Dessutom fick jag idag reda på att en kär familjemedlem, tillika den äldste familjemedlemmen (min morfars kusin), har gått bort. Inte helt oväntat, men ändå sorgligt. Han har alltid betytt mycket för mig och min närmsta familj. Jag såg honom senast för bara ett par månader sedan, vilket ju iofs var lite av en bonus, då jag var ganska övertygad att det var sista gången redan sommaren 2007, då vi stannade till hos honom i Göteborg, på väg mot Danmark och Grönland efter en avslutad semester. Må han vila i frid.
=====
Ingen jätteupplyftande vecka denna vecka alltså, även om det rullat på rejält på jobbet osv. Lite har dock hänt och några foton från veckan som gått kan jag allt presentera och de kommer här nedan.
Först dock ett litet tips till alla som börjat gå och grubbla på årets julklappar, eller bara på vad de ska hänga på väggen. Vi (assistenten och jag) har fått tryckt upp 21 av våra finaste foton * på riktig duk i diverse storlekar – det största omkring 2 meter brett. Planen var från början att de skulle tryckas på tyg, men pga motiven fick vi rådet från tryckeriet att trycka dem på duk istället.
Två stora rullar fick vi därför från Danmark i veckan, som vi nu lämnat in till ett galleri här i stan, som ska skära ut och spänna upp fotona på ramar, så att de sedan ska kunna pynta upp, runt om på hela kontoret. Tror det blir riktigt fint, och är inte bara lite sugen på att testa att göra något liknande med mina egna foton!

Första rullen rullades ut för inspektion i onsdags. (PS: Det är inte assistenten som ses på fotot – han är nämligen just en han och inte som hon på fotot, en hon. *hihi*)

Andra rullen. Ja, många nyfikna kollegor var det som kom förbi. ;-)

Här råder det ju riktig vinter. Bara -3 C idag, men tidigare i veckan har temperaturerna snarare legat mellan -6 och -10 på dagarna. Så ja, självklart var det tid till att ta fram kälken.

Aaju var överbevisad; vi hade dinosauriekött till salu i affären! Mamman var tvungen att rådfråga ett par andra kunder och ta kort som bevis. Detta fast att hon själv var ganska säker på att det var vanligt ** myskoxekött. :-)

Det är klurigt det där med långkalsonger. ;-)

Som sagt, klurigt var ordet... *hihi*

Vet inte vad det är med barn och ”kullar”, de ska bara bestigas! ;-)

De tecknade filmerna om Anders Jakobsson och Sören Olssons Sune är visst inte fullt så populära i Grönland. 20 kronor styck?!

Något ska man ju hitta på. På lördag tog vi oss därför ett drygt varv runt med en av stadens 2 busslinjer. På 30 minuter hade vi varit runt i ca 3/4 av stan och Aaju tyckte så klart det var jättespännande. ;-)

Organistaionen Nanu (arbetar för att synliggöra barn och ungas behov och rättigheter i Grönland) höll ”workshop” i kulturhuset lördag kväll. Det var loppmarknad, ansiktsmålning, brakedance-uppvisning osv. Men det var ett tjockt hav av människor att ta sig igenom om man ville se något av det.

Stjärnor som grönländska Julie (riktigt stor stjärna i Danmark sedan några år – och ja, jag har bl.a haft en låt med henne här på bloggen, se här) och danska Søs Fenger (en av de mest framgångsrika danska sångerskorna de senaste 20 åren) framförde bl.a Nanu-sången och skrev massor av autografer. Kön ringlade lång i ett par timmar. ;-) Även andra, kanske mer i Grönland, kända namn stod på scenen under lördagen, så som Nina & Malik (dem vi bl.a såg i Sisimiut i mars), Kimmernaq och Juno.

Fast Aaju, ja han var inte alltför imponerad. *hihi* (Eller jo, han älskar musik, men han är känslig för höga ljud. Det ska inte mycket till före han håller för öronen – för nej, inte var det högt inte, det var ju familjekonsert).

