Som trogna läsare av min blogg/veckobok vet är Fastelavn danskarnas kombinerade version av Fastlagssöndagen och Fettisdagen (tisdagen då vi svenskar proppar i oss semlor *mums*). Det är en dag man verkligen firar stort, liksom på många andra håll i den kristna världen (Fastnacht, Rio-karnevalen, Mardi Gras osv) med undantagelse för ställen som resten av Norden typ… ;-)
Allra, allra främst är det numera barnens dag här. Även om det kanske inte är fullt den hysteri som det är i USA under Halloween, så är det nära på. Alla barn ska ha maskeradkläder och så leks det lekar och priser ges till bästa dräkten osv.
I Danmark går barnen bland annat runt och knackar dörr, med en sparbössa som de skakar medan de sjunger:
Fastelavn er mit navn
Boller vil jeg have
Hvis jeg ingen boller får
Så laver jeg ballade
(ballade = bus)
De flesta danska barn får också ett så kallat "fastelavnsris", som man binder av björkgrenar, pyntat med godis och fjädrar – lite a la våra påskris i kombination med påskägg typ. :-)
Här i Grönland tar man dock mest fasta på själva maskeraden, diverse tillfälligt valda lekar och den absolut viktigaste leken av alla så klart: ”Slå katten ur tunnan" - ett måste för alla Fastelavnsarrangemang!
En tunna av trä hängs upp i ett snöre och barnen turas om att slå på den med ett brännbollsträ eller liknande, till den går sönder. Den tjej eller kille som slår bort den sista träbiten från tunnan, blir drottning eller kung och får en guldkrona på huvudet och eventuellt ett pris. Ofta är tunnan också fylld med godis och liknande, som ramlar ut allt eftersom tunnan går sönder. En tradition lite liknande latinamerikanarnas Piñatas alltså.
Fastelavnsfirande hos vår närmsta ”granne”, USK – en av stadens grundskolor.
Foto: Leiff Josefsen, Sermitsiaq (mina egna foton från tidigare år ligger på CD-rom, och just nu har jag inget CD-drev så... ;-) )
Leken har fått sitt namn från den tid då fastelavn var något som främst vuxna firade och då lekarna var på mycket större allvar (och dagen mer var en dag då sociala gränser utraderades & lössläppthet stod högt på listan...). Då hade man nämligen en levande katt i tunnan!
Det var en utbredd folktro i Europa under medeltiden, att en ort kunde slippa pest om man slog ihjäl en katt. Fransmännen kastade en levande katt in i Midsommarbrasan (Sankt Hans), medan tyskarna gjorde det samma i påskbrasan, eller kastade ut den från ett kyrktorn. I Danmark valde man så det än mer inhumana sättet; man stoppade katten i en tunna och slog på den tills tunnan gick sönder, varpå barnen kunde prygla ihjäl katten som föll ur med käppar och grenar...!
Så hemsk är alltså inte traditionen nu, så jag kunde utan problem skicka iväg Batman-sonen på dagis idag, då de skulle fira enligt konstens alla (moderna) regler hela eftermiddagen. Och oj, vad var det en glad grabb som kom hem efteråt. Här är ett par foton från söndag kväll, när kostymen provades:
Själv fick jag på jobbet idag också prova mitt livs första danska Fastelavnsbulle. I vanliga fall brukar jag nämligen få stå för den svenska varianten istället, när det vankas besök i dessa tider på året.
Här är fastelavnsbullen inte alls särkilt intressant för folk. Och faktiskt inte heller i Danmark. Man går inte alls upp i sina bullar lika mycket som vi gör i Sverige med semlorna. Men det kan ju kanske vara för att fastelavnsbullen smakar som de flesta andra danska bakverk. Iaf bagerivarianten. För ni vet väl att man i danska bagerier verkligen bakar allt, inklusive kanelbullar, med ”Wienerbrödsdeg”? Antingen med sockerglasyr, chokolääde (som inte ens smakar choklad, utan bara socker), smörkräm eller med sylt... :-)
Den danska fastelavnsbullen är av varianten urgröpt winerbrödsbulle totalt fylld med smörkräm. Riktigt sött, frasigt och luftigt. Men en bulle klarade man allt äta innan sötmaspärren sa stopp. Tack ”kulturnattskumpanen” för att jag fick prova! :-)
14 kommentarer:
Åh vad kul att läsa om de grönländska traditionerna. Som du säger är firande i Sverige lite lamt jämfört med många andra länders firande. Slå katten ur tunnan liknar verklien Pinatas som man har i latinamerika. Men när det gäller pinatas så brukar man ha en bindel för ögonen och försöka träffa "tunnan". Kul att detta verkligen blivit till barnens dag på grönland. Vilken söt Batman du har hemma. Bullarna såg goda ut även om du säger att de är sliskigt söta. Det skulle nog gå hem hos amrisarna alla gånger låter det som (smörkräm med mycket socker det hade nog slickat sig om munnen här). Det gäller bara att inte fundera på hur många kalorier en sådan bulle innehåller innan man stoppar den i munnen ;-)
Vilket roligt inlägg. Tycker särskilt att det är intresant att så många olika lnders traditioner är så lika varandra trots allt. Man inser att de kan ha utvecklats ur samma ursprung, eller annars väldigt lika tankar, händelser eller myter.
