Efter dagis fredag bar det nämligen av ut på stan...
...med nya cykeln.
Det blev till att dela en pizza på Prego.
Och jo, jag upptäckte plötsligt att sonen alltså blivit stor. Utan en kommentar och utan att försöka ge dem till mig, hade han plockat av och lagt det han inte ville ha (lök) på tallrikskanten. Duktig kille!
Sedan blev det att se polske fotografen Fiann Pauls fantastiska foton från Himalaya, Island och Grönland.
Sonen levde sig in i utställningen (tyvärr hann jag inte få fram kameran när han stod som mest bakåt, men ändå). ;-)
- Den här filmen ska vi se! sa sonen.
Alltså "G-force"; en familjefilm om tre marsvinsagenter (dock inte i 3-D).
Laddad för underhållning. Och visst var han minst lika nöjd efteråt vill jag lova. En lyckad kväll, helt klart!
===
Lördag bar det av på uppdrag ”Hitta Julklappar”. Ja, vi ska ju skicka iväg alla våra Sverigeklappar i början av november, och då en del annat kommer i vägen närmsta tiden, tyckte jag att detta var en bra dag att börja. Sonen var nöjd med sina 100 kronor som han fick att handla för (som dock fick bli fler allteftersom dagen gick).
Vad förvånad jag blev att hitta Mamma Mu-nallar i bokaffären..! Findus var inte lika överraskande – senaste Pettson-filmen kommer faktiskt hit om två veckor. Men, nej inte hör detta till vanligheterna, därav behovet av att ta ett kort. ;-)
Nej, vilken bra present! Det gäller ju att lära sig sin plats i livet tidigt. ”Cook ’n Clean”, med kombinerat kök och tvättstuga i ett. Och bara tjejer på alla bilderna såklart. Super! Hmm...
Sonen spanade in krims-krams-hyllan i en av stadens souvenir- och presentaffärer. För ett tag sedan hade jag sett ett par små keramikkrukor som var så fina i en av dessa affärer (inte den som fotot är taget i) och som kanske skulle bli en passande julklapp. Jag mindes inte priset, bara att det var hutlöst för en så liten kruka, men kanske var det en bra idé trots allt?! Så jag tittade förbi igår. När de visade sig kosta hela 1300 kr (motsvarande nästan 1900 svenska) kom jag dock hastigt på andra tankar. Liiite för dyrt för en julklapp tycker jag...
Jag hittade istället en fin prydnadskudde. Pris; 1300 kr, alltså återigen nästan 1900 svenska kronor. Nej, den blev inte köpt den heller. Att köpa julklappar här är verkligen inte lätt, med så begränsat utbud och så hööga priser på allt. Men nu har jag fått en annan idé... ;-)
Efter julklappsbestyr var vi väl värda en mjukglass tyckte vi. Det var ju dessutom ganska varmt, hela +7 C. :-)
Medan vi åt kunde vi sitta och se hur det snöade på Hjortetakken, ner till ca 1000 meters höjd (fjället är 1210 meter högt). Det har snöat i fjällen här runtomkring i några dagar nu.
Grönländare är inte så vana med småkryp, därför springer de flesta så snart de ser en spindel (inklusive alla de som satt på bänken i bakgrunden). Sonen och ett par andra nyfikna inspekterade dock det ovanliga besöket. (Tror nästan jag kan räkna antalet spindlar jag har sett här sedan 2001 på mina fingrar.)
Innan det blev dax att gå hem och få besök av sonens kompis, blev det att gå på teater (sonen ses i röd tröja) – ”En konstig trädgård”, spelad av en barnteaterduo på besök från Danmark. Lillkillen ropade dock först ett bestämt nej till förslaget. Han ville inte gå på teater.
- Varför vill du inte gå på teater? frågade jag.
- Jag tycker inte om teater!
- Men vet du vad teater är?
- Nej...!