Vi var på Nanu-arrangemanget tillsammans med den svenska sjuksköterskan Eva, som är här och jobbar några månader. Mesta delen av tiden satt vi här på kulturhuset Katuaqs café Cafetuaq. Väldigt mysigt!

På väg hem, lördag kväll, blev det att stoppa till för lite lek i diket med grannbarnen... ;-)
*) Alla från vårt nyaste vattenkraftverk i Qorlortorsuaq, tagna av fotografen Ivars Silis – som bland annat har fotat för National Geographics.
**) Ja, här finns det ju alltid myskoxekött i affären, så ”vanligt” är helt rätt ordval. ;-)
18 kommentarer:
Visst behöver man bara vara! Det vill till att orka det också inte bara hålla sig fullt sysselsatt. Jag tycker så synd om er!! SNÖ! Här blommar min klätterros fullständigt bedövande, fast jag vet att ni inte lider av snön, men ändå.
Så mycket ni gör ihop! Bussturer och även tåg för all del var jag duktig på när barnen var små, det är så uppskattat, nu skall den "lille" lära sig åka själv...*snyft*
Jag känner samma som du just nu, vill bara vara efter dagens måsten, så det har inte blivit mycket bloggande för mej heller på sistone.
Kul med lite bilder från veckan som gått! Ni har ju vinter nu minsann. Här är det minus på nätterna men plus på dagarna, och ingen snö än.
Ha en bra vecka!
Ja det var inte helt oväntat men ack så sorgligt. Han ska liksom bara vara här. En timma innan beskedet lade jag ett kort till honom, och ett till dig! på postlådan.. Men men man kan aldrig veta..
Verkligen! Må han få vila i FRID!!
Hoppas att det annars knallar. Ser mer ut på korten som att det "Knastrar" :-) Med tanke på snön..
Skönt med en lugn vecka det kan du allt behöva sis..
Kram till dig o Aaju..
Låt livet komma ikapp! Tack för underbara bilder och lägesrapport!
Ta en dag i taget och var rädd om er!
Vi läsare finns här i bakgrunden, pillandes i naveln, blåsandes tuggummi-bubblor, bitandes på naglar, nysandes, gäspande, tea-sörplandes eller vad vi nu kan hitta på medan vi surrar förbi.
Det är alltid svårt att mista någon man tycker om. Stor kram till dig!
Åh,snö.. är nog lite vintersugen känner jag när jag ser bilderna.
Är glad att jag hittat din blogg och numera står Grönland på listan över länder jag vill besöka och har sagt till min pojkvän att vi absolut ska gå och se dansk maskdiskofilm vilket han såg lite skeptisk ut när jag sa men så är det bara :)
Kram från Liv
Ja, ta dagen som den kommer, vi finns kvar när du får lust. Du och Aaju är viktigast!
Häftigt att trycka foton på duk så där, det blir ju riktiga tavlor! Något att fundera på om man får till en riktigt lyckad bild.
Jag är så trött nu att jag inte minns vad jag skulle skriva, kanske bättre att gå och lägga sig än försöka läsa bloggar.
KRAM!
Bloggen är inte allt! Jag har självt tagit flera veckors paus genom mina fyra års bloggande!
Det står att det t o m är +4 grader hos er nu!
Tänk vad man kan glädja barn lätt! en busstur och några snöhögar! :)
Har skickat ett meddelande till dig via FB!
Tråkigt med er familjemedlem som gått bort, det är alltid jobbigt när det händer!
UNDERBARA bilder på Aajus krånglande med långkallingarna, trodde det var ett vuxenben på ena bilden och fick inte ihop det alls! :)
Pratar din son danska föresten, och blev det några filmer? Verkligen bra pris om nu 20 är också 20 svenska kronor!!
KRAM och blogga när du känner för det! :)
...klart d e dino-filé - jag håller med Aaju
:)
Kramar Nika
