Skolan är en filial till en mycket större skola i staden Sisimiut, den skola som Holger själv läste till både snickare och byggnadstekniker, innan han flyttade till Danmark (redan då tillsammans med mig) för att läsa till byggnadskonstruktör (typ byggnadsingenjör).
Filialen är hyfsat nystartad och där undervisas det högst två klasser åt gången, men oftast bara en klass (som Holger ansvarar för, som skolans enda fasta lärare) + att det ofta hålls kursverksamhet för företag och liknande i skolans andra klassrum samtidigt (normalt med lärare från Sisimiut eller Danmark). Under året är det dock flera olika klasser som passerar förbi skolan, då de typiskt läser i 8-veckorsperioder och sedan är på praktik i 8 veckor eller mer.
Igår var det så Öppet Hus, för speciellt inbjudna (politiker, pressen etc.), liksom för stadens övriga invånare. Nedan ses lite av det vi upplevde, och jag ursäktar redan här för att jag inte fick tagit några fler foton från själva skollokalerna som faktiskt är ganska fina. Av någon konstig anledning fick Aaju nämligen mig till att hålla mig mest nere i verkstaden. Undra varför...?! *hihi*
Man ska vara välinpackad för att inte frysa, när man ska ut på kälktur. Men Aaju klagar turligt nog aldrig; han är väl införstådd i att mössa, vantar etc är ett måste för det mesta här på Grönland.
Ja, trots att det är -16 C så torkar man alltså sin tvätt utomhus här. Inget ovanligt alls. Och det fungerar utmärkt.
Grönlands ICC-kontor, med deras nya logo – trumman & ordet inuit. ICC står för the Inuit Circumpolar Council, och det är en organisation som representerar världens omkring 160.000 inuiter (från Grönland, Canada, Alaska och Ryssland) på den internationella, politiska scenen.
Grönlands enda ”skyskrapor” är några av skolans absolut närmsta grannar. Här ses den ena ”skrapan” samt stadens nyaste och ytterst moderna dagis (den låga, lite "spacade" byggnaden till höger). Till vänster, utanför fotot, står den snart färdigbygda ”skrapa” nr. 2.
Det flaggades med 4 grönländska flaggor utanför skolan, dagen till ära. Och ja, skolan är den stora byggnaden till vänster. :-)
Aaju föll direkt för de små ”lekstugorna” som är husen snickareleverna bygger för att öva sig på diverse praktiska moment. Husen brukar sedan ges till dagis, skolor & dagmammor samt hundägare som använder dem till hundkojor.
Och Aaju hittar så klart alltid någon att leka med, kända som okända; här Holgers kusinbarnbarn.
Holger (nr. 2 från vänster), som främst är duktig på det teoretiska, blev satt att undervisa i verkstaden under Öppet Hus-arrangemanget, något som han klarade galant, även om han själv bara jobbat som snickare under sin snickarutbildning. Men utbildningarna bygger här, liksom i Danmark, fortfarande på det gamla lärlingssystemet. Dvs. utbildningarna är låånga pga mycket praktik, så en hel del kan han ändå; klassettan från 1999! *hihi*
Aaju provade även lite av det som bjöds, även om han hoppade över de goda brödbitarna med tandbetarspetsad rökt helleflundra och renkött. Men mamma sa mums! :-)
Många spännande maskiner var det...! :-)
Ataata (pappa) - dagen till ära i arbetskläder... *hihi* - visade även förådet. Även det är spännande när man är 3,5 år. Inte när man är närmare 30, ska jag hälsa från mamman... ;-)
Klassrumen, med elever som ritade ritningar i hand eller med dator (i det andra klassrummet) var dock inte något för Aaju, trots det fina snedtaket... ;-)
Jag avslutar inlägget med ett sattelitfoto över Mittgrönland från 11:e februari (hämtat från Sermitsiaq, där jag dock tagit mig friheten att förtydliga ortsnamnen). Fotot visar cirka 50 (svenska) mil kuststräcka, mätt fågelvägen. Sisimiut, som ofta nämns här i bloggen, ligger precis utanför fotot, mot norr.
Klicka på fotot för att se det i större format. För det är kanske lite svårt att se skillnad på glaciärer, snö och hav täckt av havsis ändå, men detta är alltså vår verklighet just nu – totalt inisade. Kanske blir det en promenad över till Canada i helgen...?! *hihi*
9 kommentarer:
Haha vilket paradis för lillkillen! (eller kanske båda killarna? ;) )
Detdär med tvätten såg skoj ut, 16 minusgrader och allt. Lär ju ta ett tag innan det torkar?
Kram!
