måndag, september 08, 2008

Sockertoppen Maniitsoq, here we come!



Så sticker vi iväg. Ja, i fredags beställde jag nämligen flygbiljetter till närmsta grannstaden, Maniitsoq. Vi reser redan tidigt, tidigt imorgon bitti (alltså tisdag).

Jag ska dit på jobbets vägnar, tillsammans med min ”assistent” och ja, så kommer så klart Aaju med också (en smått dyr affär, hans flygbiljett kostade nästan 2000 svenska kronor. Betalt ur egen ficka så klart).

Vi kommer redan hem torsdag kväll, så det blir ett kort besök, men ändå längre än mitt senaste. Jag har nämligen bara varit i Maniitsoq en gång, år 2003, och då stannade jag bara i ett par timmar, på väg mot ”annan ort” (+ ett par mellanlandningar, men då såg jag ju bara en liten mini-flygplats och staden från ovan). Det ska alltså bli lite spännande. Också det att jobba med en Aaju springande runt benen. Det kan gå jättebra och det kan gå mindre bra om man säger så. Jag får nog ta vägen om affären idag och köpa lite ”mutor”; småsnacks (tur Aaju verkligen ääälskar frukt) och kanske någon ny spännande leksak som kan sysselsätta honom när det blir behov för det.

Jag får se om jag får rapporterat något under resan. Jag vet nämligen inte hur mycket tid och hur mycket internettillgång jag kommer att ha. Hur som helst blir det rapporterat efteråt, det kan jag lova! Så om inte annat ”höres” vi på torsdag igen. :-)



Och ja, till er som inte följt min blogg så länge, som tycker det låter konstigt att jag efter så många år inte varit mer i grannstaden:

1. Avstånden är stooora här. Landet är 5 gånger så stort som Sverige och invånarantalet under 57.000.

2. Det finns inga vägar alls mellan orterna. Alternativet för resa mellan några orter är en färja som går en gång i veckan när väder och vind (läs; isen, som ställer till problem både sommar och vinter) tillåter det, eller så är det flyg/helikopter som gäller för hela slanten. Med andra ord är det inte bara, bara att resa runt här. Både dyrt och krångligt.

3. Det har bara inte fallit sig, att jag haft något ärende till Maniitsoq tidigare.


PS: Maniitsoqs danska namn är Sukkertoppen, därav överskriften. Så gott som alla orter här har även danska namn från kolonitiden. Namn som fasas ut mer och mer, ja de gäller faktiskt inte alls längre. Men helt klart; en hel del danskar insisterar på att fortfarande använda dem. Det grönländska namnet, Maniitsoq, betyder dock inte alls sockertoppen utan "det ojämna", pga att många av landets högsta fjäll och djupaste fjordar ligger i området.

19 kommentarer:

Marianne sa...

Kul med lite tjänsteresor, även om det blir en dyr affär eftersom du måste ta Aaju med dig. Tänk om du kunde hitta en barnfamilj där ni kunde hjälpas åt med barnpassningen och ha nattis åt varandra vid behov.

Ja, du får väl ta med en hel väska med leksaker så att Aaju inte tappar tålamodet. Eller så får du göra som min mamma gjorde de gånger jag följde med henne till jobbet: Jag fick leka att jag jobbade och gjorde samma som hon. Det kanske var lite enklare eftersom hon var sekreterare, men ändå. Du kanske kan hitta på något han ska mäta eller så? : ) Och så kan han rita illustrationer om du intervjuar någon eller har möten. För DET är han bra på!

Ha det nu så jättebra på resan!!!

Och du, hur har det gått med Skype?

Kramar!

Fritt ur hjärtat sa...

Roligt med omväxling även om det blir lite dyrt...Hoppas allt går bra och att Aaju också tycker det är kul!! Ha de bäst!

Anonym sa...

Roligt att komma från husets fyra väggar några dagar. Jag tror att det kommer gå super med Aaju, han har ju ett bra tålamod och kan sysselsätta sig själv helt ypperligt.
Vad är det ni ska göra där?
Hoppas ni får en trevlig flygresa och vistelse.
Kram till er bägge.
Sis

Sara sa...