Vad det ser mysigt ut med snö! Kan dock tänka mig att det kanske inte är lika mysigt månad ut och månad in, eller :-)? Och hur smakar myskoxkött, jag blir nyfiken! //stor söndagskram
Brrr, vad kallt ni har! Roligt med långkalsongerna, hahaha!!!
Hej!
Vad fantastiskt vackert det är när snön har kommit! Gillar din bild med snöiga berg i bakgrunden! När man sitter här i Stockholm och läser så känns det avlägset!
Spännande att du träffat en svensk sjuksköterska! Har hon någon blogg? Jag är själv sjuksköterska (jobbar dock inte som det) och skulle GÄRNA läsa hur det är att jobba i Grönland! Hälsa henne det!
Tack för en läsvärd och intresannt blogg!
Hej igen!
Här är "gamla" fd Lapplandsbon Efwa, har inte skrivit så mycket på sistone men givetvis är jag här o läser fortfarande.Var så skönt att få "se" dig igen, man blir ju nästan orolig på "riktigt" när det tystnar från Grönland numera ;-)
Livet är ju en sträcka händelser o
hur mycket man än vill så går det
inte att alltid ha full koll, vad
sorgligt med din anhöriges död, när
är man redo att "låta" nån för-
svinna ur ens liv... :-(
Här hemma kämpar jag (vi) m en
svärfar som är inne på femte veckan
på Iva, världens mysigaste gubbe
som har drabbats av allt ont den
sista tiden känns det som..
Hoppas att det ljusnar hemma hos
dig, trots att vi ju mer eller bara
får det mörkare o mörkare ju fler
dagar som går....
kramen
Efwa
Lustigt det där med barn och kullar som ska bestigas, jag kommer såväl ihåg hur det var när jag själv var liten. På den tiden fanns det ju snö också...(inte bara på Grönland). Alla snöhögar, kullar och högre punkter skulle bestigas. Mysko barn-beteende som sagt, för åtminstone jag har inte fortsatt med det som vuxen ;)
Det är alltid roligt se bilder från vardagen din. Jag har tänkt skriva det förut men alltid glömt bort det, men dina jobblokaler ser oerhört fräscha och fina ut. När du visar bilder inifrån slås jag ofta av hur nytt, modernt och fräscht det ser ut.Inte bara ditt jobb utan även andra byggnder, kulturehus och allt vad det nu är där du vistas, det ser så fräscht ut. Här i USA finns det rätt mycket trista byggnader, gråa bibliotek med heltäckningsmatta osv.
Fritt ur hjärtat: Ja, nog finner jag mig i snön. Är nog bara en sådan som finner mig i det jag får och ser det positiva i det. Men helt ärligt, så blir jag också trött av snömängderna efter de första 4-5 månaderna, om inte förr... ;-)
Nu har det dock varit dåligt på ”hitta på”-fronten, men visst är alla former av kommunikation uppskattat även av min lille krabat. Tänk vad snabbt det går. Om inte alltför många år (ve och fasa) är det även dax att stå på egna ben... ;-)
Annikattsblogg: Ja, det går väl lite i perioder, hur mycket man kan hinna med. Ja, här är det rejäl vinter, trots dagens knas (återkommer till det i ett inlägg). Här har vi ju också ganska jämna dgnstemperaturer, så det säger som oftast bara ”vips” och så är det vinter, utan så många frostnätter som ”förvarning”.
Ha en fortsatt bra vecka även du! :-)
Anna: Ja, själv var jag ju igång med ett av mina fotobrev till honom. Brukar alltid skicka ett i ca augusti/september, men var försenad i år. :-(
Ja, knastrar var ordet. Fast ska nog ta ock skriva om dagens väder, och det var deffinitivt annat än små knaster... ;-)
Förresten; några önskningar till födelsedagen??!?!
Kram!
Karlavagnen: *hihi* Ni håller er sysselsatta i alla fall! ;-) Men ja, här tas allt stund för stund. Funkar bäst så. ;-)
Kram!
