Vilket ämne för en som mig, som ju trots allt kom hit till denna musikens Mekka (ja, sett till antalet invånare så är musiklivet stoort) just pga av musiken! :-) Eller ja, nästan. Jag kom hit i maj 2001 eftersom jag fått ett sommarjobb (som sedan förlängdes) som scen-/ljudtekniker.
Mitt första år här på ön, 2001/02, gick därför helt klart i musikens tecken, så många av de där första starka minnena av landet hänger ihop med just musik. Japp, så är det, även om det känns lite avlägset idag. Fast visst saknar jag musiklivet, både på och bakom/framför scenen. Ett liv jag ju levde i så många år, men inte alls nu.
Fast nu skulle detta ju handla om veckans fredagstema. Och då kan jag väl konstatera att när det gäller att ta hjälp av YouTube för att hitta de låtar jag vill, för att representera ”mitt” Nuuk-Grönland från detta mitt första år här, ja så blir det lite svårt. Antingen ligger låtarna inte där, eller så är det inte någon direkt video att hurra för, men något ska jag väl kunna skrapa ihop. :-)
Ja, hur kan man annat än visa lite Julie? Nuuks helt egna stjärnskott, som sålt mer än många skivor inte bara i Danmark men också i resten av Europa. Och fått x antal grammys och liknande på vägen.Hennes låt ”Home”, var ju kanske ett lätt val när nu inga av hennes grönländska hits från den givna perioden fanns att hitta. För hennes hem, staden och landet hon längtar efter, som tillfälligt boende i Danmark, är så klart Nuuk och Grönland. Det är här hon har hela sin familj och närmsta vänner bl.a. Fotona i ”videon” har dock inte ett dugg med låten eller Grönland att göra egentligen (även om det kan se så ut för en icke-grönlandskännare). Och ja, tycker ni att ni känner igen hennes röst, så sjöng hon bl.a ledmotivet, ”Tomorrow”, till den svenska TV-serien ”Kronprinsessan” som gick på TV i början av året.
Jag har jobbat flera gånger med Julie, men jag har aldrig känt henne så väl som jag gjorde (och gör) nästa gäng; Chilly Friday – de absolut populäraste rockkillarna i Grönland i början av 2000-talet.

Chilly Friday år 2000.
Som gammal musiker är jag ju van med att ha avundsjuka ”fnittertjejer” som glor surt på mig, då de kämpar för att få komma nära de ”coola” manliga musikerna (som ju är i flertal, jämfört med kvinnor alltså) som jag har som vänner. Jag, en i dessa tjejers ögon liten och obetydlig tjej utan sans för smink och kläder, som dessutom är allt annat än intresserad av det som dessa tjejer är/var. *haha* Aldrig har dock detta fenomen varit så stort som i just 2001/02. När Chilly Friday-killarna kom in på dåtidens hippaste uteställe, Rock Cafén, så var de som kungar. Tjejerna stod på rad och ändå valde de ofta att gå fram till mig. Vilka blickar man fick från tjejerna då... *hahaha*

Chilly Friday år 2005.
I denna videon, ”Sialuit” ser de dock alltifrån coola ut (enda videon jag kunde hitta på YouTube). Det är en video som var del av en kampanj mot självmord då 2001/02. Den manlige huvudrollsinnehavaren i videon är den numere rejält store soloartisten Angu (som aldrig var med i bandet). Honom skrev jag om här, där ni också kunde se hans fantastiska video från min bakgård.
En annan person som jag jobbade med flera gånger i 2001/02 var Rasmus Lyberth; danska drottningens favorit. Vi har haft våra ”despyter”. Han var som ”stjärna” väl inte helt nöjd med att få en liten tjej som ansvarlig ljudtekniker vid en konsert kan man väl säga. *hihi* (Och nej, igen, stjärnstatus och stjärnmanéer biter inte alls på mig.) Men så länge jag höll mig som monitor (alltså bakom mixerbordet vid scenen och inte huvudmixern) var han glad. Vid ett av dessa tillfällen inspirerade jag honom t.o.m till att skriva en låt under ljudchecken som han sedan framförde på själva konserten. ;-) Videon nedan kommer från en liten konsert i Ålborg, därav danskan i början. Hur kan man bli annat än glad av detta?
