Jag är annars ett troget fan av fredagstemaet, som drogs igång av Aurorabuddha i december 2007 (se mitt bidrag till första temat här). Hon ville dock inte ta åt sig äran för denna bedrift, men jag håller fast vid att hun var intiativtagaren, om inte annat så i alla fall i vår växande grupp av bloggare.
(En grupp som jag i övrigt inte har direkt koll på för tiden. Jag har inte fått uppdaterat min deltagarlista sedan i oktober 2008, men jag lovar att fixa det innan nästa fredag. Är det någon av er som anser sig ha den absolut mest kompletta listan, eller däromkring, ge mig ett ”pling”! :-) )
Denna fredagens tema är ”empati”, vilket jag tycker är ett väldigt passande tema. Detta då en av de personer som verkligen visat mig empati är just tidigare nämda fredagstemagrundare, Aurorabuddha. Hon läste väldigt tidigt mellan raderna på min blogg och sträckte ut en hjälpande och stöttande hand, på ett sätt som en främmande person, ja i ett annat land t.o.m, inte alls har en plikt att göra. Hon skrev så många kloka ord, som jag fortfarande bär med mig.
Aurorabuddha, som också kallar sig Norrskensbudda, är inte så aktiv i bloggvärlden mer, men jo visst tittar hon förbi på ett välkommet besök ibland.
Hon var heller inte ensam, om än bland de första. Ni andra, ja, ni vet säkert vilka ni är. Alla ni som genom några av mina värsta stormar helt oegoistiskt sträckt ut en hand, visat medkänsla och inlevelse i min situation. Ni som skickat mails och kommentarer med kramar, erbjudit er att ringa osv. Och det helt utan att kräva något tillbaka. Utan att ens kräva att jag mer konkret berättar vad som hänt, händer och kommer att hända.
Empati är ett stort ord. Ett viktigt ord. Världen behöver empati för att må bra. Även små doser av empati är viktiga och de små saker ni alla gör för andra i vardagen gör en skillnad. Tack till er alla!
Norrsken heter Aurora Borealis på latin.
PS 1: Norrskensfotona är tagna från min balkong i april 2008.
PS 2: Jag lovar, jag ska svara på alla obesvarade kommentarer från tidigare inlägg, men det blir först till helgen. Jag har kvartalets mest fullspeckade jobbdagar just nu. Eller vad säger ni till 18 timmars effektivt jobbande senaste dygnet...?! (Och nej, oroa er inte. Jag är som Grönlandsveteran ganska duktig på att gå hem redan vid lunch de dagar som det inte krävs så mycket av mig - och ibland är det ju faktiskt bara väldigt skönt att arbeta med stort A... ;-) )
21 kommentarer:
Empati behövs! Tyvärr är inte alla lika bra på empati av olika orsaker. En av dessa orsaker är att diverse olika neuropsykiatriska funktionshinder. Dessa är tvungna att lära sig empati, det är inte "medfött", om man nu kan använda det ordet.
Jag har en son som har ett sådant funktionshinder, som blev konstaterad för drygt ett år sedan. Skriver inte om det i min blogg, för jag vill inte lämna ut honom. Den har jag för glada tilldragelser nästan helt och hållet.
Vad fint du skriver. Visst blir man överväldigad av andras empati ibland och det är så skönt att veta att det finns många som finns där och ställer upp utan att kräva något i gengäld. Ha en bra helg!
Vad passande att det var just empati som var temat den här gången; första gången efter uppehållet (både temats kortare och ditt längre)! Och vilka passande bilder också, både för temat i sig och din tolkning av det!
Visst är det häftigt att folk som man egentligen inte känner (på det gamla vanliga sättet) kan vara så dina och få en sådan stor roll i ens liv!
Kram!
Åhh så fint Lullun. Bilderna passade så bra till. Hoppas du får en lugn helg haha ja jo jag såg att du ska jobba häcken av dig.. Tack för en rolig bloggläsarevecka.
Sköt om dig.
