Det har varit en lådfylld helg kan man väl säga. Och in imellan har det blivit tid till lite alfabetpussel, vem där-spel, legobyggande och Patrick Swayze-nostalgi. Och middag i trevligt sällskap igår kväll, även om anledningen till att vi samlats var sorglig.
På en av mina vandringar upp och ner till förrådet, också känt som de tomma flyttlådornas förlovade land, fick jag en överraskande syn. Min bokhylla! Eller ja, det var ett par år sedan jag gjorde mig av med den. Grannen som fick den då, har visst också blivit trött av den. Jag köpte den för 150 kronor på en loppis i Odense, Danmark år 2004. Vilken resa den måste ha varit ute på sedan den tillverkades någon gång på 70-talet. Men nu verkar resan nästan ha nått sitt slut. Sopförbränningen i Nuuk nästa?
12 kommentarer:
Man vet aldrig, kanske hittar nån den där och låter den vara med en omgång till? :)
Recykling, från bättre begagnat till begagnad, du kasnke kan ha hyllan nu. Med lite färg blir den bra förvaring:-)
Själv har jag ågnat timmar åt att frossa i begagnade kläder....
Emmama: Ja, man kan ju hoppas! :-)
Fritt ut hjärtat: Tyvärr saknar den numera en skåpsdörr och vi kommer inte riktigt att ha plats, utan den plats vi har måste ges till en mer praktisk förvaringsmöbel tyvärr. Jag hoppas dock att någon annan hittar den och ser dens möjligheter. Själv slänger jag inte liknande saker, utan försöker ge bort dem (som grannen, som i sin tid fick bokhyllan t.ex :-) ).
Jag skulle kunna skriva en roman om ditt recyklande.. HEHE...
Det gjorde du lååångt innan du visste att det fanns ett ord som heter "miljötänk" kära sis.
kram
A: *hihi* Ja, du har nog rätt sis. Det är visst en sida av mig som jag inte skrivit så mycket om här på bloggen. :-)
Men behövde du inte lite möbler till nya huset? Ett lager färg kanske? :)
Anna, Fair and True: Nej, det enda jag behöver är någon garderob och någon praktisk lösning för förvaring av diverse saker och ting och då är denna bokhylla tyvärr allt för klumpig och opraktisk. Men det ska jag nog lösa. Så mycket möbler som folk ställer ut här ska det nog inte vara några problem. ;-) (Eller så kanske det blir att köra förbi en IKEA vid något passande tillfälle, när man är i Europa på andra ärenden. ;-) )
Men kostar det inte en hel del att få det skeppat till Grönland?? Iofs är ju själva Ikea-möblerna i sig väldigt billigt så man kan ändå tjänar på det!
Förresten, hur hamnade pojkvännen i Grönland? Eller har du berättat det?
Anna, Fair and True: Jo, visst kostar det en del (därav de höga priserna här generellt). Eftersom vi handlar momsfritt i Danmark kan vi dock köpa inte alltför skrymmande saker utan att det blir alltför dyrt (båtfrakten kostar ju efter volymsenhet - vi skicker ju inte via post utan levererar själva sakerna direkt till båten, annars blir det ju hutlöst dyrt).
Och nej, jag har inte skrivit så mycket om pojkvännen. Mest pga av samma anledning som jag stängde ner bloggen i januari. Fast det är ju ingen hemlighet hur han kom hit, jag vill bara inte irritera "någon" genom att framhäva pojkvännen för mycket i ett specifikt inlägg.
Hans föräldrar kom hit först, i början av 2000-talet (till en annan stad) för att driva ett hotell. Så det blev besök och liknande även för honom. Senare även flytt (efter att familjen flyttat tillbaka till Danmark). Efter en tid hamnade han här i Nuuk, dit föräldrarna (och systern) också kom senare, för att driva ett annat hotell i samma "kedja". För att göra historien kort alltså. ;-)
Vilken lyx att ha tillgång till flyttlådor. Det är just nu mitt största problem ...
Marianne: Ja, ibland är det bra att vara en hopplös skrotsamlare som jag - hade kvar lådorna från förra flytten. Du får gärna långa mina när jag är klar med dem.. ;-)
Haha, vad bra, då var det problemet löst : D
Skicka en kommentar