Religion & kultur hos inuiterna idag

Igår frågade Ellinor i en kommentar här på bloggen hur religionen och kulturen ser ut hos inuiterna idag. Så här kommer mitt (lekmans) svar. Har dock inte så mycket tid just nu, så jag varnar för en lång text (det tar tid att skriva kort & koncist) ;-) Hoppas det inte skrämmer er från att fråga mer. För, fråga & kommentera bara på här i bloggen - det tycker jag är kul!

Svar:
Innan den norskdanske prästen Hans Egede (Nuuks grundare) kom til Grönland 1721 hade inuiterna här en naturtro, som på många områden hade likheter med den andra naturfolk, så som indianerna och samerna, trodde på.

Efter drygt 200 års missionerande blev dock naturtron ”utrotad” (”västlänningar” nådde dock först Östgrönland i slutet av 1800-talet, så där döptes den förste först år 1921, så längre sedan är det inte, än att det fortfarande finns många som växt upp ovetande om allt vad Jesus & Gud heter...).

Många traditioner och en viss tro på det gamla existerar dock oxå fortfarande bland många. Det är t.ex dem som blivit rörda till tårar vid mötet av min pojkvänn och/eller son, då de är döpta efter avlidna familjemedlemmar. Den gamla tron är nämligen att de avlidna till viss del lever vidare i dem som får deras namn, så för dem vi mött har det oxå varit ett återförenande med en tidigare avliden släkting/bekant.


Det gamla livet (torvstugan) möter det nya (kyrkan).
Upernavik, Nordgrönland.

Men de allra, allra flesta är (samtidigt) numera protestanter och medlemmar av den Grönländska Kyrkan. Kyrkan har t.o.m en större och viktigare plats i dagens grönländska samhälle, än vad den t.ex har i det svenska. (PS: Det finns även en mindre katolsk församling och några frireligiösa kyrkor, som speciellt växt sig starka på vissa enskilda platser. Antalet anhängare av andra religioner är dock ytterst begränsat.)

Vad gäller gamla traditioner & bevarande av dem, så är det något som är viktigt i det grönländska samhälle, liksom i alla inuitiska samhällen av idag. Inuiterna i Canada, USA (Alaska) & Ryssland har dock mist mångt mer under deras kolonialisering. Därför är Grönland där som det gamla, språket osv är mest bevarat, samtidigt som man faktiskt lever i det mest moderna samhället (ja, även i jämförelse med övriga ”nordamerikanska” inuiter).

Bara det att alla grönländska hem är fulla av tupilaker, stenfigurer, pärlarbeten & annat, sådant (dyrt) som vanligtvis turisterna köper med sig hem, säger ju en del. De traditionella folkdräkterna tas på vid högtider & firanden osv. osv. Man är stolta av sitt land & sitt ursprung, men som oftast på ett positivt & ”inte-platstagande” sätt.

Mer om kulturen av idag, en blandning av gammal & nytt, en annan gång...