Visar inlägg med etikett Väder-och-Vind. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Väder-och-Vind. Visa alla inlägg

onsdag, september 23, 2009

Tur att vi är friska



Den 13:e september var det helt vitt på marken när jag vaknade. Den snön smälte dock undan ganska med detsamma. Sedan har det blivit till att gå hem från jobbet med snön piskandes i ansiktet ett par dagar, men inget direkt resultat på marken. Fast visst är vintern på väg. Fotot ovan är från i morse. Alla bilarna från stadsdelen Qinngorput var helt täckta av snö.

Här är vi annars pigga och krya, trots sonens tidiga sorti igår. Och tur är väl det, eftersom jag nog inte helt litar på sjukvården här i landet. När jag ringde till läkarstationen idag t.ex, för att beställa tid till sonens 5-års kontroll och vaccination får jag reda på att det inte existerar någon vid 5 år, utan bara en vid 4.

Problemet är bara att jag frågade då vi senast var där, när han var 2, och då fick jag reda på att vi inte skulle komma tillbaka före han var 5. I papprena från då han föddes, som i och för sig är från Danmark, står det dock att barnen ska på kontroll både vid 3, 4 och 5 års ålder. Därför har jag, när jag har haft andra ärenden till läkarstationen (senast i våras) frågat om det verkligen stämmer att han inte ska komma före han är 5 och hela tiden har jag fått det bekräftat; nej, han ska inte komma före han är 5 år.

Så tala om att jag blev överraskad när jag nu fick reda på att det inte existerar en 5-års kontroll i Grönland, utan bara en 4-års kontroll. Då ska man ju också komma ihåg att sonens 2-års kontroll blev kraftigt ”förkortad” eftersom de glömde bort oss i väntrummet. Efter att ha väntat i över 2,5 timma blev vi inkallade och då hade läkaren som kunde göra en del av testerna gått hem, så det blev bara att väga, mäta, titta in i öronen och fråga mig om han verkade vara frisk.

Eftersom han dessutom skulle ha haft en spruta när han var 4, har jag nu ringt ner till ”riktiga” läkarjouren för att höra vad vi nu gör. De skulle undersöka det hele och ringa tillbaka. Så här går jag och väntar. Jag tar det hela dock ganska lungt, men ändå...


Idag har jag besök av sonen på jobbet – jag hade lovat honom det långt innan det att han somnade tidigt igår, så nej han är inte krasslig. Då får man så här vackra snigel- & larvkreationer på kontoret. :-)

tisdag, september 22, 2009

Åska & drivis?



Ja, drivisen har vi ju till vardags, men kanske är även åskan på intågande – och DET är ovanligt här i Arktis vill jag lova. Och varför nu risken?

Jo, 38 minuter innan normal natti-natti-tid (och ja, sonen kan klockan) kom den helt förkylningsfria sonen ut till mig i köket och sa:

- Jag vil sova.
- Är du trött? frågade jag överraskat efter att ha hört honom glatt dansa runt inne i vardagsrummet.
- Ja, jag vill sova. [Paus] Kommer du? [Paus] Jag ska bara stänga av filmen, så går jag i säng. Kommer du och läser, mamma?

Sonen stängde av TV’n mitt i pågående program – vilket han normalt aldrig, aldrig, aldrig gör – och knatade in i sovrummet. Han irrade runt lite efter en bok och hoppade sedan i säng (kläderna hade kalsongcharmören redan tagit av sig för länge sedan). Och vid antal-sidor-vi-ska-läsa-förhandlingarna vann jag lätt, genom att bara gå med på att läsa en dubbelsida mer än mitt utgångsläge, på tre dubbelsidor.

Ja, risken för åska är påfallande ikväll! :-)





PS: De sista två fotona föreställer inte åskmoln, utan bara vanliga ”stormmolnsformationer” jag såg på väg till jobbet den 11:e september i år (första ”molnfotot” är förresten också min utsikt från mitt kontor, som också inkluderar hav och isberg. Avis, någon?! ;-) )

torsdag, september 10, 2009

Grönlands El Niño



Sommaren 2009 har varit en fin sommar, det vill jag lova och den hade jag tänkt att skriva lite om i några inlägg framöver. Först ut är väderrapporten...