Camilla: Ja, Aaju han trivdes som fisken i vattnet. Allt var JÄTTEspännande! *hihi*
Och tvätten, tro det eller ej, men den torkar normalt ganska snabbt också om vintern. Luften är nämligen torrare här. Vinden hjälper också till. Fast det ska ju inte snöa och man ska så klart inte hänga ut något man tvättat för hand, för blir det så vått så fryser det ju bara till is! :-) Och man ska allt låta kläderna ligga lite inne i värmen också innan man lägger dem i skåpen sedan... :-) Men när nu folk normalt inte har torktumlare, men däremot små lägenheter (som många av dem redan är fuktskadade...), så funkar detta alternativet visst utmärkt! Själv hänger jag först ut kläder i ca mars/april, då vi dock fortfarande har minusgrader och snö. :-)
Ja, jag har hört att man ska torka tvätt i ordentligt kyla eftersom den då blir frystorkad. makes sense!
Jag älskar alla bilder från Grönland! OCH att sedan kunna gå till Canada...tjaa...why not!!!
A i US
Häftigt men torkningen av tvätt alltså! Jag nämnde det för min pojkvän men han visste redan det av någon anledning! Måste vara för att han är ingenjör! :)
Den ena skyskrapan ser ut som om den är lite lutad??
Annika (US): Ja, visst fungerar frystorkning utmärkt. Det är bara lite kallat att hänga ut tvätten, därför brukar jag vänta til mars, då solen värmer lite mer :-) Tidigare bodde jag dock i en lägenhet där det var en balkongdörr utan balkong; där monterade vi fast ett torkstativ (sådana man brukar ha på golvet inomhus annars), så kunde man står på insidan och hänga upp tvätten. Utmärkt. Och SÅ typiskt grönländskt. Man ser dessa torkställ överallt! *hihi*
och ja, visst låter det lite knas att gå till Canada, men längre norrut, där avståndet är kortare är det fullt möjligt. Inga problem alls. Det är därför folket där uppe blir bättre förstådda av de canadensiska inuiterna än av grönländare här söderut! :-)
Anna, Fair and True: Ja, vi ingenjörer brukar ju vara mästare på knasigt vetande (men totalt ovetande om en helt massa andra saker). *hihi*
angående huset: Det är bara en skrapa på fotot(den andra skrapan står till vänster, helt utanför fotot), men bygd lixom i 2 sektioner, där fronten på de två delarna lixom är varandras motsatser (svårt att förklara märker jag... *hihi*) Vänstra sidan/stapeln av huset, där är den nedersta balkongen jättebred, varpå balkongerna blir smalare och smalare ju högre upp man kommer. Översta lägenheten har därför en balkong som man max kan få plats med en stol på... Högra av sidan av huset är det så omvänt. Där har översta lägenheten en megabalkong, medan den längst ner har en liten small en. Därav "skevheten" som du ser. :-)
O.k. da farstar jag! Jag undrade ocksa varfor den ena skrapan lutade, men dom satt alltsa ihop - och var bara en skrapa :)
Torka tvatt i minus grader... Wow, det visste jag inte att man kunde gora. Jag riktigt fryser nar jag laser din blogg. All denna sno och is. Men ni verkar ha det sa mysigt trots denna kyla. Alltid sa intressant att lasa och se dina bilder.
Jag har provat att torka tvätt i minusgrader och det fungerar utmärkt. Dessutom doftar den underbart friskt när man väl tar in den. Det var verkligen en inbylsad liten kille som åkte kälke. Det är knappt så man ser ögonen. Men jag förstår att man måste klä sig ordentligt för att inte frysa. Vad kul för Aaju att vara med pappa i snickarverkstan.
Cool satellitbild! Både bildligt och bokstavligen. ;) Det måste väl ändå vara en rätt lång promenad till Canada? Har de passkontroller där då? (haha)
Anita: Ja, jag ser oxå nu vad ni menar med "lutning". själv har jag ju sett mig blind på byggningen, så jag hade inte riktigt tänkt på det förrän nu. :-)
och tvättorkningen; ja det är egentligen rätt fantastiskt. Och ursäktar också för att jag kommer med kyla till dig. Svårt att undgå på något sät... *hihi*
Desiree: Ja visst doftar kläderna gott. Jag borde faktiskt bli flitigare på att hänga ut dem. Och Aaju, ja han var helt nerburrad. När vi började gå böjde han också nacken, så att inte ens ögonen syntes. Så snart man kommer bortanför husen så yr ju snön runt om öronen, speciellt om man som Aaju sitter långt nere på en kälke! :-)
Nina: *hihi* Som kortast är det faktiskt inte mer än drygt 2 mil mellan Grönland-Canada, så det är en väg som många gått fram och tillbaka genom åren, men kanske främst med hundsläde och scooter ändå. Här som vi bor är dock avståndet en hel del längre. Dessutom blir det än längre, om man också ska hitta sig någon canadensisk stad/samhälle, så nej, det blir ingen promenad för min del trots allt... :-)
Skicka en kommentar