I år var vi alltså bara vi tre, något jag hade förlikat mig med, men som fick Holger på smått dåligt humör, också på självaste julafton.
Själv drogs jag, och dras fortfarande, med magsjuka sedan torsdagen (den 20:e), som kommer och går i halv- och heldygnsintervall. Det har så klart satt sina spår i sömnen och matlusten.
Lillgrabben, ja han har också varit småsjuk. Förkyld. Hans bana trogen klagar han dock inte direkt, han är bara lite lugnare och slappare än normalt. Och så sover han lite oroligt.
Och mina drömmar om att gå ut och leka med nya kälken osv har ju deffinitivt blivit avlysta (för att inte mitt stundom stora behov av att vara nära en toalett var nog för att hålla oss inomhus). Temperaturern omkring -10 til -18 C är väl inte perfekta när man är snorig och småsjuk.
Men tid inomhus har iaf gjort att jag äntligen har hunnit läsa ikapp mig på alla bloggar som jag vanligtvis läser dagligen, men nu i december nästan inte fått läst alls. Nu är jag äntligen i fas, och förhoppningsvis ska det också bli flitigare med skrivandet framöver! :-)
Och julafton då. Jo, mat bjöds det så klart på. Fixade till följande, ett något bantat julbord för att komma från mig:
Rensadel
Potatis
Brunsås
Janssons frestelse
Köttbullar
Snittade korvar
Rödbetssallad (färdigköpt för 1:a gången, brukar göra den själv)
Morots- & ärtsröra
Rödkål
Rökt lax
Rökt helleflundra
Mattak (rå valhud med späck)
Ostbricka
Ris a la Malta
Pga magsjukan åts det väl sedan inte så väldans mycket, men... ;-)
Stämningen flög dock i taket sedan, när Holgers kompis Mike med flickvän tittade förbi. Julafton är annars dagen då alla släktingar går runt till varandra, dricker kaffe, inspekterar julpyntningen och önskar god jul. Kompisar kommer som tidigast på juldagen. Mike ansåg sig dock vara mer av en släkting, och något ligger det väl i det, när Holger och han nu spenderar 3-6 kvällar i veckan tillsammans... :-)
Under tiden de var här valde också Jultomten (Holger...) att titta förbi. Och vilken upplevelse det blev. För Aaju alltså! Han sken upp som en sol och var väldigt kavat. Öppnade både dörren för tomten, tog honom i hand och kramade honom sedan när det var dax för honom att dra vidare. Och Aaju pratade och pratade... :-)
Paketöppnandet var också en fröjd för oss alla. Aaju blev superglad för varenda litet paket, och ropade ”JAA”, som om varje sak var något han önskat sig i en livstid. Kläderna lades väl hyffsat fort undan, men annars så! :-)

Aaju har precis upptäckt alla paketen under granen, julaftons morgon.

Killarna myser i soffan.

Jag har fått en assistent till att rulla & steka köttbullar. *hihi*

Charmören Aaju har fått knäppa upp skjortan, varm efter allt lekande med besöket.

Jultomten kom med en stor kälke till Aaju.

Aaju hade gjort många fina överraskningar på dagis. Holger fick bl.a denna fina långstygnstavla.
Och jag fick bl.a en målad burk av Aaju, med några brända pepparkakor på botten, som Aaju sedan gladeligen åt upp! :-)
Alla julklappar skulle inspekteras noga. Bland annat blev det ett par böcker som genast hamnade på toppen av högen med nattningssagor.
Aaju kunde, stolt, ”saxa” sina paketsnören själv. :-)
Av mamma & ataata (pappa) fick Aaju en lekmatta, med vägar & husbyggen. Mycket populärt!

Ett berg av öppnade julklappar blev det tillslut. Ett berg av väldigt fina och uppskattade julklappar. Tack alla, nära & kära, för att ni mindes oss och ville fira oss på detta sätt, även om vi nu var så långt ifrån varandra.
5 kommentarer:
Ah, vad manga fina saker han fick - var glad att du har en unge att dela julen med. Tiden gar sa fort, innan du vet ordet av ar han stor...
Jag hoppas ni alla far ma lite battre, bade i humor och i magen mm. Kom ihag: allting ar tillfalligt. Ibland, i alla fall, kan det vara en trost.
Aurorabuddha: Ja, många fina saker blev det! Och visst är det underbart att fira med en liten parvel! Perfekt ålder i år oxå: Naiv nog att tro att pappatomten verkligen var Jultomten, men modig nog för att inte bli rädd och börja gråta. *hihi*
Och nejdå, helt galet var det inte. Vi hade allt rätt kul också, trots sjuka och allt. Det var ju trots allt jul! ;-) Men helt krya är vi inte fortfarande tyvär... :-)
Ja, jularna nar man har sma barn ar definitivt natt speciellt. Man blir smittad av barnens excitement. Du lyckades ju fa ihop ett jatte julbord trots att du var sjuk, inte illa. 'Ra valhud med spack'....hm, kanske jag skulle avsta fran just det. Ha en fin fortsattning pa helgerna och ett Gott Nytt Ar!
Många fina bilder. Jag gillar bilden på Aaju då han upptäcker klapparna under granen. Det verkligen lyser av glädje i hans blick. Hoppas du kryar på dig snart. Det var en långvarig magsjuka du fick dras med. Hoppas du känner dig betydligt piggare till nyår.
Anita: Ja, visst är det så, även om jag lätt kan känna mig som ett barn själv oxå. *hihi* Och mattaken; jo, den får du gärna slippa. Jag hoppade faktiskt själv över den denna gången ;-)
Desiree: Långvarig var ordet. Men börjar känna mig bättre nu. Peppar, peppar. Det tyckte jag nämligen i lördags oxå... :-) Och Aaju och paketen; ja lyckades precis få ett foto i det där upptäcksögonblicket när ögonen tindrar som mest. Hann inte helt rikta kameran, utan var bara tvungen att knäppa, så jag klipte av granen mitt på stjärnan, men... :-)
Skicka en kommentar