Sommaren var även förra året otroligt fin rent vädermessigt, men enligt DMI, danska motsvarigheten till SMHI, så har denna sommaren varit exceptionell. Det har varit en ovanligt torr och varm sommar på hela den grönländska västkusten, där vi och de allra flesta andra här i landet bor (av 56.000 invånare är det bara omkring 3000 som bor på östkusten). Ja, varm i grönländska mått mätt så klart; ingen värmebölja alltså, med bikinisolande och strandbad – långt därifrån.

Själv vill jag nog mest framhäva torr, då många våtområden har torkat ut och det har varnats för stor brandrisk på många (de flesta) håll. DMI kom också i tisdags med nyheten att det i Narsarsuaq i syd bara föll ynka 2 mm regn i juli månad, mot de normala 65. Här i Nuuk fick vi än mer ynkliga 1,4 mm i juli, mot de normala 86! Det är den torreste juli i Nuuk seden 1933, enligt DMI.

Det varma, klara vädret har också gjort att vattnet i Baffinbukten mellem Grönland och Canada är ovanligt varmt. På några håll är det upp till 10°C varmt, eller hela 7°C över det normala! Och ja, det är vad det är just nu, då vattnet i Baffinbukten når sin maximala temperatur nu under sensommaren. Som jämförelse kan nämnas att det knappt 30-gradiga vattnet vid ekvatorn i Stillahavet bara blir cirka 1-2° varmare än normalt vid den periodiska El Niño, som påverkar vädret så dramatiskt i stora delar av världen.

DMIs havmodeller visar, att uppvärmningen inte beror på att varmt vatten pressas upp från syd, utan det är verkligen solen som värmt upp området omkring oss eftersom vi haft så många fina, molnfria dagar. Turligt nog (?!) menar experterna från DMI att den grönländska ”El Niño” dock kommer att vara mer kortvarig än sin tropiska motsvarighet. När mörkret nu åter sänker sig över Arktis, kommer nedkylningen och isen kommer att lägga sig (om än lite senare än vanligt), så att den i november täcker hela den enorma Baffinbukten.

Ordningen kommer att bli återställd. *phu* ;-)

måndag, september 07, 2009

Naturens små under



Idag har det snöat och snöt. I fjällen alltså. Helt ner på 400 meters höjd. Gamla Nuuk-bor säger att då dröjer det bara en vecka till att det för första gången för säsongen lägger sig snö här nere på havsnivå (sista gången det lade sig nysnö för förra "vintern" var 20:e juni). Och det tror jag ska stämma ganska bra. Första snön brukar nämligen lägga sig +/- en dag omkring sonens födelsedag.


Just nu skiftar det dock mest imellan regn och sol här nere, samtidigt som det blåser kraftiga stormvindar. Plötligt när jag tittade ut, såg jag denna väldigt tydliga regnbåge. Den gick ner precis framför det vita huset...


...och vid (den isfria) isrinken. Bara någon minut senare var den som bortblåst, till sonens stora besvikelse.

Förresten visste ni att den vita fågeln (läs måsen) är mamma och att den svarta fågeln (läs korpen) är pappa till den lilla fågeln (läs sparven)? Denna fantastiska slutsats drog sonen häromdagen. Tror bestämt att mamman måste komma ikapp med sin biologiundervisning... ;-)

tisdag, september 01, 2009

Bara i Grönland...



…kan man märka att höstkylan är på väg genom att valknoterna man har liggande ute på balkongen stinker mindre än vanligt.

Och ja, fotot är taget på min balkong. De båda benknoterna är, var för sig, ca 50-60 cm breda, och är från vänster; ett skulderblad (eller vad det nu heter på ”valska”) och en ryggkota.

måndag, augusti 31, 2009

Tid för vinter

Så har hösten gjort entré här i Grönland. Man har i och för sig kunna känna den lite extra kyliga luften i ett par veckor nu, och vi har haft många dagar med tät augustidimma, men idag kom så även regnet. Vi har annars haft en otroligt torr och fin sommar. Inga värstingtemperaturer så klart, utan de senaste par månaderna har väl temperaturerna svängt inom intervallet 0-18 grader Celsius, med ”fokus” på mellan 5-12 C.

Med hösten här, är så klart även vintern runt hörnet. Ja, så är det för oss här i Arktis. Knappt har hösten börjat, innan snön börjar falla. Först i de närliggande fjällen, sedan här nere hos oss vid havsnivå.

För att ge er en liten förtitt på det som komma skall tänkte jag ta er med på en liten resa – en av många jag gjorde under min halvåret långa bloggpaus. So, here goes...


