söndag, september 30, 2007

Stora bagaredagen

Klockan är 23.53 (lördag) och jag har äntligen satt mig ner, efter en lång dag på två ben. Holger har precis startat en film (på dvd:n) och jag sitter här med min bärbara dator i knät. Idag har man helt klart hunnit med massor, och det känns.

Började dagen (efter frukost) med storstädning. Senare blev det en del inhopp här & där, men turligt nog tog Holger det tyngre lasset på den fronten. Själv hade jag ansvaret för bakandet, med Aaju som assistent.

Igår (alltså fredag) bakada jag (obligatoriska) havrerutor. Idag var det dax för mjuk marknadspepparkaka, toscakaka & russinbullar. Det senare är närmast obligatoriskt på grönländska firanden. Fast jag har alltid valt att baka dem på mammas grundrecept för kanelbullar, semlor & lussekatter. Ett riktigt dunderrecept, som inte alls resulterar i torra, smaklösa bullar, som de andras. *hihi* :-P

Sedan fick jag också fixat til tre tårtor; 2 traditionella med jordgubb samt en chokladtårta med banan. Imorgon ska de så garneras, med skogsbär respektive kiwi. Det ska nog bli smarrigt... ;-)

Mitt i alltihop fick vi också till tre timmars shopping & lunchande på stan. Det blev bl.a handlat mat, nya vinterstövlar till Aaju och äntligen, äntligen; en lampa som kunde ersätta vår soffbordslampa. Den var ful redan från början, men blev heller inte bättre när Holger slog huvudet i den, så att den stora glasskärmen gick sönder... *Aaj*

Imorgon väntar matlagningen (och kalaset... :-) ). Det ska bakas myskoxpizzor med pepperoni respektive räkor. Dessutom ska det kokas rensoppa och det ska fixas med både torrkad fisk, torkat valkött, rå valhud samt rått valspäck. Yummy for your tummy..! :-)

Grabbarna ska nog bli firade rejält imorgon! Men nu är det väl dax att joina Holger & se film lite mer helhjärtat! :-) (Klockan är, som kan ses nedan 0.28, natten till söndag, kalasdagen med stort K.)

Godnatt!

lördag, september 29, 2007

Svenska: Dagens utmaning

Ibland gör man det svårt för sig. Idag ska hela lägenheten storstädas, det ska bakas tårtor & diverse kakor, det ska handlas; både mat & annat och, nu kommer det; jag får inte prata något annat än svenska. På hela dagen. Grönländska och engelska standarduttryck, typ ilaa respektive 50/50 är accepterat. Men ingen som helst danska. När folk pratar till mig på danska ska jag svara på svenska! Oha...

Det vill säga att jag, för att bli förstådd, också måste klara det svåraste av allt; att prata i normalt tempo! Eller, ve och fasa, långsamt. Dem som känner mig vet att det är något jag har extremt svårt för. Men jag är ju heller ingen som tackar nej till en utmaning. So here goes.... Wish me luck! :-)

fredag, september 28, 2007

Flexibel matsedel ett måste

Så börjar ”menyn” för söndagens kaffe-mik / öppet hus att ta form. Vi (& senare bara jag) var och handlade i två omgångar igår, och kom hemsläpande med inte mindre än 7 kassar med varor. Det skulle ha blivit än ett par, om det inte var för att det helt saknades en hel del varor i affären.

Det är inget helt konstigt fenomen i Grönland (speciellt inte utanför huvudstaden Nuuk - vi i Nuuk har egentligen rena lyxen i jämförelse med många andra). Det fanns denna gången tex inte ett enda paket bakmargarin, vanligt smör hade de ca 10 paket kvar av och då bara de riktigt små och pastahyllan (där jag inget skulle ha, turligt nog) gapade helt tom. Som utfyllnad hade de satt upp en massa paket med Grissini (knapriga italienska brödpinnarnar), som staplade i bara ett lager, täckte hela den stora hyllan. Det var slut på socker, de hade bara 4 paket mjöl (varav jag norpade ett par) osv. Listan kan göras lång. Och jo, det är en rejält stor mataffär.

Det är mer regel än undantag att det blir några veckor här och där, då vi får gå utan diverse basala matvaror & liknande. Men vintern har iaf inte satt in i frukt- och grönsaksdiskarna ännu. Ingen risk för att de var utfyllda med bara lök, eller bara potatis osv alltså. Inte ännu. Men det närmar sig. De första 3-4 månaderna på året brukar det vara som värst.

Det är inte lätt när man är smått isolerad, av väder & tjock is... ;-)

Men man lär sig att leva med det. Även om det kan vara klurigt när man ska handla till en specifik middag t.ex. Det händer ofta att man får ändra tilltänkta maträtter flera gånger under shoppingens gång, eftersom de inte har det som behövs. Och då pratar vi inte om krångliga maträtter med ovanliga ingredienser. Och den där bäst före datumen, är inte sällan ett datum som redan har passerats, redan i butiken. Det även om det blivit enormt mycket bättre de senaste åren, med större lager och tätare leveranser.


Ryktet säger faktiskt att det kommit skeppsleveranser till stan, så det blir deffinitivt lite mer shoppande på lördag, när jag oxå har helt 100% koll på vad det ska bjudas på. Jag ska nog få tag på allt jag behöver även denna gång! :-)

Dagens besvikelse

Idag skulle det bjudas på frukost på dagis - för både barn & föräldrar. Vi hade fått en lapp om det & allt. Så det var att knata hemifrån på fastande mage, med en stolt Aaju som skulle visa upp sin ”arbetsplats” för mamma & ataata (pappa).

När vi kom dit var dock besvikelsen stor (även om inte Aaju, turligt nog, märkte fullt så mycket av den). På Aajus (och vissa andras) garderobsplats hängde nämligen ett nytt meddelande:


Hej alla!
Vi vill gärna informera om at den gemensamma frukosten som var planerad till den 28/9 är flyttad till måndag den 1:e oktober. Dagiset har nämligen födelsedag den dag. Bla bla bla....

Det hade hängt upp lappen igår eftermiddag. Man hade ju kunnat hoppats på att de hade tänkt på det lite tidigare, så att alla kunde nå att få beskedet. Men jag fick mig i alla fall ett glas vatten, Holger en kopp kaffe och Aaju ett knäckebröd med ost, så man ska väll inte klaga...!?

torsdag, september 27, 2007

Mommy, I’m home!

I veckans ”Nuuk Ugeavis” *) kan man läsa om de växande bostadsköerna i huvudstaden. Förr sa man - och det är det tal jag också brukar använda i mina infotexter – att väntetiden för en vanlig lägenhet i familjestorlek låg på 10-12 år. De nya siffrorna **), för det dominerande statliga bostadsbolaget, är dock nu än mer skrämmande:

1 rum & kök: 10-13 år
2 r & k: 28 år
3 r & k: 28 år
4 r & k: 24 år
5 r & k: 23 år
6 r & k: 23 år

Eftersom man måste vara 18 år när man ställer upp sig i kö för en lägenhet numera, kan man alltså säga att man först kan räkna med att få flyttat från mamma & pappa vid en ålder av 18+28=46 år!