*hahaha* Med lite mamma-list löste det hela sig dock ganska smidigt och sonen blev så klart en av dem som följde mest med i handlingen och applåderade, ja det gjorde han allra mest av alla. Jättekul var det! :-)
På kvällen blev det också att prata lite i telefon med modtagarna av dessa fina brev, som sonen skrivit till dem han ville bjuda in på födelsedagskalas. Snabb postgång (för att vara här) denna gången; vi skickade dem i torsdags (att gå till posthuset är ju också ett äventyr - roligare än att dela ut dem själv, som vi brukar göra). :-)
Och ja, det är lite med vilje att ni inte ska kunna läsa namnen som sonen har skrivit.
11 kommentarer:
Ni verkar ha haft en härlig och mysig helg! Redan börjat med julklappar... Det ger mig lite smått panik. Men jag har annat att fixa innan jag börjar med julklappar. Inte före oktober.
Kram!
Har hittat din blogg nyligen och blivit riktigt biten av att läsa hur det är att bo på Grönland! Nu har jag dig på min läslista och är väldigt nyfiken varje gång jag kopplar upp mig. Du skriver så trevligt och medryckande och man lär sig nåt nytt varje gång. Hälsa din charmige son!
Härliga bilder och vad stiiiiilig sonen blivit! Bäva månde flickornas mammor och pappor i framtiden. Spår en hjärtekrossare...
Tack för att du berättade!!! Pizzan såg riktigt god ut!
Malde: Inte ska jag stressa dig. Jag började att titta lite igår, eftersom jag har en ”deadline” som gör att jag ska ha köpt alla klapparna de närmsta månaden och jag kan mer eller mindre bara använda helgerna till det, då affärerna bara håller öppet på lördagarna mellan kl 10-13. ;-).
Olgakatt: Tack! Alltid kul med nya läsare. Välkommen! Så får jag hoppas att jag kan leva upp till dina förväntningar. ;-)
Karlavagnen: Tack! Ja, nog blir han farlig alltid. *hihi* Han är ju redan ute i svängen lite. ;-) Jag har dock förberett han väl; han kan redan baka, damsuga, tvätta golv och laga lite mat. Blivande flickvännen ska nog bli nöjd. ;-)
Och pizzan; ja, den var smarrig. Från att förr bara ha kunnat köpa papppizzor vissa kvällar i veckan på ett enda ställe, har vi nu två ställen med riktigt läckra (inte helt som svenska dock) pizzor och ett par andra grillbarer som serverar pizzor som i alla fall är långt bättre än de enda som fanns då jag kom hit. Det går frammåt! :-)
Vilken helmysig helg ni har haft. Roligt med julklappar! Eller not. Jag får smått panik när jag börjar tänka på det.
Helgen här har gått i lugnets tecken inte gjort ett dugg med andra ord.
Till A! Men vilka fina injudnignskort du har gjort gubben. Kan inte heller se mig mätt på din fett coola cykel. Vad duktig du är och hjälper mamma med julisar. Det e ju inte så lätt det där med prislappar alltså.
Vad kul att du vet vad teater är, det älskar moster. Vi var på några i somras som var bra.
Ha det nu gott båda 2.
Kramar Sis o moster
Vilken mysig helg! Auju börjar verkligen se stor ut nu, särskilt på bilden där han håller sina 100 kr.
Vad kostar det förresten att gå på bio i Grönland?
Åh vad mysigt ni haft det! Skrattade SÅ när du skrev att han börjar bli stor som bara lägger det han inte gillar åt sidan utan att skapa KAOS över detta. Här märks att Gustav är lite yngre. Han får PANIK, iiiiiih, i doooont like it, take is awaaaaay! :D
Vad kul att du återupptagit bloggandet fast jag ser att du faktiskt har bloggat ett bra tag redan. Aaju har verkligen blivit stora killen. Jag har ju inte kollat in din blogg på ett tag nu och man ser verkligen på korten att han vuxit rejält och inte alls längre är ett småbarn. Först när jag läste om julklappsshopping trodde jag att jag läst fel för det verkade ju vara alldeles för tidigt för något sådant men med tanke på att du behöver skicka iväg dem med så pass god tid så förstår jag verkligen att att du behöver börja kolla runt redan nu. Vilken mysig dag du och Aaju verkar ha fått. Åh jag älskar verkligen fotoutställningar så den ni gick på lät som en väldigt fin och interessant utställning. Ha det bra och sköt om dig.
