
Härligt med din inställning, jag känner igen mig själv. Man deppar, inser det och gör något. Positiv i kavdrat om man säger så. Här kommer saltstänkta styrkekramar från Västkusten!!
Bättre lunchställe kan man nog inte få! Ser nästan ut som en svensk badbrygga.
När jag har något riktigt tråkigt och/eller jobbigt jag måste göra brukar jag tala om för mig själv att "enda sättet att få det gjort är att göra det". Ibland hjälper det och ibland inte.
Nu hoppas vi på val till kvällen!
Kramar
Oj, så intressant och spännande att läsa om dtt liv på Grönland! Jag har alltid drömt om att få se en val!!
Den kakan såg god ut och då med en sån utsikt.
Hoppas du får en härlig dag!
Snart kommer det helt säkert en flock valar så du blir trött på dem för de stojar omkring så i vattnet och stänker ner*fniss*
Vad segt det är när man ska göra saker som man inte har lust med att göra. Go for it!!
Sköt om dig.
Kram
Susanne
Vad harligt med kvallsprommenader och gott att hora att du kanner dig gladare igen. Depparhelger ar ingen hojdare men ibland blir det bara sa. Sa haftigt att du gar och spanar efter valar pa dina promenader... jag spanar efter solen som verkar ha forsvunnit for gott fran de Brittiska oarna.
Harligt fina foton forresten!!
Sag fotot nedan med all den nyinkomna maten till affaren. Forstar din gladje helt och fullt! :-D
ALLA: Tack till alla uppmuntrande ord. Har verkligen hjälpt. Bloggen är ju fortfarande en offentlig plats så man kan ju inte berätta om allt i detaljer, när det nu även involverar andra. Men alla era kommentarer har ändå hjälpt massor. Tack! :-)
Anne: Japp, det var persika. Riktigt friskt och mumsigt. :-) Och japp, än snäppet bättre idag. Hoppas inte på ytterligare en nertur till helgen. Men det är prioritering på ”egoism” i veckan, så att jag kan stå pall bättre vid en eventuell nedtur från annat håll så att säga... ;-) Kram!
Desiree: Ja, efterrätten var smarrig. Har faktiskt nu efteråt tänkt på att jag borde fråga vår kökspersonal om receptet. Det var en rulltårta, men med någon forma av grövre, mörkare deg. Kände nästan nyttig när man åt den. *hihi*
Och japp, en vändning har kommit i stämningen här. Brukar vara så efter ett par dagars surt. Gjorde nog gott att komma iväg på jobbet och tänka på annat lite. Och promenaderna gjorde dunder för mig också. Och vädret, ja det är dunder!! :-)
Kram!
Fritt ur hjärtat: Tack för saltstänket! :-) Ja, man måste bara verkligen hitta fram varenda liten smula positivt för att vända kärran. Jag har nog alltid varit sådan att jag försöker se det positiva och skratta åt det mesta. Ja så är nog hela min familj egentligen. Annars hade nog livet varit väldigt mycket tyngre tror jag. Härligt att du också har en sådan där inställning som gör att man tager tag i saker & ting. Det är verkligen en bra egenskap. :-)
Marianne: Ja, frånsett alla fjällen så påminner verkligen skärgården här mycket om svenska västkusten med dess kala klippor. Mina egentliga ”hemkvarter”. :-)
Ja, det är väl så. Att tag i sakerna är enda lösningen. Jag brukar också se det så, samtidigt som jag alltid försöker hitta något i situationen att skratta åt. Då blir plötligt saker och ting så mycket lättare.
Livet i träsket: Välkommen till min blogg! Ja, valar är helt fantastiska och det är helt omöjligt att beskriva hur det känns när man ser en för första gången. På mig pirrade det i magen i flera timmar efteråt! *hihi* Hoppas du snart får chansen att uppleva det!
Susanne: Jo, nog kommer det valar innan sommaren är slut. Garanterat! Ja, säkert innan veckan är slut också... ;-) Och jodå, modet är lite högre upp idag. Kram
Millan: Tråkigt att behöva spana efter solen. Här ser vi den ju mest hela tiden, inklusive hela natten. Och valar ska vi ju också ha i fjorden och lök & morötter i affären, så egentligen borde man inte klaga. *hihi*
Skönt att höra att du mår bättre!!
Skicka en kommentar