Åh vad spännande! Jag har faktiskt missat den byn helt. Var ligger den? Ja, du måste berätta meeer när du kommer hem.
Själv ska jag föresten vara "månadens korre" på P3 Planet. Jag tycker det är rätt skoj eftersom jag inte ens är kvar på Grönland längre, hehe... Men programledaren sa att det nog kan funka ändå. Jag ska svara på lyssnarnas frågor och så. Så, det kan hända att jag kanske behöver din hjälp om det är något jag inte vet. Vore snällt om jag kan fråga dig i så fall!
Ha en trevlig resa nu.

Kram kram!
P.S Hälsa Aaju!

Saltistjejen sa...

Jag hoppsa verkligen att du och Aaju får en riktigt bra tur! JAg tror det kommer gå bra för dig att jobba även med Aaju hos dig. Han verkar vara en väldigt mogen liten kille! Och om d har lite mutor i fickorna så ska det säkert gå vägen! :-)
Kul att du får komma till grannstaden och se den igen. Det måste ändå kännas rätt roligt att få se ngt nytt ställe. Även om du kommer jobba en hel del där så kanske det finns lite fritid att se dig omkring lite också
Ha det bra nu och trevlig resa!!!
Kram!

Suzesan sa...

Åhh ha en bra resa Lullun. Kul då kommer det lite rapporter från ett nytt ställe i Grönland.Tjohoo! Det kommer gå bra. Jag har haft mina ungar på jobb också och det går bra och mindre bra ...men vi har klarat av det. Synd på kostnaden bara.Hoppas du kan få se valar där dårå:)
Det värsta när man mutar barn är.. att de vänjer sig och efter ett tag kan de vägra göra nåt... om de inte BLIR MUTADE. I know. Men för stunden är det ju bra. Mariekex funkade bra när barnen var små:)
Kul med festen i förr inlägget. Du behövde det ..lite vuxenumgänge.Det ser nästan ut på Aaju som han var med på festen. Fin bild. Fin bild på er båda.. den nya på bloggen.
Kram
Susanne

Anne sa...

Oj, vad kul. Jag hoppas mutorna hjälper och att det blir bra både för mor och son. Ser framemot läsa rapport om hela äventyret och resan när du är hemma igen!!!

Anonym sa...

Skype är installerat:)

Anonym sa...

Anna menade jag

Lullun sa...

Marianne: Ja, det står på min lista över saker att ”hitta”; någon som kan ta Aaju när det ”krisar” sig. Om inte annat är det ju väldigt nyttigt för Aaju också, så att han inte blir alltför beroende av mig.

Ja, att leka med det som de vuxna pyssla med brukar vara populärt. *hihi* Tror nog det ska gå. Ser fram emot att komma iväg i alla fall. :-)

Och Skype; yes mam! Det är downloadat, nu ska jag bara ha någon att ringa. Får bli när jag kommer hem igen och kan testa att ringa min pappa. Nu är det ju alldeles för sent att ringa till Sverige dessutom. :-)
Kram!

Fritt ur hjärtat: Jo, det ska bli kul och spännande... Hoppas också att det ska gå bra. :-)

Anna: Har du kommenterat 3 gånger? Bra med skype; jag har också fixat det nu. Blir att testa när vi kommer hem igen. :-)
Jodå, det ska förhoppningsvis gå med Aaju, men även solen har sina fläckar. Alltså Aaju har också sina dagar... Ja, det bli (som jag sa i telefonen) med personaltidningsjobb. Kram!

Sara: Jap, ska bli kul. Maniitsoq är närmsta grannstaden. Ligger norrut, mitt imellan Sisimiut och Nuuk, så det handlar nog om ca 9-10 timmar med färjan.

Vad kul att du blev månadens korre! Grattis!! Självklart får du fråga mig! Efter så kort tid i Grönland kan jag förstå att det kan vara lite svårt att svara. Även för en megaintresserad drygt 7-årsveteran är det svårt att ha full koll. *hihi* Kontaktar du mig per telefon/sms, så använd den nya jobbmobilen som du fick av mig (542651), den är det säkrast att jag svarar på. :-)

Ska säkert hälsa tillbaka; men han sover nu... ;-)
Kram!

Saltistjejen: Jodå, det ska nog gå ok. Och visst, lite tittande runtomkring får det allt bli också. Helt klart! Kan ju heller inte jobba megalånga dagar, nu när Aaju också ska med. ;-)
Tack & kram!

Susanne: Ja, så får ni bloggläsare sett något nytt på kuppen. *hihi* Men nej, alltför många mutor hoppas jag inte det ska behöva bli. Fick inte ens kommit mig iväg för att köpa något. Men det ska nog gå. :-) Och ja vuxenumgänge behövs. Mer sånt, tack! ;-) Kram!