På Tivoli i Köpenhamn sommaren 2008, vann jag en lyxresa för två Köpenhamn-Ilulissat t/r. Lite komiskt när nu jag redan bor i Grönland och min son har det mesta av sin grönländska familj i just isbergens Mekka Ilulissat. Men då det ändå är ett land helt utan vägar mellan orterna, där det dessutom är dyyyrt att resa runt, så var ju inte resan fy skam ändå. Dessutom fick jag lov att ta med mig både en kompis, A, från Sverige och min son, utan att betala en krona, eftersom jag inte behövde använda biljetten över Atlanten! :-)


I Kangerlussuaq, halvvägs på vägen Nuuk-Ilulissat, väntade sonen och jag på vår 3:e medresenär som kom med detta flyg. En smula kallt var det; - 27 C. Bottenrekordet under resan var på -32 (kompisen upplevde neråt -34/-35 om jag inte minns fel, vid mellanlandningen på väg hem igen).

Och ja, där kom svaret på varför jag inte bjöd med mig min kära pappa istället – det var för kallt helt enkelt. Och syskonen var kluriga då de är två och jag hade bara en biljett, då jag inte fick lov att ge bort min egna. Dessutom hade den ena systern då en liten nyfödd och den andra hade hästar och hundar som inte kunde lämnas ensamma. Då passade det ju bra att bjuda in A som redan använt en studerandes förmögenhet och varit och hälsat på, och som hade en dröm att se det hela i vinterskrud.


Två fina rum, med sköna sängar fick vi och...


...utsikten var inte fy skam. Hela Ilulissat stad (4.600 invånare) och havet med sina enorma (flera 100 meter långa) isberg.


Sonen gillade bäst att hoppa från stenar (och tvinga oss andra att hoppa med, mest A)... ;-)


Isen låg tjock, så sonen farföräldrar kunde inte komma in från hembygden Oqaatsut till Ilulissat. En faster och ett par kusiner fick vi i alla fall besökt. :-)


En kälke vid isfjordens mynning.


Här ses Paramout Pictures film-set från filmandet av filmversionen av ”The Last Airbender” som får världspremiär sommaren 2010. "The Last Airbender" är från början en animerad fantasyserie, där det finns fyra olika nationer, som alla har var sitt element (jord, vind, vatten och eld), där de också har var sin orden av sk "benders" som kan manipulera just den nationens element. Vindnationen hade altså "vindböjare"/airbenders. Och japp, det är isberg som ses i bakgrunden.

Och här kan ni se en trailer för filmen...:




Ilulissat stad. Bergen som anas i bakgrunden ligger på Diskoön, dygt 6 mil bort!


Aaju var väldigt imponerad av att mammas jobb även låg i Ilulissat (han såg loggan på vattentanken, som mycket riktigt tillhör ”mitt” företag). ;-)


Slädhundarna vandrar runt bland de fastfrusna båtarna.


A sticker iväg med kusk, hundar och släde. Jag skulle också ha varit med, som en del av vinsten, men det strulade till sig med barnvakten, så det blev bara att komma med och vinka av ekipaget.


Jag fångad på bild, tagandes bild av solnedgången... ;-) (Foto lånat av A. Hoppas det är ok.)


Och här är mitt foto. :-)


A och sonen inspekterar igloosarna man kan bo i på Hotel Arctic, där man kan ligga och se norrskenet dansa över himlen genom fönstrena i taket, för att inte förglömma alla isbergen man ser när man står upp.


Utöver flygresa (2 x Nuuk-Ilulissat t/r + 1 x Köpenhamn-Ilulissat t/r), tre nätter på stans finaste hotell och frukost, fick vi tre guidade turer och två lyxiga flerrätters middagar. Med dåvarande valutakurs var det säkert värt mer än 50.000 svenska kronor, men vi fick allt helt gratis. Inte illa. ;-) (Foto lånat av A. Hoppas det är ok.)