Ett underbart foto att skratta lite åt. Extra roligt blir det ju för mig som är kompis med en av dem. *hihi*) ;-)
Rapparna i Nuuk Posse var också stora på den tiden, efter att ha varit mega under hela 1990-talet, vilket gjorde att de bl.a fick en nominering av FN till ett ” Messengers of True”-pris. Rap har aldrig varit min grej, men visst är det rätt ok detta (alltså, ”vi” är inte ens 57.000 invånare i det här landet, så vad kan man kräva); med rap på tre språk; engelska, grönländska och danska?!

Angu år 2006 - som ni också såg som aktör i Chilly Friday-videon ovan och som ni kan höra i inläggets sista videoklipp nedan.
Sedan kan jag inte annat än att göra lite reklam. Denna sommaren har man nämligen varit i gång med att filma här i stan. Filmen heter nu under arbetsprocessen ”Nuummioq” (typ ”Nuukbo / En från Nuuk”) och får premiär på bio nästa sommar. Här nedan kan ni se promotion-trailern man gjorde redan förra året, för att kunna samla in pengar till projektet. Sjunger och spelar gör tidigare nämda Angu. I den kvinnliga huvudrollen samt den manlig birollen ses i den slutliga filmen (inte här i trailern) tidigare nämda Julie och gitarristen i Chilly Friday. Jag ser hur som helst verkligen fram emot att få se filmen, för visst ser det ut att bli av ganska hög kvalité? Och ja, det är ju min älskade lilla hemstad det utspelar sig i, bara en sådan sak! :-)
Jag har många fler bra/roliga låtar att spela. Några av typen senaste sena och andra klassiska 1970- och 80-talsdängor. Men detta får duga för denna gång.
Se vilka mer som är med i fredagstemat här.
Och ja, hör mer av dessa artister genom att klicka på länkarna nedan. Det är också därifrån jag tagit inläggets alla foton. Jag rekomenderar t.ex Rasmus om man vill höra lite mer riktigt grönländskt:
Julie
Chilly Friday
Rasmus Lyberth
Angu
Nuuk Posse har inte någon hemsida, vad jag vet tyvär.
15 kommentarer:
Julie var jättebra, hon har en stark och mäktig röst. Jag har nog inte hört henne förut, men Kronprisessan såg jag så kanske jag ändå på nåt sätt känner igen rösten...
Det är ju verkligen ditt ämne idag ;-) Tänk om jag hade kunnat hälften så mycket om Puerto Ricos musikscen som du om Grönlands! Julies sång var verkligen bra och vad vacker hon är! Raplåten lät lite som Cypress Hill tycker jag (en fd pojkvän och sambo älskade hip hop..). Och filmen - wow, den vill jag se! Du får påminna mig om den när den kommer ut nästa år!! Intressant att de gjorde en trailer innan filmen var klart - undra hur många av scenerna som användes i den färdiga filmen?
Vad hette det grönländska bandet som spelade på Tivoli när vi träffades i somras?
Trevlig helg - hoppas att du får det lugnt och skönt efter den stressiga veckan!
Kram
Roligt med musik från Grönland, det är man inte van vid! Julie och Angu blev mina favoriter, dem skulle jag gärna höra mer av. Lyckades tyvärr inte se trailern, får försöka senare.
Finns någon grönländsk folkmusik? Vore kul om du hittar någonting sådant någon gång. Och det får mig att tänka på (vet förresten inte om jag har skrivit det här förut) att jag såg grönländska maskdanser en gång på någon etnisk dag i Kungsan. Elisabeth från Grönland, nu boende i ... ja så långt norrut man kan komma i Sverige ungefär, Karesuando?, uppträdde med dessa maskdanser. Väldigt fascinerande. Dansar man sådant fortfarande, eller är det "gammalmodigt"?
Hoppas nu helgen blir skön och vilsam för dig!
Grönländsk musik är helt obekant för mig, så det var jätteintressant att lyssna till några av era artister! Trevlig helg!
Julie är jättebra, tycker jag!! Samma här, Grönländsk musik är verkligen helt nytt för mig också.