Ja, om man inte är utbildad eller på annat sätt får jobb där man kvalificeras för en sk personalbostad för sig & familjen vill säga (eller har x miljoner på banken / rejält hög lön, så att man kan köpa sig bostadsrätt eller hus). Jobbar man statligt eller kommunalt, på en viss nivå, får man nämligen förtur i köerna, och får en lägenhet på bara något år, +/- några månader (vi fick vår på 2 veckor, vilket var rekord den gången). Men å andra sidan; väljer du att byta jobb, till ett där man inte har rätt till personalbostad, så mistar du den igen! (Många privata företag köper dock dyra bostadsrätter på den privata marknaden, som de hyr ut till sina anställda, så att även någon kan jobba hos dem.)

Tala om att vara bunden till sitt jobb! Holger & jag har dock extremlyx, då vi båda har rätt till personalbostad enligt våra jobbkontrakt. Så om en vill byta jobb, så kan vi alltids skriva över lägenheten på den andre.

*) ”Nuuk Ugeavis” är ett reklamblad som kommer ut till alla hushåll i Nuuk på onsdagar. Den innehåller också ett par artiklar med lokalnyheter varje gång.

**) Orsaken till de drastiska förändringarna, utöver stor tillflyttning, är bl.a att man håller på och river ner en del hyreshus för att bygga bostadsrätter istället. För att arbetet ska kunna rulla på får alla hyresgäster i dessa hus förtur i köerna för att kunna förflyttas. Alltså färre bostäder i allt & fler sökanden. Läs mer i detta tidigare inlägg.

onsdag, september 26, 2007

Ingenting lämnas åt slumpen...



Så är kvällens aktiviteter planlagda - för ovanlighetens skull, för planera är inget vi normalt gör (jag kanske, men inte vi) - så att det blir ca såhär:

Vi börjar kvällen med att leka brevbärare i snövädret. Vi ska nämligen åka runt och dela ut inbjudningskort till söndagens öppet hus! Yippie! :-)

Väl hemma igen, mätta & glada efter varsin omgång av Holgers smarriga pannkakor, ska ytterligare en drös inbjudningar skickas med e-mail & sms.

Sedan ska Holger (under tvång om så behövs ;-) ) få hängt upp nya (köpt i augusti...) hallampan & jag ska skriva 2 artiklar till personaltidningen. Och Aaju? Ja, han lär ha somnat innan allt detta är över... ;-)

PS: Inbjudan gäller så klart även alla er som läser denna blogg. Har ni vägarna förbi Nuuk på söndag så... :-) Klicka på bilden för att tydligare se upplysningarna på inbjudningskortet (det är dock fortfarande en förminskad & kvalitetsmässigt "nerskruvad" version i förhållande till dem vi delar ut, men jag hoppas att ni ska kunna läsa). Jag har t.o.m varit så flitig att jag skrivit på grönländska & svenska denna gången, istället för grönländska & danska eller bara grönländska, som jag brukar. Man ska ju försöka sprida svenskakunskaperna lite (och för de dansktalande kommande gästerna ska det väl inte vara helt omöjligt att förstå iaf den svenska texten)! ;-)


Uppdaterat:
Jo, jag har också hittat ett par fel i den svenska inbjudan, men det är det troligtvis ingen här som märker så jag kör vidare med den som den är. Och ni som läser här, ja ni är ju vana med att det slarvas väldigt med svenskan från min sida. Det är ju svårt när man i årvis konstant pratar ett annat språk, som dock på ett farligt sätt ligger så nära svenskan. Det hade varit mycket lättare att prata/skriva korrekt svenska om jag i vardagen pratade ett annat språk, som t.ex engelska eller nått. Då kommer man ihåg bättre på vilket språk det heter si och vilket det heter så. Och jo, stavkontroll i word hade ju varit toppen. Kom ihåg det Jultomten!

tisdag, september 25, 2007

Och här är hon...



...damen jag skrev om i mitt förra inlägg.

Kortet är taget 4 timmar efter avtäckandet, då statyn stod hyfsat långt upp på land. När Holger var där nere nyss, ytterligare 3 timmar senare, var det bare hennes huvud kvar över ytan. Det kan man kalla tidvatten. ;-)

En naken svensk mitt i city

Många dagisbarn var, liksom jag ,tidiga till dagens stora event. När väl det hela drog igång var det människor nästan överallt.

Så har jag, trots den isande kylan, varit kulturell och deltagit vid dagens ”avslöjningen” av Havets Moder (Sassumap Arnaa). Under arrangemanget bjöds det, utöver lååånga tal, bland annat på traditionell sk trumdans, körsång samt 5 kajakpaddlare som visade hur de kunde göra eskimåsväng efter eskimåsväng (dvs snurra runt med hela kajakekipaget ner i det kalla vattnet & upp igen. I vatten där isbergen, som fullständigt fyllt fjorden de senaste dagarna, guppade runt utan att direkt verka smälta, vilket väl säger sitt om temperaturen). Själv frös jag - tillsammans med de flera hundra andra åskådarna - tillräckligt, bara av att stå på land & se på.

Havets Moder var det ja... Inuiterna hade förr inte någon egentlig gud, utan man trodde på andar. Både goda och onda, där speciellt Havets Moder – som bland annat styrde över alla djuren i havet – var en viktig ande att hålla sig på god fot med, för att få en lyckad jakt. Enligt myterna levde hon på havets botten och sände upp jaktbyten till dem som visat henne & naturen respekt. Liksom hon omvänt, höll på djuren för dem som inte gjorde det.

Den grönländske skulptören Christian Rosing har nu gjort en skulptur av denna (nakna - för att delvis förklara detta inläggs överskrift) kvinna. En skulptur som, efter idé från Nuuks kvinnliga borgmästare, har blivit placerad nere i den sk Kolonihamnen – stadens äldsta stadsdel, tillika Nuukbornas favoritställe för allmänt havsskådande & ikringstrosande.

Bästa korten jag fick på skulpturen var nog under förberedelserna, då det inte stod så många i vägen. Fast då var den ju så klart fortfarande täckt av ett vitt "lakan"...! (Till vänster i bild.) Ett riktigt "nära-inpå-porträtt" kommer nog här i bloggen om några dagar istället.

Hon står, omringad av diverse djur, på stranden, där tidvattnet gör att hon stundtals kommer helt under ytan. För ja, vi har rejält högt tidvatten här i Grönland, ofta många meter (jämfört med i Sverige, där det som absolut max är några decimeter). Så även en 2 meter hög skulptur av 7 ton svensk (aha..!) granit *), kan uppslukas av vatten, lätt som en plätt.

*) Ja, det har varit lite debatt om varför man valde att göra skulpturen i svensk granit, när nu det finns oändligt med passande sten här, lokalt. Men så blev det alltså...

Aaju har 2 födelsedagar

Eftersom man i Grönland tror (eller iaf trodde) att en avliden person delvis lever vidare i den som får dennes namn har Aaju idag födelsedag igen. Det var bara 10 dagar sedan han blev 3, men det läggs inga år på han ålder denna gång. Men ett paket ska han allt få! :-) Aajus farbror Niels (alltid kallad Aaju av Holger) skulle nämligen ha blivit 35 år idag om han varit bland oss.

måndag, september 24, 2007

Intern reklam: Grönland i korthet med karta

Jeg har nu fixat till en liten undersida till denna blogg, med lite korta fakta om Grönland, inklusive en karta över landet. Något för er att ta till, när jag skriver på utan att tänka mig för, och era frågor bara hopar sig: Var ligger nu Thule eller hur många bor det egentligen i Nuuk (staden vi bor i, tillika Grönlands huvudstad) osv. Sidan kommer att uppdateras allteftersom, varpå jag nämner det här på bloggen.