Pojkvännen hade ju också vägarna förbi Ilulissat för ett par dagar sedan och detta var vad han såg från hotellfönstret, fotat med närmast obefintlig zoom. Notera vattenpusten & -ringarna från valen som simmar förbi längst fram i bild (och hur otroligt liten båten till vänster är)! Det är nästan som den kommande utsikten från vårt hus (om än på lite längre avstånd). Jag längtar...! :-)


Och så hoppas jag att P förlåter mig för att ha lånat ett av hans foton. Eftersom han befinner sig i öde land utan möjlighet för mobilkontakt på ett par dagar, så är det ju lite svårt att fråga... ;-)

söndag, november 16, 2008

En resa i tiden – helgen då jag blev 30

Ja, tiden den rusar och vips var man 30 år. Och vips har det gått ytterligare 2 veckor och nästan inte ett ord har man fått skrapat ihop till bloggen. Men nu är det kanske ändå dax att komma igång med bloggandet igen?!

Just nu sitter jag i Köpenhamn. Det är söndag och jag har 5 dagar kvar på min tjänsteresa, innan sonen och jag åter vänder näsorna mot Grönland. Mycket har hänt, men det ska ju börjas någonstans och därför tänkte jag ta er med på en snabbtur till helgen då jag fyllde 30.

Ja, det blev ju lite si och så med mina planer om att hålla ett stort firande. Separationen från Aajus pappa tidigare på året gjorde väl sitt för att förändra min umgängeskrets och dessutom gick den största musikfestivalen i stadens historia av stapeln just under ”min” helg. Men en brunch med vännerna skulle man väl ändå kunna fixa?!


Först, efter jobbet fredag den 31:e oktober, dagen före dagen D, gick Aaju och jag och köpte mig en present – eller ja två; ett halsband med ett hänge av myskoxeben och två rejäla högtalare till min dator (för att spela musik). Sedan lyxade vi till det ordentligt; vi gick nämligen ut och åt mat – bara han och jag. Matlagning skulle jag nämligen få nog av ändå, eftersom jag skulle börja förbereda inför brunchen.


Aaju tyckte dessutom det var en bra idé att sova i en alldeles för liten plastback. Han bäddade så fint och ja, han somnade faktiskt i den också. Fast det är klart; han gnydde lite när han vaknade någon timma senare (ont i naken kanske?! ;-) ) fast han somnade turligt nog om med det samma, i den riktiga sängen.

Lördagen, den 1:e november, kom så och inte hade jag väl trott att jag skulle bli väckt med paket och sång, men oj vad jag blev förvånad. Inga paket i och för sig, men väl en sång av lillkillen, med egen påhittad melodi och text som gick ungefär såhär:

”Det är mammas födelsedag. Det är mammas födelsedag. Det är inte Aajus födelsedag. Mamma har fått stort paket med musik.”

Bättre kan man väl inte vakna?! :-)


Brunchen blev sedan hur lyckad som helst. Massor av mat och nöjda gäster som stannade fram till tidiga kvällen.


Och ja, lite paket blev det också, inklusive denna vackra bukett med blommor. Och en hel massa hälsningar, via post, telefon, sms, e-mail, facebook och blogg. Tack allihop!! :-)


Söndag var det sedan även dax för Aaju och mig att gå på konsert i kulturhuset, med Anda – som spelade sina barnsånger. Väldigt lyckat.


En liten del av publiken.


Jodå, en del lekande i snön blev det också... ;-)


Och än mer lek. Än kan vi alltså se lekplatsen. ;-)


Och tidigare på dagen hade Aaju även själv tagit på sig kläder för att gå ut och skotta snö. Simglasögon, shorts och stövlar utan strumpor tyckte han var en bra idé. ;-)

Som ett avslut på tiden i Nuuk, innan jobb och packande tog överhand inför jobbresan till Europa, fick jag måndag kväll fixat barnvakt åt Aaju. Det hela resulterade i en ”date” av det trevligare slaget, med tittande på ”Arn – Riket vid vägens slut” på bio, köp av mat från den lokala grillbaren, hemtravande genom snön, nattning av Aaju, ätande av maten vi köpt och sedan en hel massa prat och skatt. Kort och gott; dunder! :-)

(Och filmen? Jo, men visst var den bra. Det gör ju det där lilla extra också, att se en svensk film på bio på Grönland. Nästan en smått surrealistisk känsla – även om träden inte alls hade samma effekt på mig som sist, då jag såg första Arn-filmen... ;-) Sedan var det ju lite ”kul” att se den tillsammans med en dansk, när nu det var svenskar och danskar som låg i krig med varandra. *hihi*)

fredag, oktober 31, 2008

Tillägg till torsdagkvällens inlägg ;-)

Detta får bli en liten snabbis; skal nämligen göra mig klar till jobbet. Men skulle bara förtydliga gårdagens inlägg; jo, det är först i morgon det "beger" sig, den 1:e november (som det visst också står ;-) ). Det är alltså idag det "stinker". *hihi* Men tack för alla gratulationerna redan nu. Ni är så rara! :-)

Och ja, så var det ju det där med vädret. Alla läsare vet ju säkert vid det här laget att medeltemperaturen här i Nuuk ligger på + 7 C i juli. Kan ni gissa vilken temperatur vi hade igår, 30:e oktober?? Jo, + 10,6 C!!!