Anne: Jo, men har du sett Kronprinsessan så kan du inte ha ungått att ha hört henne, om än omedvetet. Visst är hon duktig på att sjunga. Just låten ”Home” är dock bland hennes allra bästa låtar, men inget fel på den ändå (sedan är den musik hon spelar just nu inte riktigt 100% min smak, men det är en annan sak ;-) Ser dock fram emot nya skivan som kommer nu i spetember ).
Petra H: Ja, det kanske är lite orättvist att jämföra sig med mig, som ju ändå jobbat med musik (både i många år innan och sedan) när jag bott här på ön. Ja, Julie är verkligen duktig och har också en hel del än bättre låtar ”bakom sig”. Och ja, rapanalysen litar jag på dig med; rap har jag verkligen aldrig riktigt fått någon koll på och någon rappglad pojkvän har jag inte tänkt skaffa mig heller, men ibland blir det ju bara så. *hihi*
Filmen, jo men visst ska jag hojta till när den kommer. Vet ju så klart inte om den blir visad i Sverige, men de satsar i alla fall stort; det är en ”riktig” biofilm. Kommer att bli väldigt spännande att se; känner ju många som är med (om än många ganska flyktigt, utan den manliga birollen då... ;-) ) och miljöerna är ju min vardag. :-)
Att göra en promotion-trailer tror jag är ganska normalt. Man får bara aldrig se den, då den bara används för väcka intresset hos möjliga investorer. Tror dock inga scener kommer att återanvändas. Skådespelarna i trailern är nämligen inte de samma som i den slutliga filmen. Av de tre i trailern är det bara den manliga huvudrollsinehavaren som också är med i filmen.
På Tivoli ja, rapparen (med ”vän”) som vi stod ock lyssnade på tillsammans där heter Don Maliko (Malik är ett vanlig killnamn här och betyder ”våg” (alltså ”sjögångsvåg ;-) ) – så nej det är inte det arabiska namnet ;-) ). Sedan spelade också Disco Bay Blues (från Diskobukten därav namnet) och tillsist Liima Inui, som var dem med en kvinnlig sångerska – vet inte om vi såg dem, just den eftermiddag. Vi såg dem i alla fall senare på kvällen. :-)
Ja, trevlig helg tillbaka. Själv ska jag jobba en del här hemifrån, men det ska nog också gå bra! :-)
Kram!
Marianne: Och det kommer mer! :-) Bara inte nu. ;-) Men tråkigt med trailern. Jag har märkt att det ibland hjälper att bara ”reloada” hela sidan en gång och så funkar filmerna plötsligt (datorer... ;-) ).
Jo, men visst finns det traditionell grönländsk musik. Musiklivet här är som sagt stort och traditionen låång, så det finns massor av sånt som fortfarande sjungs och spelas. Jag ska garanterat skriva mer om det. Detta med maskdansen minns jag att du har berättat om och visst är det något som finns och utövas än idag. Intresset är t.o.m växande. Ska nog skriva mer om det också någon gång! :-)
Trevlig helg till dig och maken också! :-)
StrandMamma: *hihi* Kan tänka mig att det inte är direkt många svenskar känner så mycket till och kommer det någon gång en stor stjärna (som Julie och Angu) blir de ju dessutom ofta tagna för att vara danskar (trots deras inuitiska utseende). Trevlig helg!
Annika: Kul du gillar Julie. Själv är jag mer ett Angu-fan. ;-)
Men Hörru, Angu skulle man ju nästan ha en skiva med, vilken härlig rispig röst, precis i min smak. Rapp är inte min grej heller, trots både 21 åring och 11 åring, jag vänjer mig inte;-) Rasmus påminner mig lite om Afzeliuz, utstrålning och melodislinga, men det är ju min personliga tolkning eftersom jag inte förstår ett ord!!
