Ja, till saken är att just nu har jag inget större intresse av kläder. Något stort intresse har jag i och för sig aldrig haft, men just nu så är det mer eller mindre bara att ha kläder på kroppen som gäller. De ska vara hela, rena och varma nog för den kalla vintern, och det är det. Tråkigt men sant.
I vanliga fall tycker jag nog om att ha lite småkul kläder. Även om jag, lite emot min vilja, tänker hopplöst mycket på att saker och ting ska vara praktiska oxå, och det ska kunna hålla i lång tid osv. Stilen jag oftast önskar att ha är dock normalt lite kombination ”sportiga kläder” (jeans och luvtröja typ) och färgtillpiffande ”hippiekläder” (som man med lite tur kan hitta på Indiska eller 2:nd hand t.ex).
Fast shoppa kläder; nja, det ska till ett speciellt humör, som inte direkt infinner sig så ofta. Så för mig blir alla inköp avklarade på bara några få, korta koncentrerade shoppingturer – som å andra sidan kan vara nog så kul. Övriga klädshoppingturer (som dock är ytterst få sedan jag flyttade hit till Grönland, där man inte direkt kan gå runt och ”ströshoppa”, då affärerna är så få), ja övriga turer brukar mest vara pest; då man blir dragen av syskon och kompisar, till den ena efter den andra affären. Ska man ”skojshoppa”, så är det inte kläder jag går efter direkt, kan man väl säga. :-)
Till saken hör nämligen att jag aldrig har haft de samma storlekar som mina medshoppare. Även de perioder då jag varit smal, har mina proportioner varit helt andra, än dem som klädkedjorna tycks ha kläder åt; smått kort (154cm) och framtung (ingen storlek nämns, men inte är det direkt dem man kan köpa på H&M direkt...) typ...
Senaste åren har också en viss övervikt gjort sig gällande. Och speciellt senaste dryga halvåret, med alla dess tråkigheter – ja, ni bloggläsare vet nog; min mammas (och mormors) bortgång, samt ett par rejäla förhållandekriser (inte så mycket nämda här dock), som kan dra vem som helst i sank. Jag har dock alltid lyckats ta mig igenom livskriser, med humöret och hoppet i hyfsat behåll. Men min ”drog” i de situationerna har ju också alltid varit maten. En tröstätare, är vad jag är.
10 kg säger vågen. 10 kg har veckor av oro, månader av sorg och stunder av ilska kostat mig sedan mitten av sommaren (2007). 10 kg. Vem har då några hippa, chicka favoritplagg att ta fram? Och då i kombination med en isande kall vinter. Nej, shoppingplanerna är lagda på hyllan ett tag, vill jag lova.
Min räddning har istället deffinitivt varit firmafleecen jag fick för ett par månader sedan. Ett par jeans, en svart topp och min gråa fleecejacka; det har varit stassen – min urtråkiga sådanna - de flesta dagar senaste tiden.
Lägg där till en ulltröja, skidbyxor, ett par vantar eller två, halskrage (1 eller 2), mössa, vindjacka och känger, när det är dax att gå ut. Ingen risk att jag känner mig för snygg inte, men väl så bekväm...! :-)
Här är fleecen. Jag är dock inte en av de huvudlösa modellerna (det är ett firmafoto, så jag lät dem vara lite anonyma ;-) ):

Trevlig helg på er allihop! Men jo, visst kommer jag även att skriva inlägg i helgen, så vi höres säkert igen om ni vill. *hihi*
Kom ihåg att jag mer än gärna tar emot och svarar på kommentarer och hälsningar här i bloggen också. Klicka bara på kommentar-länken här nedanför, och skriv! :-)
17 kommentarer:
Känner igen mig i dina kommentarer. Älskar inte heller att dulli-tutta. Kläder ska vara praktiska och bekväma. Är de dessutom snygga så toppen. Spanska storlekar är förvånandsvärt små med tanke på att spanjorskorna inte alltid är så hiiiimla små till omfång och längd.
Man får väl vara som man är om man inte blev som man skulle?