I den lilla bygden Kapisillit, som ligger inne i fjorden inte så långt härifrån, hade de + 17,3 C och det var flera städer längstmed västkusten som hade omkring de 15. Det brukar alltså vara mer det "omvända" som gäller såhär års! Speciellt för orter som Kapisillit och Kangerlussuaq (15,0 igår) som ligger inne i fjordarna - där är det varmt under sommarmånaderna men rysligt kallt om vintrarna.

Och stormen? Jo, men den rev allt fortfarande när jag gick i säng, med regn och rusk. Efter 7 timmars sömn vaknade jag nu dock upp till så gott som vindstilla, -2 C och ett totalt vitt, vitt, vitt landskap. Det ser ut till att ligga minst 5-10 cm snö. Så nu verkar det hela vara återställt igen. Normaltilstånd råder! Håller det bara i sig till i morgon så säger grönländsk sed att jag har varit en duktig flicka senaste året, då det är vad fint väder på ens födelsedag betyder... :-)

torsdag, oktober 30, 2008

Fredagstema x 2 & the big 3-O

Oj, oj, oj, nu rinner verkligen tiden iväg för mig. Dagarna försvinner i ett jihu. Jag hinner inte med alls. Jag stressar inte det minsta dock, utan jag har det kul & bra för det mesta, men ändå. Bara en sådan sak som att jag ännu inte fått skrivit fredagstema... Och då menar jag inte det som gäller för imorgon, utan det från förra veckan! Det som löd; ”Om jag kunde resa i tiden skulle jag...”

Ja, skulle jag svara på det nu, så hade det nog varit aktuellt att få resa tillbaka i tiden och göra om senaste par veckorna. Eller ja, inte göra om dem men snarare att få göra dem ”en extra gång”, parallellt med det jag redan gjort, så att man fick fler saker gjorda. Annars hade ju egentligen min ”plan” för det inlägget mer gått åt hållet att göra en tidsresa för att förhindra hemska händelser igenom historien; krig, orättvisor och lidanden. Men samtidigt vet jag ju egentligen inte om jag vill böka med historien på det sättet, för vem vet vilka följderna då skulle bli?!

Nej, inga tidsresor för mig alltså. Inte heller för att hinna med allt som ska hinnas med innan vi sticker mot Europa nästa vecka. Det som hinns det hinns, så får det vara.

Sedan ska jag så klart också här passa på att återigen framhäva att bara för att jag har fullt upp så innebär inte det att det är jobbigt & tråkigt eller något sådant. Inte alls. Jobbet är roligt och fritiden har också använts till lite skoj, även om en ganska ny, men otroligt trevlig bekant flyger för flytt till Europa i morgon bitti... :´(

Till helgen blir det dock lite mer skoj. Förhoppningsvis... Det är nämligen damens födelsedag. The big 3-O, som hittills inte har skrämt mig ett dugg. Det enda tråkiga med födelsedagen har varit att någon smart snubbe (jag vet vem...) kommit på idén att göra just denna helgen til en konserthelg utan dess like i Nuuks historia. Alla stora stjärnor är hemkallade och det är bara konsert efter konsert hela helgen.

Jo, men egentligen låter det ju jättetrevligt. Men har man musikintresserade vänner och alla barnpassare lyser med sin totala frånvaro, så är det trots allt inte fullt så skoj. De planerade festen blev därmed inställd, med lite nedstämda miner från min sida. Modet har dock nu kommit upp sig lite och nu har jag istället bjudit in till 30-års-brunch på lördag. Får se hur det går. Lite mer jobb och man kan inte bjuda lika många som till en ”vanlig” fest, men förhoppningsvis blir det trevligt.