Vida: Ja, tänk vad man kan påverkas och påverka genom bloggar ändå. Kul! Så får vi väl se hur det låter sedan när maskfilmen är ”avverkad”. *hihi* Kram
Marianne: Tack! Ja, foton på duk gav det hela en speciell effekt. Ser verkligen fram emot att se det helt färdiga resultatet! Hoppas du kom dig i säng efter att du var och skrev hos mig igår förresten! ;-)
Kram!!
Anna, Fair and True: Helt sant mht till bloggen. Har inte heller låtit den stressa mig. Och temperaturen; ja den tänkte jag få knopat ihop ett par rader om senare ikväll. Och ditt meddelande; ja det har ju svarat på. Ser spänt fram emot att höra ditt ”svar”! :-)
Emmama.: Ja, visst är det så. Man vänjer sig aldrig, fast det gick ändå bra. Det är ändå stor skillnad när det är en sådan gammal person (skulle bli 89), som känt sig avklarad med det. Miste ju bland annat min mamma för bara ett år sedan, som bara var 54, det var desto jobbigare.
*hihi* Ja, långkallingefotona var lite ”kluriga”. Som de kan få till det de små. ;-)
Nej, vi fick inte köpt några filmer, men kanske borde jag, och lägga dem på lager till Aaju blir gammel nog. De var ju även med svenskt tal om man ville dessutom. 20 kr, ja det är normalt ca 24 svenska kroner, men just nu – med finanskrisen – är det faktiskt hela 27 kronor. Inte utan att jag ser fram emot att fynda stort i Sverige – mina pengar är värda omkring 10% mer nu än under sommarens semester! ;-)
Aaju förresten, ja vi har själva (hans pappa och jag) gått in för att lära honom grönländska och svenska, där grönländska är det språk han behärskar allra bäst (pga dagis osv också – och det trots att pappan nu bor i DK). Danska har han dock lärt sig själv (”imot vår vilja”... ;-) )och kan nästan lika bra som svenska. ;-)
Kram!
ÅlandsNika: *hihi* Du ger dig inte! Men bra att det är någon som tar lillens sida. ;-)
Kram!
Jenny: *hihi* Nja, kanske blir man en smula trött av snön där framåt april, maj... ;-)
Myskoxekött, ja hur förklarar man det?! Myskoxar sätter fett precis som lamm/får, sådär i ”klumpar” som man bara kan dra bort, ock precis som med lamm sätter fettet rejält med smak till köttet, så det gäller att vara noga med att plocka bort det om man inte gillar den smaken. Det närmsta man kan komma att beskriva myskoxeköttet smak är nog därför att säga ”som en blandning av lamm och viltkött, typ rådjur eller nått”... ;-)
Kram
Molly: Ja, här råder normalt rejäl vinter såhär års. Men just idag har det varit lite knas (återkommer i ett nytt inlägg idag, var planen iaf, om jag hinner). Och visst var han skön där med kallingarna! ;-)
Jenni Skoglund: Ja, visst får snön landskapet att liksom träda fram mer och se underbart vackert ut.
Den svenska sjuksköterskan, nej hon har ingen blogg tyvärr. Hon ska också bara vara här i 3 månader, fram till jul. Får se om jag kan få henna att skriva ihop något ”någonstans”. Hon får hur som helst många upplevelser med sig hem, det är säkert.
Och tack själv för roset. Det gör mig glad! :-)
Efwa: Tack för din fina kommentar. Jag hoppas verkligen att det vänder och bliver bättre med din svärfar. Ja, det är jobbigt att gå igenom, både för den drabbade och anhöriga. Också detta med orättvisan man kan känna, när någon drabbas så hårt. Men man måste ju gå igenom alla dessa känslor och bearbeta dem, ge det tid, det är det enda som hjälper. Och visst ska livet återigen ljusna, det gör det för oss alla, bara vi tror på det själva och täker så positivt situationen nu tillåter en.