Länk till sidan finns här, men också som en fast länk i menyn till höger (kallad ”Grönland i korthet”, direkt under ”Vem är jag”-avsnittet).

Knôkade helger ger tidiga mornar

Som ni kan se i toppen av alla de inlägg som blivit (snarare kommer att bli, för min del) inlagda idag, är det måndag. Och som ni ser i slutet av detta specifika inlägg, är klockan inte mer än några minuter över 4. På morgonen.

Jag har nämligen en viktig deadline idag, nu på morgonen, och helgen bjöd inte på de stora möjligheterna för jobbande, så... Lördagen var ju vigd åt Holger & hans födelsedag, och söndag, ja då hade vi lovat Aaju ett badhusbad, det skulle handlas osv. Tiden går så fort ibland.

Samtidigt har inboxen i min e-mail blivit mer än välfylld av osvarade mails. Får försöka sätta mig och svara, efter att jag fått lämnat in allt till dagens deadline. Men mycket tid har jag inte sedan heller. För på fredag ska ett nummer av vår personaltidning komma ut, för vilken jag denna gång står som ensam ansvarlig. Och jag har inte ens börjat... ;-)

Uppdaterat:
Glömde ju att berätta om gårdagens klipp... Holger hade bestämt sig för att han igår skulle klippa av sig håret, med maskinen som vi vanligen använder till Aajus hår. Först skulle jag dock få möjlighet för att provklippa med sax (efter flera års tjat från hans sida om att jag ska klippa honom).

Det var första gången jag skulle klippa kort frisyr på någon (har bara klipt luggar, toppat långt hår, samt mer eller mindre misslyckat klipt mig själv (när man är på resande fot måste man ibland...)). Men det var mot all förväntan riktigt kul, trots att Holger har mardrömshår; totalt spikrakt & megatjockt.

Fast Holger tappade smått tålamodet, så innan jag blev klar, lades maskinen i min hand, som avtalat trots allt. Så var det bara att återigen trolla fram främlingslegionären i Holger - 15 mm över hela huvudet (jag rakade honom oxå sommaren 2001, då Bobby Ewing-frisyren bara skulle bort, kosta vade det ville... :-P ). Det blev inte superfint, men rätt ok ändå (han går ju mest med keps ;-) ). Han ångrade sig dock nog lite, att han inte låtit mig klippa vidare med saxen trots allt. :-)


söndag, september 23, 2007

Fortsatt berättande om gårdagens födelsedagsfirande

PS: Klicka på fotona för att få dem i något större format.


Underbart höstväder (all snö är nästan bortsmält vid havsnivå, så vi kan väl inte säga vinter, även om vi har minusgrader) bjöd på heldag utomhus, med Thaiboxlunch på Crazy Daisy.


Vi fick även varit lite ”kulturella” genom att se Annelise Kofoed-Hansens gobelängutställning med grönländska motiv i kulturhuset Katuaq. Annelise är från Bornholm (Danmark), och har aldrig själv bott i Grönland, men väl besökt landet ett antal gånger under de senasre åren. Just att besöken varit så kortvariga ligger kanske bakom att hon valt att kalla utställningen ”Kalaallit Nunaat – Menneskenes Land”. Kalaallit Nunaat, det grönländska namnet på landet, sägs nämligen oftast betyda just "Människornas Land". Detta är dock felaktigt, då det betyder ”Grönländarnas Land”. ”Människornas Land” heter istället ”Inuit Nunaat”. En viss skillnad. Men gobelängerna var allt fina ändå ;-)


Aajus första mästerverk som fotograf, med mamma & ataata (pappa) som motiv :-)


Sista skörden av kråkbär (sortebær på danska) för året skulle säkras. Det blev tillräkligt till både dessert & frysen. Själv är jag inte megaförtjust i dessa smått smaklösa bär, men Holger och de flesta andra grönländare är som galna i dem. Efter att de har fått sig lite frost brukar de dock smaka sötare, så det är precis dagar som denna som de ska plockas, innan snön gömmer dem för gott.


Vi var i hamnen när inspektionsfartyget ”Hvidebjørn” lade till. Det är en av flera danska militärfartyg som regelbundet patrullerar de grönländska farvattnen.


Medan vi stod där landade, efter en hel del uppvisning, en Lynxhelikopter på fartyget. Vattnet piskades upp så vi blev smått blöta och killarnas ögon strålade av glädje!
:-)


Holger skulle hjälpa mig skära upp rensteken, vilket resulterade i att han tog fram storsågen... (Holger vill nämligen gärna komma åt märgen inuti det stora benet. Mums... Eller nått...?! :-) )



Och Aaju skulle hjälpa mig att duka. Att lägga köttet ovanpå servetterna tyckte han var en bra idé... ;-)

Kvällen blev sedan sen, med spelande av sällskapsspel samt bas & gitarr, bara Holger & jag. Mycket trevligt! Firandet med kompisarna får sparas till någon annan gång.

lördag, september 22, 2007

Religion & kultur hos inuiterna idag

Igår frågade Ellinor i en kommentar här på bloggen hur religionen och kulturen ser ut hos inuiterna idag. Så här kommer mitt (lekmans) svar. Har dock inte så mycket tid just nu, så jag varnar för en lång text (det tar tid att skriva kort & koncist) ;-) Hoppas det inte skrämmer er från att fråga mer. För, fråga & kommentera bara på här i bloggen - det tycker jag är kul!

Svar:
Innan den norskdanske prästen Hans Egede (Nuuks grundare) kom til Grönland 1721 hade inuiterna här en naturtro, som på många områden hade likheter med den andra naturfolk, så som indianerna och samerna, trodde på.

Efter drygt 200 års missionerande blev dock naturtron ”utrotad” (”västlänningar” nådde dock först Östgrönland i slutet av 1800-talet, så där döptes den förste först år 1921, så längre sedan är det inte, än att det fortfarande finns många som växt upp ovetande om allt vad Jesus & Gud heter...).

Många traditioner och en viss tro på det gamla existerar dock oxå fortfarande bland många. Det är t.ex dem som blivit rörda till tårar vid mötet av min pojkvänn och/eller son, då de är döpta efter avlidna familjemedlemmar. Den gamla tron är nämligen att de avlidna till viss del lever vidare i dem som får deras namn, så för dem vi mött har det oxå varit ett återförenande med en tidigare avliden släkting/bekant.


Det gamla livet (torvstugan) möter det nya (kyrkan).

Upernavik, Nordgrönland.

Men de allra, allra flesta är (samtidigt) numera protestanter och medlemmar av den Grönländska Kyrkan. Kyrkan har t.o.m en större och viktigare plats i dagens grönländska samhälle, än vad den t.ex har i det svenska. (PS: Det finns även en mindre katolsk församling och några frireligiösa kyrkor, som speciellt växt sig starka på vissa enskilda platser. Antalet anhängare av andra religioner är dock ytterst begränsat.)

