Vissa har tur och har två…

...födelsedagar. Det har sonen. Det samma barn som också haft turen att gå och lägga sig med vått hår, vilket kan ses på fotot. *hihi*

Och varför har han då två födelsedagar undrar de bloggläsare som inte följt bloggen länge nog, eller besitter ett helt vanligt minne, utan superkapacitet för detaljer?

Jo, det ska jag förklara: En gammal tradition bland inuiterna (som fortfarande existerar, även om inte alla följer den) är att döpa sina barn efter avdöda släktingar och nära vänner. En del av denna personens själ lever då vidare i det nyfödda barnet.

Min son är döpt efter sin farbror, en farbror som om han levde skulle ha haft födelsedag igår. Då en del av hans själ dock lever vidare i min sons kropp blev det alltså även sonens födelsedag. Ganska logiskt egentligen, eller hur? Med respekt för de lokala traditionerna (igen, en tradition som lever kvar i vissa familjer/områden men inte alla) firade vi därför lite extra igår.

Sonen fick ett paket med lego och efter middagen blev det glass. *mums*