Trevlig helg!
Nej, det är inte alltid "show and tell" temat passar, jag vet. Denna ggn råkade det passa mig som hand i handske, men... :-)
Fleece är väl sgs ett måste på det mäktiga Grönland, det förstår jag, och fleece är ju mysigt också.
Ja, jösses, spanska stl är otroligt små...brukar kolla in Zara och mango ibland. Det är lite deppigt---HM har svår passform för just mig också.
Iallafall förstår jag att bekvämlighet och VÄRME är dom rådande faktorerna på din ö!!
Ha det så bra!!
Jag är ju inte heller ngt modelejon precis, haha! :-D
Och jag håller helt med dig om att ju kallare det är ute desto mer "praktiska" (=läs varma!!!)kläder vill jag ha på mig. Dvs desto mindre bryr jag mig om hur de ser ut....
Så att bo i ett klimat som ditt är ju verkligen helt annorlunda än om man har 25 grader och sol varje dag.
Kan däremot tänka mig att favvokläder hos dig kanske är vissa typer av ytterplagg mer än inneplagg. Alltså bra jacka som håller kyla och blåst ute och värme inne, sköna vantar och vindtät mössa etc etc....???
När jag bodde i Umeå var mitt favoritplagg min sköna goretexjacka!! Fortfarande när det är ruskväder här så är jag överförtjust i min "nyare" (nu många år gammal...) goretexjacka med en suverän luva som man kan spänna på alla möjliga vis så att den följer med huvudets röresler (om man vrider på huvudet)! Kalas när man åker skidor, eller cyklar i trafik!!!
Ja, vi ar manga har ute som anvander mat som trost ibland. Du ar definitivt inte ensam :-) Men 10 Kg ar ju inte saaa himla mycket :-) Jag ar likadan med det dar att kladerna ska vara bekvama och praktiska. Skulle vilja se lite battre ut sjalv, men det tar sa mycket energi och tid... och det ar sa mycket annat man behover pengarna for. Har aldrig haft natt brinnande intresse for klader heller. Fleece ar foresten valdigt populart aven har i Nordvastra USA :-)
Ha en trevlig helg lullun,du och Aanju!!!
Lullun. Du är så fin som du är +10kg eller inte. Du har en häftig och egen klädsmak. Och givetvis kan det inte vara lika lätt att klä sig elegant eller hippt i -15-20 grader det kan ingen.. Nä du vännen du är fin. Själv bor jag ju i vanliga Sverige och klär mig i rött o blått varje arbetsdag. fast det måste jag ju:-(
Ha en trevlig helg på er!!
lullun, nu har jag gatt och matt daligt har ett tag, for jag skrev en san 'flippant' kommentar. Anna ovanfor uttrycker sej mycket battre, och det ar precis det jag ville saja ocksa. Efter vad du gatt igenom sista aret sa ar det val ett mirakel att du BARA har lagt pa dej 10 Kg. Du verkar vara en jatte stark tjej och en fantastisk mamma, sa var inte sa strang mot dej sjalv. Du ar bra precis som du ar!!! :-)
Karlavagnen Skönt att höra att man inte är ensam. *hihi* Och du, själv har jag för länge sedan givit upp hoppet om att shoppa kläder i Spanien. Den gången jag var normalviktig kunde jag inte ens komma i största paret jeans på hela El Corte Inglés, eller vilken annan butik som helst. Galet! Och du din stackare, bor där nere...! :-)
Hoppas också du får en trevlig helg! :-)
Annika: Ja, jag hade nog kunnat skiva ett par mer inlägg på ämnet trots allt. För på något vänster är det ju ändå kul. Och man kan ändå inte undgå att ha en mening om kläder. Just nu är jag dock på antishoppings kampanj. Men skulle jag vakna imorgon, 20-25 kg lättare, med strålande sol och värme utomhus, ja då hade jag nog också drömt om att komma iväg på lite shopping, frisör och allmän tillpiffning! :-)
Och nej, spanska storlekar har jag för länge sedan gett upp hoppet om. En endaste topp och en för liten fotbollströja tror jag är allt jag fått med mig i klädväg efter ett par pluggvändor i Spanien..! :-)
Och trevlig helg till dig! :-)
Saltistjejen Ja, här är det verkligen oundvikligt. Man måste tänka praktiskt när man bor såhär. Man ska packa på sig lager på lager, och alltid lätt kunna få av sig tillräckligt, så att man inte svettas i affären, på restaurangen, i solen, i bussen osv. Man ska lixom kunna ta av sig lite allteftersom, utan att man ska behöva krångla alltför mycket.