Vad gäller gamla traditioner & bevarande av dem, så är det något som är viktigt i det grönländska samhälle, liksom i alla inuitiska samhällen av idag. Inuiterna i Canada, USA (Alaska) & Ryssland har dock mist mångt mer under deras kolonialisering. Därför är Grönland där som det gamla, språket osv är mest bevarat, samtidigt som man faktiskt lever i det mest moderna samhället (ja, även i jämförelse med övriga ”nordamerikanska” inuiter).

Bara det att alla grönländska hem är fulla av tupilaker, stenfigurer, pärlarbeten & annat, sådant (dyrt) som vanligtvis turisterna köper med sig hem, säger ju en del. De traditionella folkdräkterna tas på vid högtider & firanden osv. osv. Man är stolta av sitt land & sitt ursprung, men som oftast på ett positivt & ”inte-platstagande” sätt.

Mer om kulturen av idag, en blandning av gammal & nytt, en annan gång...

God morgon födelsedagsgubben!


För ett par dagar sedan var det inte en vacker syn (även om vi hade enormt kul); en lillkille dränkt i färg.

Men det var det värt, för idag fick man se en stolt Aaju som beskrev vad han hade målat och en än stoltare ataata (pappa) som garanterat mottog den bästa present en 30-åring kan få.

Grattis på födelsedagen Holger/ataata!! :-)

fredag, september 21, 2007

Frihet tillsist, och en ny kamp?!

Vid öppnandet av Landstinget (motsvarande Riksdagen) berättade Landsstyreformanden (motsvarande Statminister) Hans Enoksen idag att de räknade med att Grönland får infört självstyre på nationaldagen - den 21:e juni - år 2009. Ja, om allt går som det ska vill säga. Först ska det ju till en folkomröstning, nästa år.

Grönland blev inofficielt kolonialiserat av Danmark under 1700-talet (officielt dock först 1933). 1953 blev man danska medborgare och en del av det danska riket. På papperet skulle man jämställas med danskar födda i Danmark. Detta var dock just bara på papperet, och efter en del kamp fick man infört Hjemmestyre (svensk fackterm; Internt Självstyre) 1979. Orättvisorna blev mindre med tiden, men de är fortfarande än idag en del av vardagen, så ett riktigt självstyre är önskat av många. Även av mig.

Men det kommer deffinitivt att vara en tid av nedgång, innan man kommer upp till ytan efter en sådan process. Om de grönländska politikerna, samhället & befolkningen är redo för det redan nu, vet jag inte, men som det ser ut så kommer vi snart att få reda på svaret. Peppar, peppar...

Bygga, bygga, bygga - och detta är bara en bråkdel

Nuuk-känningar som inte varit i Nuuk på några år har nog riktigt svårt att känna igen sig idag. Nya hus ploppar upp konstant. Bara på 10-talet år har stan mer eller mindre fördubblats i storlek. Ja, bara det att jag varit borta några veckor, gjorde att jag nästan inte kunde känna igen mig när jag kom ner till centrum häromdagen. Här kommer förklaringen:


1. Grönlandsbankens tidigare blå & vita lokaler, mitt i absoluta centrum, har blivit ovanligt ”luftiga”. Mannen på väg in på det avspärrade rivningsområdet är idésprutan Peter Barfoed, som även är arkitekten bakom bankens nya, kommande kontor. Fotot är taget, stående utanför gamla bowlinghallen, som även den försvann för ett drygt år sedan. Nu huserar byggnaden istället stans nattklubb för de mer hippa, ett trevligt café samt (smått tillfälligt, i väntan på att de får byggt nya, än större lokaler) en möbelaffär...


2. Byggnadsarbetsplatsen sedd från andra hållet. Där ser man även det gamla, röda posthuset, som sedan 2005 har haft ett otaligt antal andra hyresgäster; för några veckor sedan blev det visst Jysks tur, varpå en ny lager färg oxå kom på det fallfärdiga huset, som plötsligt ser riktigt trevligt ut. Dock kommer rivningsdagen även för denna byggnad allt närmare. Matshopping & parkeringshus talas det om, men matvarukedjan Pisiffik verkar ha svårt att besämma sig om deras nya komplex ska flyttas hit, bara över vägen från deras nuvarande ”hem”, eller om de ska vara med på den nya storsatsningen, med shoppingcenter bakom kulturhuset Katuaq.


3. Fast tvärs över gågatan, från byggeriet sett, ser väl saker ut som de alltid gjort? Eller nja; matvarukedjan Kalaallit Nunaanni Brugseni (= Grönländska Brugsen, till motsats till den danska) fick ju faktiskt även den fixat till ett rejält ansiktslyft på sin största butik i Nuuk, både innuti & utompå, för ett par år sedan. Och som ni kännare kan se har även Pisiffik fått en ny entré (den vita & ljublå byggningen i bakgrunden). Dessutom föregår en stor tillbygnad, på fotot dold av Brugsenbyggnaden. Jag vet dock inte om det är Pisiffik eller "huspartnern" Hotel Hans Egede som står för den.

Inget får förbli som det var. Helt plötsligt ska allt även i centrum vara snyggt, helt & toppmodernt. Suck... :-P

torsdag, september 20, 2007

Jo, min son gillar Mr Bean...


Foto taget i vardagsrummet för typ 1.5 minut sedan... ;-)

Är svenskar verkligen normala?

Fick läst denna roliga text på Desirees blogg (en svensk tjej som tillfälligt bor & arbetar i Alabama, USA) - en text om hur andra uppfattar svenskar. Kul! Tror jag får köpa mig boken som nämns, så att jag kan förstå mig på er den dag jag, i en ökänd framtid, eventuellt beslutar mig för att flytta hem till Sverige och den svenska arbetsmarknaden igen! ;-)
PS: Texten är på engelska...

Barnomsorg på Grönland år 2007

Så har jag lite halvsnabbt fått bläddrat mig igenom dagens tidning *). Inte helt överraskande handlar nästan hälften av artiklarna om barnens situation här i landet. I måndags presenterades nämligen den statistikfyllda rapporten (med översatt titel) ”Barnfattigdom på Grönland”, som är 2:a rapporten av 3 i serien om barns levnadsstandard på Grönland. En undersökning gjord av, på svenska översat, Vetenskapscenter för Barn och Unga (på grönlänska Meeqqanut Inuusuttunulu Ilisimasaqarfiup, förkortat MIPI).

Inte helt oväntat visar rapporten på att långt ifrån allt står rätt till. Frågetecken har sätts till diverse metoder som använts under undersökningen osv, men summa summarum är ändå att det sociala området, med lösningen av dess problemer, behöver prioriteras upp. Och det rejält. Det måste vara slut på bara fina tal & valfjäsk. Politikerna måste se till att omfördela resurserna, så att det kan utvecklas några hållbara, långsiktiga lösningar oxå.

Alla barn ska helt enkelt ha mat & husrum, kläder på kroppen samt tillgång till vuxna personer som de kan vända sig till för stöd & hjälp. Personer som de kan lita på. Där föräldrarna sviktar måste samhället ta vid. Ta vid, och hjälpa familjen som helhet på rät köl igen, eller bara barnen, om något annat är för sent.