Med födelsedag den 1:e november är jag dock ganska van med att få min dag ”sabbad”. *hihi* När jag var liten var det en tråkig dag som inte hade några namnsdagar (allahelgonadagen) och som alltid låg den mitt i höstlovet. Inga gratulationer i skolan där inte! :-(

Sedan kom slängen med Halloween-firande till Sverige och försökte ”förstöra” det för mig. Men min kompisskara var stor och stark, så på något konstigt vänster så fick jag också gäster till mina ”tillställningar”. Och ska sanningen fram så har jag faktiskt aldrig ens varit på en Halloween-fest (än mindre fixat en till min egna fördelsedag).

Anledningen jag kommer in på Halloween är så klart morgondagens fredagstema: ”Om jag skulle klä mig i samma Halloweenkostym varje dag skulle jag...”

Det är ju nästan helt omöjligt att resonera sig fram till och kräver en del tid till tänkande - tid som jag inte har just nu. Men en sak är säker, hur bekvämt det än kan vara; jag kommer aldrig att välja samma kostym som jag hade till min 10-årsdag, som var en maskerad jag höll för klasskamraterna.

Jag vet inte hur det gick till, men mitt upp i alla förberedelserna tror jag vi glömde bort att förbereda en kostym till mig, så i sista sekund blev jag omvandlad till en städtant, med en kudde på rumpan och en över bröstet. Nej, det var inte världens roligaste kostym när man var 10 år måste jag erkänna, men kalaset tror jag blev ganska lyckat... ;-)

Avslutningsvis vill jag bara säga lite förlåt för att jag ännu inte hunnit med att svara på era kommentarer. Och ja, jag har massor av mails som blivit liggande, inklusive dina Anna (S); jag lovar, jag ska svara! :-)

Och ja, grattis igen på födelsedagen Sis! F’låt för att först jag ringde så sent. Journalisterna har bara varit efter mig som galna idag...

Och ja, igen, igen; stormandet kom inte helt upp i de förväntade 45-50 m/s idag, men nog var vinden väl så hård. Som väntat fortgick dock vardagen som vanligt här, även om det var minst sagt en kamp utan dess like att komma sig iväg i morse, speciellt till dagis, släpandes på några extra 20+ kilon... ;-)

Foto från Ramclean.

onsdag, oktober 29, 2008

Lugnet före stormen



Snacka om att det var lugnet före stormen idag. Måndag och tisdag har vi ju haft ett rejält stormväder. Vi snackar medelvinsdhastigheter som kommit upp på 30 m/s och vindstöt på över 42. Trots att det är väder som i Sverige skulle leva kvar i folks minne länge, har det här resulterat i förhållandevis få lyfta ögonbryn – här är man helt enkelt alltför van.

Idag onsdag möttes jag dock igen av totalt lugn när jag kom ut genom ytterdörren. Inte en endaste liten vindpust. Allt vad vind heter var bara borta. ”Bortblåst.” Jag anade trots allt en smula oro. Himlen såg nämligen misstänksam ut, men inte en endaste liten vindpust alltså.

Ja, där kunde ju mitt drabblande om vädret här på bloggen de senaste dagarna kanske sluta. Med ett lykligt slut dessutom. Men icke! Om bara drygt 4 timmar förväntas nämligen en rejäl orkan dra in över Nuuk. Det spås om en medelvind på omkring 45-50 m/s * (gränsen för orkan går vid 32.7) och stormen kommer att kulminera vid 6-9-tiden imorgon bitti – precis då alla ska iväg till dagis, skolor och jobb.

Här har man ju inte vanan med att utlysa utegångsförbud, utan vardagen brukar fortgå som vanligt nästan oberoende vad. Men kanske, kanske blir morgondagen ett undantag, i alla fall i någon timme kanske (fast hade det varit på östkusten, så hade man återigen inte direkt lyft på ögonbrynen ens för ”ynka” 45. Ja, de har ytterligare en annan ”referensram”...)?! ;-)


*) Eftersom detta inte är en tropisk orkan kan jag inte gradera den i den 1-5-skala som man annars ofta hör om på nyheterna osv. Den gäller nämligen bara just tropiska orkaner. Men 50 m/s som medelvind är mycket. Det är t.ex snart 12 år sedan man mätte den typen av vindstyrka i Sverige och liknande hastigheter är bara uppmätta i de svenska fjällen. Orkanen Tuva, som drabbade svenska västkusten i vintras, nådde t.ex ”bara” upp på 35 m/s som högst.

måndag, oktober 27, 2008

När sommarvärmen kom till Nuuk

Ja, det kan ju så klart bli lite för mycket av det goda, det inser jag ju. Men ändå kan jag inte annat än att komma med lite vinter- och väderstatus en dag som denna.