Kram
/Susanne
Himla fin tolkning Lullun. Vad vore vi utan empati? vad vore världen utan empati? Hemska tanke. Jag har som du fått otroligt mycket styrka genom bloggvärlden och cyberrymden, tänk att det kan vara så betydelsefullt.Härligt att få ta emot men också att i andra sammanhang ha fått ge.
Trevlig helg!
Jag har nog en väldigt aktuell lista på bloggen. Lullun. Den kan du kopiera. Men jag bör nog rensa ur en del som inte varit med på år och dag...Ska göra det till nästa vecka...
ANYWAY, välkommen tillbaks!!! KUL att du börjat fredagsblogga igen!
SÅ himla passande att du fick in Aurora på detta sätt, för visst var det HON, och ingen annan, som fick oss utlandsvennar att börja med detta roliga!
Du har en superfin tolkning idag, och jättefina bilder som illustration!!
Ha en fin helg!
Kram!
Visst är det fantastiskt att någon i ett annat land, långt borta kan läsa in och känna av och höra av sig - och sträcka ut en hand. Det finns många beundransvärda människor härute.
Trevlig helg och kram!
Så fint du skriver och vilken perfekt illustration. Ja det är synd att Aurora inte bloggar längre!
Tur att det är du som har så långa arbetsdagar, du som klarar dig på lite sömn. Själv hade jag aldrig klarat av det där, inte nu längre i alla fall.
Hoppas du slipper jobba i helgen i alla fall!
KRAM!
Sorry! Det är jag som har tagit bort två kommentarer för jag tyckte det räckte med en upplaga ...
Kram igen!
Fredagshälsningar! Ett mycket fint inlägg på empati-temat!
Malde: Jag förstår ditt val att inte utelämna din son. All respekt. Det måste vara ett svårt hinder att ha. Ja, alla osynliga hinder är ju svåra, eftersom de är svåra för omvärlden att förstå och lätt tolkas som något annat tyvärr (sedan kan så klart vi andra lära att vara mer toleranta och tänka lite längre några gånger). Jag har ett par bekanta med barn med liknande problem, men jag inte så nära att jag riktigt i insatt i det måste jag erkänna. Jag hoppas att det går bra för sonen och att ni får bra hjälp. Det är trots allt otroligt att man faktiskt kan lära sig det sådär på ”efterhand”.
Mia: Tack. Ja, visst är det skönt att veta. Fortsatt trevlig helg!
Anna, Fair and True: Ja, det var ju lite passande. ;-) Och så fick ni ju se lite favoriter i repris också. ;-) Ja, visst är det otroligt. Kan verkligen förstå hur folk faktiskt kan mötas över nätet numera, då man ju faktiskt verkligen kan få en sådan relation bara genom ord. Fantastiskt!
Suzesan: Själv tack för en trevlig kommenterarvecka. Jag har inte kommit så långt som de svenska bloggarna på min ”läs-ikapp-mig-resa” tyvärr.
Och jo, en del jobb blir det nog i helgen. Men så långt har det mest varit latjo. Återkommer till det... ;-)
Kram
Fritt ur hjärtat: Ja visst är det härligt! Både att ge och, när det behövs, få empati. Jag är inte så bra på den där få-delen ännu dock. ;-) Fortsat trevlig helg till dig!
Annika: Jag kan tänka mig att du har fått med dig de allra flesta. Ja, jag får väl sätta mig och jämföra ett par olika listor här till veckan. Tack för att jag får ”låna” din. :-)
Tack förresten. Och ja, visst var det Aurora. Hur mycket hon än sa att det inte var hon. Må vara att hon hade sett något liknande någonstans. Men det var helt klart hon som startade vår version! :-)
Fortsatt trevlig helg till er! Har inte läst din blogg ännu, men förstod på fb att långhelgen skulle utnytjas! :-)
Maisoui: Ja, det är otroligt. Att världen kan vara så stor men ändå så liten. Och visst är det många underbara människor! Tack för månadens teman!