Och ja, min vindjacka, den är verkligen oväderlig i de sammanhangen. Jag använder den varenda dag, året runt (när jag inte är på semester utomlands vill säga); även på somrarna. några få dagar är det varmt nog att gå utan den, men så hänger jag den över armen eller lägger den i ryggsäcken. Vädret kan ju ändra sig snabbt här.
Har många gånger sedan jag flyttade hit tänkt att jag skulle köpa en mer ”vanlig” jacka (altså inte Northface, Haglöfs osv.), för att de är lite ”roligare” ändå. Men samtidigt vet jag att de bara är så opraktiska här, så jag kommer säkert inte att få användning för den. Sedan är man turligt nog inte ensam; detta är verkligen goretexjackans förlovade land! *hihi* (Och ja, går ofta i goretex även där hemhemma)
Anita x 2 Det är inte något att bekymra sig för. Jag förstod mycket väl din första kommentar! :-)
Nej, 10 kg är egentligen inte så mycket. Nu var väl problemet att jag var ganska ”rund” redan innan. Fast helt ärligt så har jag faktiskt inte så ont av det.
Just när man köper kläder, och andra nära och kära insisterar på at klaga och klaga på sina millimetrar med extrafett, ja då kan jag bli ledsen. Men i vardagen, här i Grönland, umgås jag verkligen inte med en enda kotte som håller på med den typen av ”snack”, så här trivs jag verkligen bra med mig själv (jag vet faktiskt inte om det är en slump, eller om man faktiskt bryr sig mindre om sånt här).
Det enda som bekymrar mig lite är att jag känner av att jag inte orkar så mycket som förr. Att jag blir anfådd osv. Därför borde jag väl göra något åt det. Annars får folk bara ta mig som jag är! *hihi*
Trevlig helg till dig och de dina! :-)
Anna Det var ju kul att höra, att jag även är ”välkommen” med några ytterligare kilo i bagaget... :-) Och ja, dina röda & blå kläder; de är iaf bekväma! :-) Jag har t.o.m min ena M-M t-shirt och en fleece med mig här. Byxorna vet jag inte om de är här, men om det är så är det nog bara Holger här i familjen som kan använda dem... *hihi*
Ha det! :-)
Hade jag bott i ett kallt klimat som på Grönland hade jag defintivt kört med mycket fleece och andra sköna, varma och praktiska kläder. Håller med Annika om att butiker som Zara och Mango har jättesmå storlekar. Vem som helst känner sig stor där. Tio kilo tror jag att du klarar att gå ner utan några större problem när du känner dig redo och om du önskar. Ha en riktigt bra helg.
Jag tycker att fleece är mysigt! Men min frâga är vilka kläder din son har. Klär sig grönländska barn i bävernylonoveraller som svenska? Vad har de pâ fötterna?
Ang. spanska kläder: Visst är storlekarna smâ, en 38-40 är en 36 i Sverige.
Jag skulle också klä mig bekvämt om jag var tvungen att ha flera lager till på mig större delen av tiden. Sedan är ju jeans alltid moderiktigt tycker jag! Jag måste ju klä upp mig lite på jobbet men om jag inte har några möten så är det ändå ganska casual vilket är skönt. Som jag skrivit på min blogg så är jeans och kavaj en favorit!