Anne: Ja, jag hoppas han ska hålla sig snäll och visst, rapporter ska det bli! :-) Men nu måste jag gå och börja packa. Om 6 timmar så ska jag vara i full gång med att göra mig klar till avfärd mot flygplatsen... ;-)

Marianne sa...

Toppen! Och din syster har också laddat ner, så nu kan ni prata huuur länge som helst med varandra alladeles GRATIS! Billigt är bra, gratis är bäst!

Sara sa...

Tack! Förhoppningsvis blir det inte så kluriga frågor. Programledaren tog exemplet:
-Vilket är det bästa utestället?
Haha.
Jag hoppas på mer seriositet men jag lär ju bli besviken.
Jaja, det är skoj i alla fall! Kidsen kommer få veta liiite mer om Grönland i alla fall!
Ha en trevlig resa nu!
Kram

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
aussiekicki sa...

Roligt med en resa!
Ibland överraskar ens små gryn en genom att helt enkelt vara små änglar när det krävs. Våra killar har rest i 24 timmar i princip gnisselfritt ett par gånger nu. Aaju kommer antagligen tycka att allt är jättespännande!
Kram!

Desiree sa...

Ha en trevlig resa. Kul namn på orten. Jag gillar namnet. Det där med stora avtånd är något jag numer lärt mig på ett helt annat sätt sedan vi flyttade hit till USA. Men för er på Grönland är det ju förutom de stora avtåenden också problematiskt att ta sig för att det inte finns bra komminukationsnät mellan orterna också samt klimatet som försvårar. Ha det så trevligt iallafall.

Grekland nu sa...

Vad märkligt det låter att det inte finns bilvägar mellan orterna! Tänk vad lite man (eller åtmistone jag) vet om Grönland. Bilderna är otroligt klara och vackra! Ingabritt

Lullun sa...

Marianne: Så ska vi bara lära oss att prata i telefon med varandra också. Det har vi aldrig direkt gjort. ;-)

Sara: *haha* Ja, kanske inte den tyngsta formen av frågor. Om lyssnarna tycker det är det är sånt som är det mest intressanta vid resande, tror jag nog att de kommer bli ganska besvikna. *hihi* Men du råder dem väl att gå till Takuss?! *haha*
Kram

Aussiekicki: Tack, och ja nu är vi hemma igen. Ja, ni har ju ganska långa resor ni. Själva resandet är heller inget problem för Aaju. Han föddes nästan med månadskort på tåg, flyg och bussar, och långfärdsvarianten av dem. ;-) Det jag oroade mig mest för var när jag väl skulle jobba. Men det gick riktigt bra trots allt. Bara idag, sista dagen, som han var lite kinkig. Spännande var det deffinitivt för honom, att knalla runt på elverk och vattenverk osv. :-)

Desiree: Tack! Ja, nu är vi ju t.o.m hemma igen. Visst är det ett fint namn; Maniitsoq! :-) Och ja, även Sukkkertoppen. ;-) Kan tänka mig att du fått ett helt annat perspektiv efter tiden i USA. Här är det ju sedan än mycket ”knasigare”, då man ju liksom inte kan ta sig någonstans på egen hand alls och man är konstant helt beroende på vad naturen vill. Även här i landets absolut största stad kan jag ju komma på mig själv med att jag inte varit längre borta från mitt hem än 30 minuter till fots och ja faktiskt, att komma så otrolikt mycket längre bort är något av ett projekt! :-)

Grekland nu: ja, det är väldigt speciellt, visst är det, detta med att det inte finns vägar. Det finns otroligt mycket sånt här som jag numera tar för givet, men som så klart är väldigt udda i många andras ögon.

Anna, Fair and True sa...

Jag gillar också namnet, både Maniitsoq och Sockertoppen men mest det senare! :) Det här inlägget kanske svarade lite på det jag frågade på ditt senaste inlägg, dvs hur du gör med barnvakt.

Lullun sa...

Anna, Fair and True: Ja det var ju ett litet svar här. ;-) Men fåorhoppningsvis hittar jag någon som i alla fall kan ta honom några timmar här och där. Flera dagar i rad blir nog desto klurigare. Han är ju heller inte van vid det.
Och namnen; visst är de söta! :-)