Oj, oj, vilken aktiv och mysig helg ni verkar ha haft det! Jag blev sugen på glass nu efter att ha läst din blogg och kollat in bilderna!
Ja när du säger det så SYNS det att han har blivit ett helt år större! Förutom det där med löken, alltså. Han har börjat växa ur småbarnskroppen. Vilken läcker cykel! Kan tänka mig att kompisarna blir gröna av avund.
Haha, det hade nog passat mig alldeles utmärkt att bo i Grönland eftersom småkryp är ovanliga. Jag är så TRÖTT på insekter! I dag har jag haft två större krig mot myror ...
KRAM!
A: Inte ska du stressa upp dig för julklapparna inte. I alla fall inte till oss. ;-) Köp något till Aaju så är det bra så. Och Aaju är ju i den åldern att man nästan inte kan köpa något han inte gillar, så länge det är leksaker eller kläder/associarer med något coolt på. ;-)
Aajus svar får vänta. Jag har inte fått läst det för honom ännu. Jag har dock pratat med honom om att du tycker hans cykel är cool och då blev han stolt! :-)
Kram
Anna, Fair and True: Ja, jag ser också den stoora killen glimta förbi ibland på kort och ibland i vardagen när jag tittar till. Otroligt! :-)
Bio är inte så dyrt (som det hade kunnat vara, pga dyra transporter osv.) eftersom bion är starkt sponsrad av Air Greenland; de transporterar filmerna gratis + att de ger stora bidrag till kulturhuset generellt, som husets huvudsponsor. Faktiskt är det därför billigare att gå på bio här än i Danmark. Vanlig vuxenfilm kostar 70 danska (100 svenska). Stort tack till AirGreenland (även om jag är med till att betala en del via de dyra flygbiljetterna... ;-) )!
Emmama: Been there, done that. *hihi* Men så, plötligt en dag så försvinner det visst bara. Vilken uppenbarelse! Någat att se fram emot för din del. :-)
Desiree: Kul att vara tillbaka! Visst har han blivit stor. På många sätt är han en helt annan människa i dag nästan, då det har hänt så mycket i hans utveckling. Det är långtifrån mammas lilla hjälplösa bäbis nu må jag säga. :-)
Men visst är det tokigt med julklapparna. Jag måste dock v olika skäl vara klar innan nästa månadsskifte, så jo har inte så mycket till val. ;-)
Och ja, visst är det kul med fotoutställningar! Denna var fantastisk och jag hade gärna sett att jag fick köpt ett av fotona till kommande vardagsrummet. Men med ett pris på över 6000 så vill jag nog helst att pojkvännen (som är på jobbresa) också är med och väljer. ;-)
Katta: Den var också god; glassen alltså. :-) Och aktiva helger; ja det har vi för det mesta. Fast söndagen blev ganska lugn, eller ja, hur lungt det nu är att storstäda... ;-)
Marianne: Ja, visst har han blivit stora killen! Också mentalt, där trotsåldern hör till historien och allt plötligt är mycket lättare (hade jag kanske inte sagt för en månad sedan, då jag nästa kände att jag vill ”ge upp” några dagar *hihi* Men de persioderna med mycket ”nej, nej, nej” blir turligt nog mycket färre och mycket kortare. Och ja, de är trots allt också ett tecken på att han inte låter sig sättas på helt och det ar ju också bra ;-) ).
Och ja, visst är de avundsjuka. T.o.m de stora barnen kommenterar den, så Aaju han är så stolt. :-) Sedan behöver han ju inte veta att den faktiskt inte var så dyr, och bara var marginellt dyrare än cykelhjälmen (som å andra sidan var dyr tycker jag – omkring 1000 svenska kroner – fast det får det ju vara värt för att skydda hans dyrbara huvud).
Önskar jag kune skicka iväg lite ”inektsfritt” till dig, men det är tyvärr svårt! ;-)
Kram
Skicka en kommentar