Jag tycker inte att du ska bry dig vad andra kanske tycker om dina extra kilon! Mer viktigt i så fall är ju hälsan som du nämnde själv. Jag ogillar också folk som är jättesmala men som klagar på att de är tjocka eller att deras vanliga storlek 34 inte passar längre! Jag hade en kollega förut som var så. Så himla trist! Dessutom snackade hon om vår andra kollega (och en av mina bästa vänner) som var gravid "att hon hade ju aldrig sett en sådan stor mage". Sjysst liksom.
En av mina vanliga frågor: vad har ni för klädaffärer på Grönland? Brukar du beställa på postorder?
Vi fick en mörkgrå fleecejacka i julklapp från jobbet för några år sen, och jag ääälskar den jackan! Använder den OFTA fortfarande! Du verkar förresten ha ungefär samma inställning till kläder som jag har :-). Kläder är inte mitt största intresse - kläder ska mest vara praktiska och bekväma :-).
Apropå extrakilon så har jag också lagt på mej efter att ha fött tre barn. I 20-årsåldern vägde jag runt 50 kg, nu - 15 år senare -väger jag 64 kg. Jag vet att jag inte är överviktig (jag är 163 cm lång) men för mej känns de extrakilona jobbiga. Jag vet att folk som inte sett mej på många år skulle tycka att jag är tjock nu, jämfört med hur jag såg ut då. Jag vill absolut inte väga 50 kg, men gärna 59-60 kg. Eller egentligen struntar jag i kilona, men jag skulle vilja bli av med min mage som fortfarande ser ut som om det fanns en bebis därinne :-(.
Hur som helst, du verkar vara ganska tillfreds med dej själv och din kropp och det tycker jag är toppen! Jag ska också försöka vara nöjd med mina kvinnliga former :-).
Hoppas ni har en trevlig helg!!
Annika/Sve
Desiree: Sant, här är man mer eller mindre ”tvungen” att tänka praktiskt. Megapraktiskt t.o.m ibland. Och det gör ju också att det är ganska avslappat vad gäller modet här. Det finns så klart modeslavar även här, och man är med i tiden generellt, men det är ändå helt ok att gå i känger och fjällrävenbyxor om man vill det! :-) Och jodå, de 10 kilona och de andra från tidigare, ska man nog kunna attakera på något sätt. Det går lungt och stilla framåt... :-)
Trevlig helg själv, eller trevlig söndag snarare! ;-)
Anna Malaga: Ja, feece är skönt. Sällan vackert, men sköönt. :-)
Barnen, ja de kör med bävernylon här. Overall är stassen i minst 7 månader om året (längre tid längre norrut så klart). Många har även vackert sydda overaller/jackor med skidbyxor i släskinn, vilket är otroligt varmt och skönt (det är ju den gamla traditionen här). Och den stora overall-/jackluvan är så klart viktig. Gärna med någon pälsliknande kant, så att snöstormen fastnar i den istället för att komma i barnens ansikte.
På fötterna är det rejäla stövlar som gäller. De flesta föräldrar gör som oss, och lägger den extra ganska stora slanten, och köper extra varma Sorel-stövlar eller liknande till sina barn. Här i Nuuk ser man sällan barn som använder traditionella kamiker (sälskinnsstövlar) till vardags, med en och annan vuxen ser man allt på stan – ofta i kombination med väldigt moderna kläder i övrigt, vilket jag tycker ser väldigt coolt ut. :-)
Anna, Fair and True: Jag är verkligen glad för att det inte existerar några dress codes här. Jeans och en topp är verkligen modellen för mig (även om toppen gärna får vara lite ”speciell” på något sätt). :-)
Och nej, jag bryr mig egentligen inte över vad andra tycker. Så länge jag trivs. Och jag har det egentligen ganska bra med mig själv. Men visst, i vissa situationer kan det vara jobbit; när folk, oftast nära och kära, bara inte tänker längre...
Klädaffärer på Grönland? Ja, det är ju väldigt stor skillnad mellan huvudstaden och resten av landet. Här i Nuuk har vi nämligen flera olika privatägda små affärer, med lite olika stilinriktningar; från tant till ungdom typ. Det är inga kedjor som H&M och liknande som någonsin skulle komma på att etablera sig här. Annars är det generellt svårt att få tag på ”icke-märkeskläder” och billiga alternativ.