Men det där med katten tycker jag var hemskt!!! Hu!!! Nu måste jag genast krama Lipton lite...! ;-)
Att alla danska bullar smakar mer eller mindre "Danish" var ju lite lustigt. Fast de kanske kör med tankesättet: "aldrig ändra ett vinnande koncept"?? Jag är iallafall glad att vi våra svenska kanelbullar smakar just kanelbullar, semlor smakar semlor och vill man ha wienerbröd så smakar de just wienerbröd.
:-)
Desiree: Ja inte är det mycket vi gör i Sverige vad jag känner till, men å andra sidan så blir det väldigt mycket semlelsnack och -ätande! :-)
De danska bullarna, ja det var sött men gott. Själv "tål" jag inte för söta saker, men denna bulle klarade jag av. Men bara en. :-) Men skulle nog bli en hit i Amerika. Själv ska jag nog hålla mig ifrån att äta mer än en om året. Och gårdagens planerade semlebak ställde jag också in; behöver inte fler kalorier på ett tag efter en sådan kanon! :-) (Sedan åt jag ju också semlor på min födelsedag i november så.. *hihi*)
Saltistjejen: Ja, visst är det spännande hur man kan se likheter i olika firanden. Det är mycket ge och ta, där vissas traditioner dyker upp på andra tidspunkter i andra kulturer t.ex, som tex Halloween och danskarnas hot om bus på Fettisdagen.
Men det med katten; ja visst var det hemskt! Traditionerna var generellt så mycket hemskare förr. Såg själv en film i förrgår där folk verkligen samlades när en fånge skulle straffas med piskrapp. Så var det ju mycket förr (för att inte gå in på debatten i nutid, med att "heja på" vid dödsstraff osv...). Själv skulle jag inte komma på tanken att närvara vid något sådant!
Men du, visst ligger det något i det där med vinnande koncept! Den tror jag på. Hos bagaren är verkligen allt, allt av samma deg. Lite tråkigt. Mycket bättre med vår variation, tyker jag med! :-)
Oj, alla traditioner sammanslagen i en enda! ;) Det var inte dåligt det! Blev dock lite upprörd när jag läste om de stackarns katterna, mycket glad att man komit på bättre tankar :)
Bullen ser riktigt god ut förresten! Jag som har ätit mig mätt på semlor för lääängesedan (men fortfarande är en gottegris, dock) sitter här framför datorn och suktar efter era danska "wienerbröds-smörsemlor"!
Och just det ja, EFIT missade jag, ack ack.
Må så gott!
Kram!
Jattesot Batman, maste jag saga! Och bullarna ser ju valdigt goda ut!
San Antonio ar ju valdigt mexikanskt, sa vi har pinatas i tid och otid har, mest pa vartendaste kalas. Tank att det finns samma tradition dar du ar!
Roligt och intressant att läsa om detta.
Och du, bullarna såg ju inte helt fel ut. Danskarna kan ju det där med goda bakverk så...MUMS!!
Själv åt jag semlor igår. SÅÅÅÅ gott!!!
Batman är så SÖT!! Och jag tycker nog det passar väldigt bra att just detta är barnens dag!
Ja, Aaju ar gudomligt sot!
Har aldrig hort talas om detta forut om hur man 'mordade' katter i olika ceremonier i Europa..(saja Sophie..var inte radd - min katt sitter i mitt kna nar jag skriver :)
Valdigt intressant inlagg!
Och kul att se bilden nar dom slar mot katt tunnan. Paminner om alla fodelsedagar med Pinata vi har haft har genom aren :) Vi bodde ju ganska nara Mexico.
Vilken underbart söt liten batman du har därborta på Grönland. Min näst äldste son ville när han var litenalltid vara batman när det vankades maskerader, så han var batman i fyra års tid.