Problemen härrör självklart från det senaste halva århundrandets snabba utveckling; från förglömd koloni till ett fullt modernt samhälle. Men det ursäktar ändå inte politikerna. De borde göra mer. Och i AGs *) ledare sparar man heller inte på syrligheterna idag; politikerna i Siumut (typ Socialdemokraterna), som suttit i ledande position sedan självstyrets införande 1979 (antingen i egen majoritet eller i koalition), får sig en rejäl dänga. Kanske rätt välförtjänt!?


*) Vi har två landstäckande nyhetstidningar här på Grönland:
Sermitsiaq och Atuagagdliutit, i folkmun kallad AG. De är båda dubbelspråkiga (grönländska & danska) och utkommer bara ett par dagar i veckan. AG kommer på tisdagar & torsdagar, medan Sermitsiaq numera bara kommer ut på fredagar. De har istället satsat på en fullt ut fungerande webbtidning, som t.o.m erbjuder en hel del nyheter på engelska.
En annan anledning till att tidningarna inte kommer ut oftare, är helt enkelt för att det då skulle vara en omöjlighet att hinna distribuera ut ett nummer av tidningen landet runt, innan nästa nummer kom ut. Grönland är alltså enormt och befolkningen väl spridd!

Vintermornar igen

Så var det redan torsdag, och 2:a dagen i rad jag valt att arbeta hemifrån. Var inte megaflitig igår, men annat blir det idag (peppar, peppar). Så summa summarum, ska jag nog få gjort mina 16 timmars arbete.

Idag var oxå dagen då vi fick plocka fram Aajus polisoverall för säsongen. Det blir 3:e vintern han har den, men som det verkar kommer den inte att hålla i längden till det blir barmark igen, någon gång i maj 2008. Och halsduken försvann oxå i slutet av förra vintern (när det blir riktig vargavinter är det dock heltäckande halskrage- och mössvarianten, allt-i-ett, som gäller) & vinterstövlarna har kommit bort sig i garderoben. Så det blir att både rota i skåpen & gå på shopping idag.

Holgers firmabil har jag också fått smått gräva fram under all snö. En klar nackdel vad gäller bilägande här i landet (jag säger ju det, vi ska alltså aldrig skaffa bil. Hellre en snöscooter eller två). Vinterdäcken ligger dessutom tryggt förvarade i verkstaden på H’s jobb, allt resande senaste tiden har ju gjort att vi inte hunnit få dem på. Så jag låter nog bilen stå idag trots allt...!

onsdag, september 19, 2007

Återställandet av ordningen

Så har jag fått börjat rotat igenom virrvarret av e-mails och de under sommaren växande pappershögarna av post & annat. Det är inte riktigt sunt för ordningen, att bli ”rundkastad” så mycket geografiskt som jag blivit detta år. Men meningen är att jag ska ägna fritiden de närmsta dagarna åt att få ordning på allt igen.

Jag har t.ex äntligen fått uppdaterat adresslistan över gamla Chalmerskompisar, som jag har liggande på min/vår hemsida (även den hopplöst försummad sedan semestern & tråkigheterna i familjen, se mer på http://haj.atspace.com/). Och jag har även kommit mig iväg och köpt batteriuppladdare till jobbkameran, så att jag kunde få plockat ut korten från sommarens besök från Island (eller ja, helt korrekt egentligen från Sverige, Island respektive Tjeckien, samtliga dock boende på Island). Så håll till godo; några av er känner kanske t.o.m igen ett par av personerna som så glada sitter vid vårt köksbord! ;-)


tisdag, september 18, 2007

F'låt

För ett par timmar sedan gjorde jag en mindre förändring på ett tidigare inlägg. Jag ursäktar för att det jag först skrivit missförstods, och uppfattades som något anklagande. Det var aldrig min mening. Sådan är jag bara inte som person.

Jag vet att jag själv utelämnar mig ganska mycket genom att skriva denna blogg (& tidigare veckoboken på hemsidan), men det har aldrig medvetet använts som ett medel att komma åt eller utelämna andra.

Det är också därför jag ofta hoppar över namn (och speciellt efternamn) när jag nämner aktiviteter med vänner t.ex. Det är ju jag som har valt att skriva på nätet, inte de. Även foton och liknande är jag restriktiv med. Holger och vissa andra vet jag var de står, och hur långt jag får gå i berättandet av våra gemensamma upplevelser. Andra brukar jag fråga.

Därmed inte sagt att jag inte kan gå för långt, missuppfattas eller liknande ibland. Men var då snälla och kontakta mig, så rättar jag upp på det hela. Skicka ett mail till k98jolo [snabel-a] yahoo.se eller skriv en kommentar direkt på bloggen, genom att klicka på länken ”0 (1,2 eller 3...) kommentarer” i slutet av aktuellt inlägg. Under ”Välj en identitet”, väljer ni självklart själva om ni vil ange er eventuella google/blogger-identitet, bara skriva ert namn eller förbli anonym. (Ni måste dock altid verifiera det ord som står lite ”klurigt” i blått, då detta är en funktion jag har valt att ha för att undvika spam bland kommentarerna (det finns ju maskiner som söker efter gästböcker & liknande och automatiskt sätter in reklam och andra oönskade texter där).)

Sedan kan det ju kanske vara lite lugnande för er alla att veta, att de flesta som läser denna blogg inte alls känner varandra. Fast visst, världen är mindre än man tror, och det är därför jag är noga med vad jag skriver; kollar så att jag inte skriver fel, för mycket eller allt för den delen. Och jag ska bli än mer noggrann framöver, för tro mig, jag är inte en person som tycker det är roligt att såra människor, kända som okända.

Förlåt igen.

/ Louise

Tillbaka i rampljuset ;-)

Igår kväll var det så äntligen dax för TV-premiär! Vår halvtimmes dokumentär/upplysningsprogram om vattenkraft blev visad på den nationella TV-kanalen KNR (Kalaallit Nunaata Radioa = Grönlands Radio). Så långt har recensionerna (från Holger... ;-) ) varit mycket positiva. Peppar, peppar...

Detta var dock ett något mer anonymt framträdande i KNR än vad jag är van till. Det stod ju bara firmans namn som producent & manusförfattare. Under jobbet på kulturhuset Katuaq var jag ju personligen en vanlig gäst i de grönländska vardagsrummet. Under politiska debatter, koncerter & diverse kulturprogram dök jag upp i rutan med mikrofoner, satt bakom mixerbord osv, speciellt under de så kallade Arctic Winter Games 2002 (AWG = OS för länder i Arktis). Jag förekom så ofta i TV, att folk började hälsa på mig på stan, för att sedan komma på att det faktiskt inte alls kände mig. Holgers mamma hörde till en av dem som trodde att hon kände mig. Hon var i början av vårt förhållande överbevisad om att vi träffats förr! :-P


Själv såg jag inte programmet igår (har ju sett den massor av gånger förr), men väl kvällens snöoväder som resulterade i vita tak och nu helvita fjäll från topp till botten.

måndag, september 17, 2007

Ensamstående på prov

Så stod det klart att Holger kommer att flytta till Sisimiut för ett par dryga månader. Han ska nämligen få vara hjälplärare för en helt ny flock snickarelever. Det är super för honom, som ju inte har någon egentlig erfarenhet som lärare. Så får han ju se hur det fungerar från grunden.