Vi börjar med vinterstatusen. Som fotot ovan (från Sermitsiaq) visar har det firats. Det var i torsdags, alltså den 23:e oktober, som man i Grönlands nordligaste stad Qaanaaq (huvudsäte för kommunen som också ”huserar” världens nordligaste, året runt bebodda ort/bygd) ”firade” solens sista strålar för året. Nu kommer det att råda totalt solmörker till det att man nås av de första strålarna igen om 4 månader, den 17:e februari 2009!


Här i Nuuk börjar också vintermörkret tränga sig på, men inte alls lika drastiskt. Dock har vi samtidigt fått ”sommar” igen... ;-)

Efter att ha haft dagar med -9 C och -10 C mitt på dagen, var det i igår bara -3. Plötsligt, på bara ett par timmar steg temperaturen till + 5-6 C. Och i och med det började det så klart också blåsa. Något enormt. Hela natten ven det, eller snarare dundrade det. Vindstöt upp emot 39 m/s blev resultatet. Det ska jämföras med ”legendariska” orkaner i Sverige, som Gudrun i 2004 och Per i 2007, som nådde en styrka på 42 respektive 40 m/s.

Regnet var heller inte nådigt, och det hela resulterade så klart i att allt var en enda stor isbanan när vi skulle gå till jobb & dagis i morse. I kombination med den enorma vinden var det totalt omöjligt att styra sina steg. Men efter många om och men, fick jag på något mirakulöst sätt förflyttat Aaju, i motvind, de kanske 300 metrarna till dagis och kommit mig fram till jobbet själv (i medvind). Totalt genomblöt såklart. Några bildbevis har jag dock inte; att ta upp kameran var helt enkelt en otänkbarhet. Typ som om att rota i väskan efter en kamera medan man faller ner för ett vattenfall eller nått, då kameran ju ganska med det samma skulle flyga en ur händerna...

Sedan, på väg hem, var det återigen samma kamp. Då hade dock, turligt nog, det mesta av isen försvunnit och det hade slutat regna – men å andra sidan gick jag i motvind hela den långa och backiga vägen från jobbet, så det blev många steg som inte resulterade i någon direkt framdrift... Låt oss säga det så; jag behöver inte ha dåligt samvete de närmsta par dagarna för att jag inte får tränat; fick två rejäla pass idag! ;-)

Fast det mest anmärkningsvärda av allt är ju ändå (som ni som läst någon av mina otaliga liknande historier härifrån Nuuk vet) att detta inte var något anmärkningsvärt. 39 m/s till trots var det långt ifrån det mest naturliga samtalsämnet för dagen. Visst pratades det om vädret, men inget större. Och inte var det för att det hänt något annat, otroligt spännande som man istället pratade om heller. Att det blåser så att man ordagrant tappar andan bara genom att sticka ut huvudet, att det samtidigt också ösregnar och allt är is, is, is, ja extremväder generellt, det är vardagsmat i Nuuk. Och ja jag erkänner; jag älskar verkligen det här! :-)


Tur jag ändå har en man i huset som kan se till att balkongen blir skottad, helt på eget intiativ. ;-) (Detta kort togs bara någon timma innan busvädret drog igång igår.)

söndag, oktober 26, 2008

Veckan som gått (tisdag-lördag)

Nu har det varit tyst här på bloggen lääänge. Nästan världsrekordslänge. I alla fall med tanke på att jag faktiskt varit hemma hela tiden sedan sist jag skrev (i tisdags). Alltså, jag har så klart varit på jobbet osv också, men jag har inte varit ute och rest och inte har jag haft det ovanligt fullt upp i veckan heller. Tror snarare jag bara helt enkelt har haft behov att ”bara vara” de stunder jag har haft över efter dagens alla måsten. Livet håller väl på att hinna ikapp mig, på gott och ont, men jag får bara ge mig tiden. Så är det bara.