Ha en skön vecka
kram
hej,
jag sitter här sedan en timme med min laptop iknät och läser om din vardag och kollar på foton. jag är helt asorberad. så annorlunda och så fascinerande och så långt från vad jag valt med mitt liv. (jag bor i Florens i Italien)
fastän jag är uppvuxen med samiska rötter i norra norrbotten och har fått min beskärda del av snö och genuint liv, kan jag inte låta bli att tycka att det är så exotiskt.
många komplimanger!
du har en väldigt söt son. ta hand om er.from now on har ni en ny läsare.
Hörde precis på TVn just nu att vi brukade slå katter ur tunnor i Sverige en gång i tiden också.
Usch, wienerbrödssemlor vill jag inte ha!
Toppen inlägg igen! Grymhet mot djur är spanska traditioner bäst på även om en hel del har blivit förbjudet.
Sötaste Batman är din son i alla fall!
Camilla: Ja visst är det en blandnig. Men tror nog inte det är en slump. Som det verkar kan många traditioner följas tillbaka till samma ursprung på ett eller annat sätt. Men visst var det hemskt med katterna. Medeltiden var deffinitivt en hårdare och råare tid på många sätt. Bullarna, ja de var goda, fast i ental. Men äta sig trött på semlor; kan man det?! :-) Håller tummarna för att du minns EFIT till nästa gång! :-)
Aurorabuddha: Tack! :-) Ja stolt var han i alla fall. Han har gått i dräkten här hemma också ikväll! :-) Och visst är det lustigt med likheterna i traditioner. Undra om de har något gemensamt ursprung på något sätt?!
Annika (US): Kul! Och jo, bullarna var goda och danska bakverk generellt, men jag saknar verkligen variationen. Ska det bjudas gäster ser jag dock till att ha hembakt, eller så köper jag några paket ”Göteborgs Kex”-kakor i affären om de har! :-) Och visst passar det med barnens dag just i dessa tider. Mer än under påsken som i Sverige, då man ju egentligen ska sörga osv. Inte för att jag går upp i det kristna, men ändå... ;-) Och kul du gillade min lilla Läderlapp. Ingen komplicerad dräkt, men Aaju var lika glad för det! ;-)
Anita: Tack, tack säger en stolt mor! :-)
Och kul du gillade mitt inlägg. Jag hade inte själv hört detta om katterna före jag här i Grönland stötte på detta med Fastelavn och leken med det för mig då konstiga namnet, som fick mig att undersöka vidare. En hemsk tradition från början, men nu är det ju 100 % skoj som gäller, iaf här!
Och ja, kan tänka mig att det blev en del piñatas för er. För egen del är det något jag bara sett på TV. :-)
Nika: Tack! Din Batman var säkert minst lika söt, trots de 4 åren. *hihi* Själv har jag konstaterat att jag kan återanvända masken den dagen Aaju vill klä ut sig till Vildvittra eller kanske korp, med den stora spetsiga näsan...! ;-)
Sophie: Välkommen till min blogg och kul att höra att du tycks gilla den. Ja, skillnaderna mellan Florens & Grönland är definitivt stora. Hade mitt första år här en italienare som min närmsta kollega tillika läromästare, och för honom var det trots många år här, otroligt svårt att förstå sig på grönländarna, vars mentalitet ligger så otroligt långt från de varmblodiga medelhavskulturerna. Men det är klart, börjar vi prata norra Sverige och samisk kultur så är likheterna ju desto fler! :-)
Anna, Fair and Tru: Spännande! Det visste jag inte att vi också gjorde så med katterna i Sverige. Konstigt att inte traditionen levt vidare på ett fredligare sätt som i Danmark. Eller hur är det t.ex i Skåne mån..?!
Och nej, man får inte se de danska bullarna som någon ersättning till semlor. Rätt goda var de, men inga man äter mer än en av, högst någon gång i mellan, typ 1 gång om året... ;-)
Karlavagnen: Tack för komplimangerna (inlägget & lillgrabben). Ja, spanjorerna har ju deffinitivt en del djurplågeri på sitt samvete. Har själv, under studier i Spanien, varit på tjurfäktning och sett det på TV; ingen vacker syn inte...!
Å, vad bra skrivet. Så intressant. Hurra för kulturhistorisk bildning.
Idag ska jag köpa semlor och äta dem med varm mjölk!
Maria: Åh, vad glad du gör mig. Och vet du; det är bara kul att dela med sig av det lilla jag vet! :-)
Har inte blivit någon semla för mig i år (1:a året sedan jag hade lärt mig stå & gå som jag inte bakat semlor tror jag (i början tillsammans med mamma)). Men du; med varm mjölk, det var ju väldigt traditionellt. Min "reserv"-farfar kunde absolut inte äta en semla utan! :-)
Skicka en kommentar