Roligt med ett ämne som vi alla verkligen relaterat till, även om ingen kan mäta sig med ett profs som du:-) Här går jag och är "mallig2 att jag skall träffa Lill-babs idag;-) Hon har fått order att komma av scenen och krama och gratulera min pappa. Jag som inte ens lyssnat på henne genom åren, men folkär är hon! Vad nu det hade med ditt inlägg att göra, kontakter kasnke... förlåt at jag som vanligt spårar ur:-)) Mitt eget inlägg blev minst sagt personligt och orsakade hemlängtan hos några i väst;-)
Inte visste jag att du hade ett musikaliskt förflutet, vad spännande saker du gjort och gör! Grönländsk musik är förstås ett okänt kapitel för mej, men jag gillade det jag hörde. Tänk vad mycket man lär sej varje dag som bloggare...
Vad intressant än en gång, både att få veta mera om dig och höra och se något för mig så väldigt exotiskt :)!
Kul! Gillar Julie mycket!
Hade gärna velat fatta texten till Chilly fridays låt, viktig kampanj! Förlorade en av mina närmsta vänner på det hemska viset för fem år sen.
Rasmus var käck (trist med hans attityd bara..) och rapen var cool med olika språk!
Filmtrailen lockade även mig, och vilken fin låt!
Dessutom är du utmanad, kolla min blogg! ;) Ha en bra helg!
Tyckte hon hade en väldigt fin röst i den första videon. Har aldrig hört talas om någon av dessa musiker, men det var roligt att höra musik från Grönland :-) Visste inte att du varit ljudtekniker också. Intressant....
jobba inte för hårt nu!
Fritt ur hjärtat: Visst är han bra, Angu! Ska nog kunna fixa en skiva om det är. ;-) Och jo men visst, Rasmus är ju lite ur samma generation och genre, men kanske en smula mindre politisk på senare år. Och du; tycker du har all rätt i värden att mallig för det med Lill-babs (nu har jag dock inte varit förbi din blogg idag och läst hur det gick ännu).
Grekland nu: Jo serdu, så ligger det till. Fast vet inte hur spännande det var/är. ;-) Men visst lär man sig mycket via bloggar. :-)
Jemayá: Kul att du gillade inlägget. Ja, kan tänka mig att ni inte hör så mycket grönländskt där på andra sidan Atlanten. ;-)
Emmama.: Kul du gillade mina musikbidrag. :-)
Och visst var det en viktig kampanj. Speciellt här där självmord tyvär är väldigt vanligt. Nästan alla jag känner här har en bror, farbror, kusin, förälder eller liknande som begått sjävlmord. Det är så hemskt, speciellt eftersom ett självmord ofta orsakar så mycket smärta, hopplöshet och problem också efteråt, ofta med fler självmord som följd. Det gör mig verkligen ont att du fått uppleva det på så nära håll. Min son är själv döpt efter sin farbror som begick självmord när han bara var strax över 20 år (det är den gamla tron här, att en del av personens själ lever vidare i den person som får hans namn) och jag är just nu väldigt rädd för att hans bror (farbroderns alltså) ska gå den samma väg; det är det jag kämpar med nu, men inte tänker skriva mer om här på bloggen. Jag har förresten texten på engelska också, men den ligger hemma i Sverige och jag vågar mig nog inte på att översätta själv.
Anita: Ja, visst är hon duktig, Julie. Kan förstå att varken hon eller några av de andra är några du hört om. De är allt ute i världen ibland, men försvinner så klart som oftast i mängden ändå. Och jo, har pysslat med musig i hela mitt liv, fram till där någon gång som jag fick Aaju. Får se om jag tar upp det på nytt. Ljudtekniker är dock inte aktuellt, speciellt inte som ensam förälder då det ju mest är kvällsjobb. :-)
Vilket rikt musikliv det verkar finnas på Grönland! Jag gillade verkligen Julie, fantastiskt fin röst. Tack för ett jätteintressant inlägg! Kram
Låter som en del spännande modern grönländsk musik. Ska lyssna lite mer vid tillfälle!
Aussiekicki: Ja, visst är det; ett rikt musikliv alltså. Här är man faktiskt innehavare av världsrekordet ”flest CD-utgivningar per inbånare” t.o.m. Och ja, Julie hon kan verkligen sjunga. :-)
Anna, Fair and True: Ja, det finns mycket bra (för att vara en så liten befolkning speciellt). Men mycket är ju också lite si och så i kvalitén. ;-)
Skicka en kommentar