Dessutom fick jag idag reda på att en kär familjemedlem, tillika den äldste familjemedlemmen (min morfars kusin), har gått bort. Inte helt oväntat, men ändå sorgligt. Han har alltid betytt mycket för mig och min närmsta familj. Jag såg honom senast för bara ett par månader sedan, vilket ju iofs var lite av en bonus, då jag var ganska övertygad att det var sista gången redan sommaren 2007, då vi stannade till hos honom i Göteborg, på väg mot Danmark och Grönland efter en avslutad semester. Må han vila i frid.

=====

Ingen jätteupplyftande vecka denna vecka alltså, även om det rullat på rejält på jobbet osv. Lite har dock hänt och några foton från veckan som gått kan jag allt presentera och de kommer här nedan.

Först dock ett litet tips till alla som börjat gå och grubbla på årets julklappar, eller bara på vad de ska hänga på väggen. Vi (assistenten och jag) har fått tryckt upp 21 av våra finaste foton * på riktig duk i diverse storlekar – det största omkring 2 meter brett. Planen var från början att de skulle tryckas på tyg, men pga motiven fick vi rådet från tryckeriet att trycka dem på duk istället.

Två stora rullar fick vi därför från Danmark i veckan, som vi nu lämnat in till ett galleri här i stan, som ska skära ut och spänna upp fotona på ramar, så att de sedan ska kunna pynta upp, runt om på hela kontoret. Tror det blir riktigt fint, och är inte bara lite sugen på att testa att göra något liknande med mina egna foton!


Första rullen rullades ut för inspektion i onsdags. (PS: Det är inte assistenten som ses på fotot – han är nämligen just en han och inte som hon på fotot, en hon. *hihi*)


Andra rullen. Ja, många nyfikna kollegor var det som kom förbi. ;-)


Här råder det ju riktig vinter. Bara -3 C idag, men tidigare i veckan har temperaturerna snarare legat mellan -6 och -10 på dagarna. Så ja, självklart var det tid till att ta fram kälken.


Aaju var överbevisad; vi hade dinosauriekött till salu i affären! Mamman var tvungen att rådfråga ett par andra kunder och ta kort som bevis. Detta fast att hon själv var ganska säker på att det var vanligt ** myskoxekött. :-)


Det är klurigt det där med långkalsonger. ;-)


Som sagt, klurigt var ordet... *hihi*


Vet inte vad det är med barn och ”kullar”, de ska bara bestigas! ;-)


De tecknade filmerna om Anders Jakobsson och Sören Olssons Sune är visst inte fullt så populära i Grönland. 20 kronor styck?!


Något ska man ju hitta på. På lördag tog vi oss därför ett drygt varv runt med en av stadens 2 busslinjer. På 30 minuter hade vi varit runt i ca 3/4 av stan och Aaju tyckte så klart det var jättespännande. ;-)


Organistaionen Nanu (arbetar för att synliggöra barn och ungas behov och rättigheter i Grönland) höll ”workshop” i kulturhuset lördag kväll. Det var loppmarknad, ansiktsmålning, brakedance-uppvisning osv. Men det var ett tjockt hav av människor att ta sig igenom om man ville se något av det.


Stjärnor som grönländska Julie (riktigt stor stjärna i Danmark sedan några år – och ja, jag har bl.a haft en låt med henne här på bloggen, se
här) och danska Søs Fenger (en av de mest framgångsrika danska sångerskorna de senaste 20 åren) framförde bl.a Nanu-sången och skrev massor av autografer. Kön ringlade lång i ett par timmar. ;-) Även andra, kanske mer i Grönland, kända namn stod på scenen under lördagen, så som Nina & Malik (dem vi bl.a såg i Sisimiut i mars), Kimmernaq och Juno.


Fast Aaju, ja han var inte alltför imponerad. *hihi* (Eller jo, han älskar musik, men han är känslig för höga ljud. Det ska inte mycket till före han håller för öronen – för nej, inte var det högt inte, det var ju familjekonsert).


Vi var på Nanu-arrangemanget tillsammans med den svenska sjuksköterskan Eva, som är här och jobbar några månader. Mesta delen av tiden satt vi här på kulturhuset Katuaqs café Cafetuaq. Väldigt mysigt!



På väg hem, lördag kväll, blev det att stoppa till för lite lek i diket med grannbarnen... ;-)



*) Alla från vårt nyaste vattenkraftverk i Qorlortorsuaq, tagna av fotografen Ivars Silis – som bland annat har fotat för National Geographics.

**) Ja, här finns det ju alltid myskoxekött i affären, så ”vanligt” är helt rätt ordval. ;-)