Kl 04.10
Väckarklockan ringer. Dax att ducha, svara på bloggkommentarer, skriva blogginlägg & äta en liten frukost.
Kl. 05.30
Kliver in i taxin för en tur genom yrande snö. Snödrivor som är över knähöjd ska forseras på den kvällen innan nyplogade parkeringen.
Kl 07.00
Sitter i en Dash 7 – ett 4-motorigt litet propellerplan – som lyfter med destination Kangerlussuaq, den nedlagda amerikanska militärbasen där de stora utrikesplanen landar. Planerad mellanlandning i Maniitsoq orsakar dock försening, då vi får cirkla runt i omkring 45 minuter innan vi kunde landa i den lilla staden som liksom Nuuk var invirvlad i en total snöyra.
Kl 09.30
Landar i ett vindstilla Kangerlussuaq. Man kan ana en sol, som dock aldrig riktigt orkar sig över horisonten, innan ljuset börjar försvinna mer och mer igen. Det är tid nog till en extra frukost, pratande med de två konsulenterna jag haft på besök hela veckan och som nu är på väg hemöver med samma flyg som jag, telefonande (bland annat till grabbsen som jag bara pratat ytterst kort med under min tidiga morgon där hemma) och inköp av ett par extra små klappar till de små svenska barnen. Ja, jag vet. Hade egentligen köpt klart, men kunde inte låta bli... :-)
Kl 11.30
Boingflyget lyfter mot Danmark. Sitter bredvid världens smalaste brandman och läser Stina Lundberg Dabrowskis bok ”Stinas möten”. Tänk när jag var omkring 10 år ville jag verkligen VARA Stina. Och Bo G. Eriksson (programledaren för Vetenskapens Värld och senare känd som pappa till E-Type)! :-) Samtidigt som jag läster om Stinas möten med diverse kändisar ser jag också filmen ”Mr Bean på semester”, som jag, trots en hel del återanvända skämt, inte kan undgå att dra lite på smilbanden åt ibland.
Kl 19.55 (dansk tid)
Landar i Kastrup. Tar tåget in till Köpenhamn, min 2:a hemstad för tiden. Checkar in på Radisson SAS Royal Hotel. Ett 5-stjärnigt hotell mitt i stan – mitt emot tågstationen och entrén till Tivoli – designat av legenden Arne Jacobsen, fyllt till bredden av hans klassiska möbler. Ett minirum som mitt kostar nästan 1700 svenska kronor per natt. Det svider i en backpackers hjärta. Därför brukar jag också kunna boka in mig på vandrahem även när det är jobbet som betalar. Dock inte denna gång.
Kl 22.05
Ger mig ut på stan för att få mig lite mat och köpa hem något till frukost. För ingen får mig att betala 190 kronor för en hotellfrukost som jag ändå inte riktigt klarar av att äta eftersom jag imorgon garanderat kommer att vara lite jet lag-groggy. Strosar runt. Tycker verkligen om Köpenhamn. Bara tråkigt att jag oftast är här ensam, så jag blir mest en obervatör som äter på McDonalds och går på bio. Men jag träffar dock alltid bekanta. Alltid! I en stad med över 1.1 miljoner invånare. Dagens hej blev til receptionisten på hotellet, en bekants bekant. Världen är liten.
Kl 23.15
Är tillbaka på hotellet. Fixar en minipackning till morgondagens dagstur till Gbg. Kollar lite TV och skriver blogg.
Kl 00.55
Dax att ta mig dagens 2:a dusch; i duschen som har högtalare kopplade till rummets radio & TV! Sedan bär det i säng. Ska tidigt upp imorgon. Men zappar nog lite innan det blir dax att sluta ögonen.
8 år sedan
7 kommentarer:
Maxad dag...
Det där att flyga till och från Grönland verkr vara ett litet äventyr i sig. Tänker på det lilla planet som tog dig till den stora flygplatsen, och sen snöyran. Wow!
Hoppas nu att det blir trevligt på resan.
Annika i US
Wow vilken dag ;-)
Ja, vilken dag! Verkligen. Men jag kan se att det ju maste vara lite lattare for dej att bo 'sa langt borta' om du kan aka hem - eller i alla fall aka till 'Europa' flera ganger per ar. Nastan for manga ganger som det later.. begravningar ar ju inte sa roligt. Ha det sa kul pa din resa denna gangen!
Ha en bra tjänsteresa!
Annika: Ja, maxad var ordet. Och jo, lite av ett äventyr är det att flyga här. Garanterat! Man kan aldrig planera dagen efter resdagen till något viktigt eftersom man aldrig vet om man hinner fram. Tar sin tid att vänja sig med, men det går och det är faktiskt ganska befriande på något sätt. :-)
Maria: Och dagen därpå var nästan än mer packad. Återkommer nog om den ikväll. :-)
Anita: Ja det är en extrem lyx att få komma till Europa och som oftast också hinna med en snabbis hem så ofta. Men i år har varit ett extremår. Förra året lämnade jag inte Grönland överhuvudtaget... :-)
Anna, fair and true: Tackar tackar :-)
Oj vilken lång dag. Jag tror inte jag hade pallat men ibland antar jag att man måste. Ha en bra vistelse i Köpenhamn.
Desiree: Ja vissa saker måste man och annat bara man vill så mycket att man gör dem vare sig man orkar eller inte! Det är ju inte så ofta man får chansen. :-)
Skicka en kommentar