Eleverna är i skolan från måndagen den 8:e oktober t.o.m. fredag den 14:e december. Med några dagars jobb före & efter, lutar det därför åt att vi bara får behållt Holger här någon vecka eller 1.5, när han kommer tillbaka på fredag, innan det bär av till Sisimiut igen.

Men det får väl gå. Aaju & jag ska nog klara oss i vintermörkret & julruschen. Och vem vet; kanske vi får chansen att komma på besök och få oss en hundslädetur! Här söder om polcirkeln är det ju förbjudet att ha slädhundar, så det är inte varje dag vi får chansen.

Fast en negativ sak är ju så klart att Grönland, trots något av världens lägsta oljepris (det är nämligen inga skatter & liknande på oljeprodukter här), har världens dyraste kommunikationsnät: Flyg & färja är det enda sättet att ta sig mellan städerna, och det kostar! Men någon helgåterförening måste det väl ändå bli?! ;-)

Sisimiut nästa

Sjön mitt i Sisimiut, september 2006
Klockan är bara lite drygt 7, ändå har jag redan hunnit vara uppe i över två timmar. Holger skulle nämligen upp tidigt idag, för att flyga norrut, till Sisimiut, Grönlands näststörsta stad, med ca 5.400 invånare. Han ska dit med jobbet. Det är nämligen där som själva skolan, vars filial han jobbar på, ligger.

Det blir en vecka i den vackra staden strax norr om polcirkeln, där norrskenet oftast är som starkast och där folk tycks vara lite extra företagsamma. För turisten är möjligheterna att åka snöscooter som störst här (jämfört med i resten av landet), men man kan självklart även åka mer traditionellt med hundsläde. Och möjligheterna att fynda billigare souvenirer, är deffinitivt mångt större i Sisimiut än i Ilulissat, Nuuk & Kangerlussuaq, ställen än fler turister & affärsresanden passerar.

söndag, september 16, 2007

Lillen blev 3

Så har vi tillslut firat minstingens 3-årsdag på rätta dagen - 16:e september. Det gick ganska så lungt till, även om vindarna utanför låg över stromstyrka, med medelvindar på över 25 m/s och vindstöt på närmare 40, vilket piskade upp havet & regnet rejält.

Inplanerad båttur blev det därför inget av, utan det blev sjungande & paketöppnande i sängen följt av slappande & läsande av ”Plupp och havet” (fått i present av finska Mia). Därpå drog vi iväg på badhusbad & resten av dagen förblev Aaju och hans intressen i fokus, vilket resulterade i bland annat dockteater med ödlan han ett par dagar tidigare varit så rädd för! ;-)

Något stort öppethus (kaffe-mik), som vi brukar ha, blev det inte av. Det får bli när vi kommit lite mer på plats efter allt resande & då det känns kul igen med stora firanden. Kvällens pizza- & kladdkaketårtsbak blev dock provsmakat av en kompis, Jensine, som inte kunde hålla sig från att komma med paket & gratulationer. :-)

lördag, september 15, 2007

1 vecka med familjen - i 3 länder

Så har ännu en vecka gått. En vecka med familjen i fokus, där vi de flesta dagarna har varit samlade från tidig morgon till sen kväll, både pappa, syskon, Holger, Aaju & jag, samt diverse andra av & till. Om mitt minne är med mig någorlunda, så tror jag man kan sammanfatta dagarna på följande sätt:

Lördag: Snickrande & donande, samt vägning av får – allt under en härlig känsla av samhörighet & gammalt hederligt höstrussel.


Söndag: Städande, kakbakning & Aajus lilla förfödelsedagsfirande nr 1, med paket från mostern innehållande coola kläder.

Måndag: Iordningställande för tisdagens kaffe, vilket för Holgers del innebar en hel massa strykande (utöver 4 stora dukar också allas kläder). Dessutom blev det till ett litet förfödelsedagsfirande nr 2, där både morfar & moster nr 2 kom med paket till Aaju. Lite rädd blev han allt för den närmast oändligt uttöjningsbara gummiödlan, men han kunde ändå inte låta bli att gå fram och försöka röra vid den! ;-)

Tisdag: Mamma fick en ytterst fin begravning i Kville Kyrka. Det var många där för att stödja oss i vår sorg & saknad, och det rörde mig lite extra var att en kär gammal vän från för- & grundskolan kom för att visa sin respekt. Det glömmer jag aldrig, att just han dök upp. Solen strålade & prästens ljusa tal var precis i mammas anda. Efteråt bar det av på kaffe, tårta & kakor för de närmsta, inklusive bärare med familjer, hemma hos pappa. En nätt liten skara på omkring 35 personer. Man ville så klart så gärna ha bjudit in alla, men husets litenhet innebär ju också sina begränsningar.

Onsdag: Mitt uppe i allt, så skulle även mormors bo delas upp. Det kändes knasigt fel att rota & roffa åt sig av någon annans saker, och kom därför inte heller hem med så mycket, men den gamla dalahästen kommer iaf att få en fin plats hemma hos familjen ”Sverigeexil”. Små symboler för ens bakgrund blir viktigare med åren som man befinner sig i främmande land. Sedan var det att ta sig hem, förbereda för skickandet av får till slakt följande dag, för att sedan umgås lite ytterligare med familjen, packa & bege sig i säng, för på....

...torsdagen ringde klockan redan vid 5-tiden. 2 timmar senare inleddes en nästan 7 timmar lång tågresa, med Holger & Aaju till Köpenhamn.


Efter incheckning på vandrarhem, drog vi på stan för mat & lite fönstershopping följt av ett improviserat besök på Tivoli. Vårt egna lilla familjefirande av grabbarnas kommande födelsedagar.


Fredag: Återigen en heldag av resande. Flyg Köpenhamn-Kangerlussuaq-Nuuk. Och så var vi hemma igen! Där väntade en vissnad blomma (och en drös fullt levande), diverse reklam samt en överraskning från förra veckans Finlandsbesök – ett paket till oss var, Aaju & jag. Så sött! :-)

På inlandsisen råder det alltid vinter; snön yr runt uppe på den ibland över 3 km tjocka isen, men inte tillräckligt för att täcka de fjälltoppar som sticker upp.


Lördag; idag: Uppackande, tvättande, bilturande & besökande av Holgers kusinbarn som hade föräldrarna på besök från Narsaq i Sydgrönland. Kvällen avslutades med en kompis som självinbjuden middagsgäst. En kompis som är här fortfarande, spelande Risk med Holger... ;-)

PS: Ja, härdanefter kommer blogginläggen lite oftare igen! För jag hoppas verkligen inte jag blir akuthemkallad för tråkigheter igen på mycket, mycket länge.

lördag, september 08, 2007

2 dagar i foton

Så har vi varit ute på torsdagsäventyr, Aaju & jag. En liten paus från begravningsförberedelserna & vardagens alla måsten.

Efter ett par timmar på bussen...


...kom vi fram till Göteborg.