Fast sant, just här blir det bara mörkare och mörkare, men av helt andra orsaker. Fast bara 2 månader kvar till det vänder och blir ljusare igen! ;-)
Kram!
Anne: *hahaha* Du har alltså inte fortsatt att klättra upp på höjder?! ;-) Men visst är det lustigt. Man ser det ju också i djurvärlden, som te.x på alla min pappas lamm, där är det alltid ”krig” om vem som blir ”herre på teppan”. En ranggrej liksom. Det är ju också stället med bästa utsikten! ;-)
Ja, mitt jobb är också väldigt nytt. Lokalerna stod färdiga i 2003. Och generellt är det väl så att just här i Nuuk, som är en jämförelsevis väldigt rik stad, har många riktigt fina byggnader. En helt riktig observation. Det har byggts enormt de senaste 10-12 åren. Fast det är också brist på mellanting. För den stora husmassan från tidigare bygg-boomer, under 20-30-talet och 50-70-talet är riktigt, riktigt risiga. Omänskligt risiga i vissa fall, pga allt, allt för lite pengar till renovering och ja, dåligt byggda hus från början – man bygde efter dansk standard fast snabbare & sämre, i ett land vars klimat egentligen krävde det motsatta. Men man jobbar på att fixa det, även om man (=jag) inte nödvändigtvis altid är enig med prioriteringen vad det angår...
På ett sätt kan jag känna igen mig i din beskrivning av att livet hinner ifatt en. Jag känner likadant just nu. Eller kanske att jag försöker hinna ifatt mitt liv, jag som inte ens har ett jobb jag måste gå till. Nej, jag försöker nog hinna med/ifatt mentalt nu när hemresan står för dörren och nya, men välbekanta, äventyr väntar.
Fina och roliga bilder på Aaju! Vad roligt han och killarna skulle ha om de träffades!
Kram!
Fina bilder och så roligt med Aaju och kallingarna:)Verkligen fina bilder. Men när jag läste om lägenheterna så tänker jag. varför bygger de inte nya och rustar upp de gamla. Finns det inte kapital eller har de inget intresse. Skulle de bli för dyra att bo i. Kanske inte tillräckligt med byggmaterial kanske. Jag skulle kunna täka mig en timmerstuga där. men en som är högt upp så den inte försvinner i snön. Jag är så nyfiken på att smaka myskoxe. Hur kändes det för dig första gången du åt det??
Känns uråldrigt unikt.
Tråkigt när de man tycker om lämnar jorden. Nu har han ro den gamle. Man kan aldrig vänja sig när nån dör. Man får hylla livet istället.
Sköt om er.
Kram
Susanne
Aussiekicki: Ja, kan förstå hur det måste vara för dig just nu, med flytten som nästan står för dörren. Har själv varit där, fast då inte med man och barn och allt det också runt omkring. Både spännande på ett positivt sätt och vemodigt förstår jag.
Ja, våra killar skulle helt säkert kunna ha massor av kul ihop. Det tror jag också! :-)
Susanne: Tack! :-) Jodå, visst byggs det i massor här, men bostadsbristen är också stoor, så det förslår inte. Nuuk är en rik stad, men vist saknar staten å andra sidan en del pengar. En annan begränsande faktor är helt enkelt arbetskraften. Staden har utökats med minst 20 % sedan jag kom hit, men det krävs otroligt mycket folk för att hinna med en sådan otrolig stadsutveckling.
Visst hade en timmerstuga varit fint här! Eftersom det inte finns några trän här är det dock ett dyrt alternativ, eftersom frakten blir enormt dyr, men man får ju lov att drömma! :-)
Första gången jag åt myskoxe, ja det kan jag faktiskt inte komma ihåg. Men visst är det exotiskt och ganska ”forntidsaktigt”. :-)
Kram
Skicka en kommentar