Marianne: *hihi* ja, jag fick din kommentar ett par gånger. Så kan det gå. ;-)
Ja, visst saknar man Aurora. Och Anita med Tankar från Oregon. De två kommenterade ju också mycket hos varandra.
Ja, visst är det tur. ;-) Kan dock märka att jag inte heller klarar lika mycket mer. Inte i längre perioder i alla fall. Men några dagar i rad med bara 3-4 timmar sömn tar jag inte skada av. :-)
StrandMamman: Tack! :-) Och fortsatt trevlig helg till dig!
Oh, girls... I still love you guys. Man blir ju helt overvaldigad av alla vanliga ord...
Jag slutatde blogga for flera orsaker:
1. och framst: otrevliga kommentarer (jo, jag ar kanslig), jag ar alldeles for snall for att kunna hantera kritik - det ar ju inte alls min mening att argumentera med folk. Allting negativt slipper jag helst. What's the point?
2. att jag var sa deppig hela tiden. Allt blev en andlos gnallblogg till slut...
3. Jag har ju alltid gillat listor, men jag kan nog inte komma pa mer att add on here...
Alla snalla kommentarer far mig att kanske vilja blogga igen. Fast det kommer inte att bli annorlunda. Mer gnall, probably... men atminstone kan jag gnalla om husbygget. Kanske.
Jag *alskar* bilderna av norrskenet, tack sa mycket, Lullun.
Geez, guys - nog ar vi connected med so similar karma. Att leva utomlands ar inte latt - vi ar bra amazoner.
Jag maste nog avsluta kommentaren, jag tror jag haller pa att bli sentimental. :oD
Lullun, TACK! Vill du veta mer så kan du maila mig. Jag känner att jag kan lita på att det stannar oss emellan. malde57@gmail.com
Får du inget svar på den adressen hyfsat snabbt, skriv en kommentar i min blogg så får vi lösa det på ett annat sätt. http://maldes.blogg.se
Väldigt fint skrivet och norrsken skulle jag vilja se någon gång!
Förresten, norrsken har jag sett i Stockholmstrakten. Det var en vinter för 8-9 år sedan. Det var fantastiskt vackert, även om jag vet att det är mer färgrikt och mer sprakande längre norrut.
Kram!
Aurorabuddha: Ja, jag ar skrivit det förr, att det är otroligt tråkigt att någon skrivit dumt till dig, alternativt kanske skrivit så att det kan missförstås. Sånt är så tråkigt. Det finns tyvär inte så mycket annat än att försöka skaka av sig det dock, tyvärr. Själv tyckte jag heller inte att din blogg var speciellt gnällig. Jag vet att du skrev det några gånger, men det var inte så den oppfattades. Jag tyckte det var kul att läsa. Och har man inte något att skriva på några dagar eller mer, alternativt inte har lust, så tycker jag det är helt ok att man inte publicerar något på ett tag. Flera av mina favoritbloggare är av den typen som skriver 3 inlägg ena veckan, pausar en vecka, skriver ett inlägg i veckan ett par veckor och pausar igen i ett par veckor. :-) Fast ja, jag ska ju så klart inte på något sätt tvinga dig tillbaka till skrivandet. ;-) Det viktigaste är att du har det bra och så får det va att du gnäller lite ibland. Det har vi alla behov för. ;-) Stooor kram!
Malde: Kul att du fått sett norrsken så långt söderut. Ja, de säger ju att man också kan se det över hela klotet, men vid ekvatorn inträffar det bara en gång per 200 år och är säkert ganska svagt, så då ska man nog ha tur. ;-) Här är vi dock enormt bortskämda. Den breddgrad där man ser allra mest, ligger inte så långt norr om staden där vi bor.
Och tack för erbjudandet! Jag ska ta och kolla förbi din blogg också. Ligger dock fortfarande en del efter i läsandet efter min halvåret långa paus. ;-)
Karlavagnen: Tack. Och ja, det hoppas jag att du får en dag!
Hej Aurora! Skickar en kram till dig här via Lullun och hoppas du får den!
Marianne
Skicka en kommentar