Där vi spenderade en heldag med trevligt sällskap. Tillsammans blev det både lunch, småshopping & lek i Trädgårdsföreningen. Minstingen var dock bara drygt två månader, så några turer i rutschbanan blev det inte för honom. ;-)


Efter presentutdelning på tågstationen (Aaju blir ju snart 3 :-) ) blev det sedan dax för en sen kvällstur hem till morfar med tåget. Spännande!



Fredag morgon vaknade sedan Aaju av ett väldans buller. Morfars uppfart var full av stora maskiner. Grannen var på besök för att fixa till grunden till ytterligare en hundgård och för att grusa upp den stora uppfarten. Så nu finns det än mer sten för stenälskaren Aaju att stoppa i vattenkannor, hundkojor, avgasrör och vad han nu har hittat på under dagarna han strosat runt på gården! ;-)


Och vad som var än mer knasigt, var att ataata (pappa) låg och sov i soffan! Han hade flugit från Grönland på torsdag, och kommit med bussen från Köpenhamn under natten. Så snart ataata stått upp ögonen skulle han så klart visas hur päron kan plockas direkt ur träden...


...och att det runt hörnet från morfars lilla gård, mitt ute i ingenting, ligger en liten oas av blommor & skön natur – Linnéasjön - som lokala eldsjälar knåpat ihop & passat genom åren.


Alla djuren skulle ju också visas upp, som om det var nyheter för Holger, som ju varit på Änghagen en mängd av gånger förr ;-)


onsdag, september 05, 2007

47 frågor & svar

Kopiera gärna detta inlägg och svara på frågorna själv. Lägg sedan frågor & svar ut på din blogg - glöm bara inte att meddela mig - eller skicka dem till mig & andra vänner i en mail.

1. Var hittade du den här listan?
Hos bloggaren som kallar sig Mamman.


2. Var är dina föräldrar födda?
På sjukhuset i Lysekil respektive Uddevalla, det var dock inte alls där de växte upp.

3. Vad är det senaste du installerade på datorn?
Nått för att fixa webbank, men det funkade inte då koden jag fått hade blivit för gammal....

4. Vilken är din favoritrestaurang?
Ingen speciell just nu.

5. När badade du i en pool senast?
För några veckor sedan, i badhuset Malik (=våg) hemma i Nuuk.

6. Har du varit med i någon skolpjäs?
Riktigt många. Var en teaterapa.

7. Hur många barn vill du ha?
Har en son på 3 år (om en dryg vecka...), och ett syskon vore väl egentligen på sin plats. Men då skillnaden, enligt mig, gärna inte ska vara så mycket mer än 2-3 år, verkar det vara lite för sent... ;-)

8. Vilken musikstil tycker du mest illa om?
Datagjord blipp blopp....

9. Vad har du för TV-kanaler?
Nuuk TVs ”pakke 1”, med ca 15 kanaler, knasigt nog inklusive SVT1. Just den sänds dock direkt, vilket gör att alla program förskjuts med 4 timmar. Det som sänds kl 20 i Sverige, sänds kl 16 hemma hos oss.

10. Har du åkt moped någon gång?
Jodå, både åkt & kört.

11. Har du busringt någon gång?
Ja, fast var ingen hejare på det direkt. Har alltför lätt till skratt.

12. Har du fått felparkeringsböter?
Nepp. Och tror det är omöjligt där jag bor, då det inte finns parkeringsvakter på Grönland! :-)

13. Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungyjump eller fallskärm?
Har inte, men har alltid gärna velat hoppa fallskärm. Tendensen att lätt bli åksjuk gör dock att jag tvekar något vad bungyjumpet angår. Men med lite Calma åksjuke tuggumi ska nog det oxå gå... ;-) I Grönland är dock enda tillgängliga alternativet paragliding.

14. Vilken är den plats längst bort som du har besökt?
I förhållande till vad? Sverige eller Grönland? Segrande går dock säkert någon av ställena jag besökte under min sicksackresa genom Kina, mellan Hong Kong och Beijing/Peking, sommaren 2000, eller kanske Vancouver Island, under Canadaresan 2002. Jag har dock aldrig besökt sydliga halvklotet. Det blir något för framtiden.

15. Har du en egen trädgård?
Nej, tyvärr. Balkongen kunde också gärna vara rejält mycket större.

16. Vilken är din favorit bland tecknade serier?
Står stilla just nu. Läser inte så mycket sånna numera.

17. Kan du alla orden i nationalsången?
Ja, i de första två, officiella, verserna iaf.

18. Badkar eller duschkabin?
Kabin vet jag inte, men dusch är det mest praktiska i vardagen. Badkar får man skaffa sig när det ska lyxas till lite, alternativt när Aaju har blivit för stor för badbaljan.

19. Vilken är den bästa film du sett senaste månaden?
Världspremiären på ”Kærlighed på film”, ett danskt drama, som jag nog hellre vill beskriva som thriller, med lite smått komiska inslag. Oväntat överraskande och därmed riktigt fängslande.

20. Favoritpizza?
Anna S tipsade mig i somras om att äta pizza med sallad på och det var alltså riktigt gott! Sådana moderniteter har vi ju inte haft på Grönland, men det är på intåg, även om det nu inte är garanterad tillgång på färska grönsaker hela året.
När det gäller Pan Pizza så ska det gärna vara något rätt starkt med nachos på, som man doppar i gräddfil.


21. Chips eller popcorn?
Chips med egengjord dipp. Men försöker hålla mig till ”nyttigare” popcorn (Holger är oxå popcornoman så...).

22. Vilken färg på läppstift använder du?
Som max blir det färgad läppglans i något mörkare nyans och konturer med en läppenna. Annars mest ofärgad läppsyl.

23. Har du rökt jordnötsskal någon gång?
Makrill & ål ja, och hoppas att någon gång skaffa rök här på Grönland för att fixa till den stora öringsfångsten, men jordnötsskal..?! Nej, aldrig.

24. Har du någonsin varit med i en skönhetstävling?
Nepp. Och ångrar det inte.

25. Apelsin- eller äppeljuice?
Apelsin!

26. Vem är den senaste som du åt ute med, vad åt ni?
Min svenska familj; pappa, systrar, systerdotter, svåger och min son, efter tacksägelsen för min mamma i söndags. De flesta tog sig hamburgare, själv åt jag lövbiff. Det var inte så mycket att välja på.

27. Favoritchoklad?
Belgisk tryffel med kakao på.

28. När röstade du senast?
Senaste riksdagsvalet, på svenska konsulatet i Nuuk. Ett konsulat som jag inte vet om det existerar ännu, då affären det låg i har stängt.

29. När åt du en hemodlad tomat sist?
Hos syrran i lördags. Mums!

30. Har du vunnit en prispokal någon gång?
Ja, det blev faktiskt ett par under mina år på skytteklubben.

31. Är du bra på matlagning?
Tycker det brukar smaka gott det jag gör, även om jag inte krånglar till det alltför mycket. Följer aldrig recept (undantaget när jag bakar) utan gör saker på känn.

32. Klarar du att tanka själv?
Nemas problemas.

33. Har du beställt något från något av de där shoppingprogrammen som går på reklamtevekanalerna?
Nepp, och kommer nog inte att göra det heller.

34. Pepsi eller Coca Cola?
På Grönland har vi bara CC så… ;-)

35. Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb?
Ja, när jag sommarjobbade i en mataffär.

36. Vad var det senaste du handlade?
En liten nalle till mig själv, med magnet på magen samt i alla 4 tassarna. ;-)

37. Har du kräkts offentligt?
Ja, på Liseberg som hyfsat liten. Vi åt mat och sprang sedan från attraktion till attraktion som galningar. I Rainbow blev jag tillslut riktigt dårlig, och råkade spy, utöver på mig själv, oxå lite på en okänd tjej i då supermodern Levisjacka. Hon såg inte alltför glad ut.

38. Vill du helst bli mångmiljardär eller hitta den sanna kärleken?
Lycka & kärlek kan inte köpas för pengar, så...

39. Tror du på kärlek vid första ögonblicket?
Jo, det kan nog ske.

40. Har du ringt något betalnummer?
Ja, någon enstaka gång, till någon välgörenhetsgala.

41. Kan man vara vän med sitt ex?
Ja, det är jag överbevisad om. Med lite vilja så går det alltid... ;-)

42. Vem var det du besökte på sjukhus senast?
Trots många veckor med dagligt pendlande för att besöka mamma, så var det Holgers faster som besöktes senast. Allra senast jag var på sjukhuset mötte jag dock upp med syrran, som varit hos doktorn.

43. Hade du mycket hår som liten bebis?
Ja. Kraftigt & mörkt, helt från födseln, precis som min son.

44. Vad har du för meddelande på din telefon/mobilsvar?
Standardsvaret med en röst från telefonbolaget, där jag själv bara säger mitt namn. Tråkigt men sant.

45. Vad har du i din väska?
En plånbok för mynt & sedlar, en separat kortportmonä, bläckpenna, litet skrivblock, USB, kamera, kamerasladd & extra batterier. Allt mer eller mindre ett måste när jag går utanför dörren.

46. Någon favoritsak du gör innan du går och lägger dig?
Borstar tänderna! Väl i sängen läser jag gärna; en gammal tradition jag äntligen har kunnat ta upp igen (under Aajus första par år var jag för trött för att läsa).

47. Vad är du tacksam för idag?
Att vi i närmsta familjen har varandra & att jag i dag fick uppleva när Aaju för 1:a gången upptäckte att frukter växer i trän. Vilken blick han fick! Vilken lycka! För en liten grönländare, som aldrig ser träd på hemmaplan, var det minst sagt fascinerande at plocka päron & äpplen direkt från träden och bara börja äta! :-)

tisdag, september 04, 2007

Ännu lite till satt på plats

Senaste veckans bihåleinflammation sprider sig. Mitt huvud känns som om det börjar bli för litet. Det trycker i öronen, i pannan och under ögonen. Näsan är tillstoppad så det känns långt ner i halsen. Borde nog få mig en kur med penicillin. Får se när jag kommer så långt.

Annars så faller fler och fler saker på plats. Tacksägelse hölls för mamma vid gudstjänsten i söndags. Det var första gudstjänsten för den nya, kvinnliga herden, så den enorma Kville Kyrka var hyfsat välbesökt (mitt ute på landsbygden ligger en kyrka med över 1200 sittplatser, en kyrka som nästan får Göteborgs Domkyrka att se ut som en busshållplats). Hon, prästen alltså, verkar vara trevlig; ”rund & naturlig” och bara 34 år; helt klart något som Kville Pastorat behöver. Hon kommer väl på besök här senare i veckan, för att prata igenom begravningen, så då ska jag väl kunna bilda mig en bättre uppfattning.

Tillsammans med pappa & Aaju var jag sedan, igår, och valde gravplats samt tog ett sista avsked av mamma som låg så vackert i sin kista. Det var fint, och gjorde det väl på något sätt mer verkligt för mig. Men det är svårt. Jag kommer på mig själv ibland att tänka ”Ja, mamma är död, men kanske vaknar hon upp igen och kommer tillbaka”. Ja, helt ologiskt egentligen, jag vet, men det är väl så man fungerar. Det tar tid att verkligen förstå.


Annars kan jag inte annat än vara ytterst tacksam för alla hälsningar, besök, blommor & annat vi får, inklusive färsk honung & kantareller. Det känns skönt med allas stöd i denna svåra tid. Mamma & pappas förhållande, och livet med deras respektive handikapp, har också varit något alldeles speciellt, och omvärldens tankar är därför mer än någonsin ett bra stöd för pappa i denna svåra tid.

I nästan 32 år var de gifta utan att en enda gång ha bråkat, där pappa de sista åren fungerade som både mammas högra & vänstra hand och hjälpte henne med totalt allt, dygnet runt. Så intimt. Så sårbart. Men ändå med en sådan livsglädje.

Personal från hemsjukvård & hemsamariter var här en dag med blommor, de nämnde det också, det som är så svårt att sätta ord på. De hade aldrig upplevt något hem som mammas & pappas. Trots den ytterst svåra situation de levde i, och levt i över 20 år, så var hemmet fullt av glädje. Mamma & pappa levde livet, trots de enorma begränsningarna, som band mamma fast inom husets 4 väggar månader i följd. Men ändå var de aldrig nedtyngda när de åkte därifrån, efter ett besök i yrkets vägnar. Hemma hos Rita & Ronny blev man alltid glad.

Livet är verkligen för kort för att sitta & beklaga sig. Njut av det goda, det roliga, det lilla. Försök att se det positiva i ting, men hjälp också till där du kan.

lördag, september 01, 2007

En vecka på en gång

Så har det snart gått en vecka redan. Och mycket har hänt. Mamma dog söndag morgon, måndag morgon satt Aaju & jag på flyget över Atlanten. Flyget var egentligen fullbokat, men med anledningen vi hade, fick vi förtur, före de andra på väntelistan. Ännu en gång på bara några veckor skulle jag dock missa ett besök från Europa, pga. begravningsresa, men så får det tyvärr bli.

Flygresan gick bra, Aaju var om inte en ängel så väldigt snäll. Efter ett 3.5 timmas väntande i Köpenhamn (måste ju ha lite marginal ut i fall att flyget var försenat, vilket händer rätt ofta pga. det nyckfulla vädret) blev det sedan nattbussen genom Sverige, till Svinesund, Norge. Det var inte helt lätt för lillen att sova på det lilla 2-mannasätet vi delade, och för mig blev än svårare - passande på Aaju som jag var. Men vi kom fram snabbt och det var det som räknades. Efter en viss tid i norska tullen kunde vi komma oss ut ur bussen och vidare i syrrans bil, tillbaka över gränsen igen.

Sedan har det blivit en massa måste-saker. Hjälpmedelscentralen skulle hämta hem diverse rullstolar (2 el- och en vanlig), säng och en hel del annat som mamma lånat under åren - stort & smått. Hemsjukvården hjälpte oss att ta hand om de stora mängderna sjukvårdsartiklar som behövts vid vården av henne. Det senare fyllde en stor kombibil. Det var tungt för sinnet att samla ihop alltihop och skicka iväg det, men det måste ju göras.

Sedan skulle ju begravningen planeras. Det mesta är därför nu satt på plats; dödsannonsen vi fint komponerat ihop kom i Bohusläningen (vår lokala tidning) idag och begravningen hålls i Kville Kyrka på tisdag den 11:e september, kl 13.