Ja, undantaget i Pisiffik då. Pisiffik är en grönländsk matvarukedja, som i alla sina affärer runt om i landet också säljer kläder. Det motsvarar väl lite som att köpa kläder på Coop Forum (Obs), och det är därifrån de flesta får sina kläder runtom i landet.
I bygderna är man så helt beroende av postorder, dels från Pisiffik (vars klädavdelning kallas Torrak Fashion), men också från ett par Boråsfirmor... *hihi* Själv köper jag dock nästan uteslutande mina kläder när jag är på tjänsteresa (och aldrig via postorder). Det är ju ändå roligare att köpa något som inte ALLA har provat själva och eventuellt har liggande hemma i garderoben... ;-)
Annika (S): Men visst är det skönt med fleece! När det är kallt nog. Jag är nämligen väldigt varmblodad. Men där har ju fleecen som oftast också den fördelen, att man snabbt kan ta den av och på pga dragkedjan. Jättepraktiskt! Och strykas behöver den inte heller...! :-)
Men, ja jag tycker verkligen du ska tycka bättre om dig själv. Själv tycker jag verkligen en kvinna ska ha lite former. Men generellt ser jag inte så mycket på folks utseende och försöker heller verkligen inte heller dömma efter det (jag såg en gång en TV-serie, och efter 10-15 avsnitt handlade avsnittet om rasism, och först då upptäckte jag att den ena av huvudpersonerna var mörkhyad och då menar jag rejält mörkhyad. Jag hade så klart sett det, men inte alls tänkt på det... ;-) ) Och jag tror heller inte folk generellt tänker så mycket mer över detaljer i utseendet och förändringar när de ser andra, inte mer än kanske med ett litet ”jaha”. Sedan så tycker jag ju ändå det låter som om du är ganska normalviktig. Jag är både kortare och tyngre än dig... *hihi*
Trevlig söndag!! :-)
Jomenvisst är jag normalviktig! Men jämfört med hur jag såg ut i min "ungdom" och innan jag fick barn så är det ganska stor skillnad. 14-15 kg är ändå en hel del. Fast på den tiden måste jag nästan ha varit på gränsen till underviktig, hihi. Men då kunde jag vräka i mej godis och skräpmat utan att det syntes på vågen, det går inte nuförtiden. Men jag har hellre min "icke-perfekta" kropp och mina tre barn, än att jag är smal som en sticka men utan barn.
Jag är inte heller sån som fäster nån större uppmärksamhet vid folks utseende, jag ser inte om folk har klippt sej, lägger inte märke till om de har glasögon eller är utan, och lägger inte heller märke till om folk har ökat/minskat i vikt (om det inte är en väldigt märkbar förändring). Men jag vet att vissa av mina gamla bekanta hemma i Finland som jag inte har sett på länge är väldigt utseendefixerade, och de skulle genast lägga märke till att jag gått upp i vikt. Fast vem bryr sej egentligen? Jag är ju jag ändå.
Annika: Varje kvinnas dilemma. *hihi* För de är ju tyvär få, dem som får (lyckas) behålla sin ungdomsfigur. Fast det låter ju som du är ganska nöjd ändå. Oxh de där utseendefixerade vännerna (som jag också har ett par av), ja de får då bara titta bäst de vill... :-)
Kul förrästen att vi är lika "blinda". *hihi* Vissa saker vill man ju egentligen se, så att man kan ge komplimanger; ny frisyr, nya glasögon osv. Men jag ser det bara inte. Och när jag väl ser det så blir jag osäker på om det inte i själva verket var något som de fått redan för några veckor sedan, så då vågar jag inget säga i alla fall... ;-)
Bekvam och praktisk - det passar mig ocksa. Och svalt! :o)
Och bamse kramar fran Texas!
Aurorabuddha: Ja, svalt förstår jag är något som toppar din lista av viktiga klädegenskaper! :-)
Själv är jag väldigt varmblodad, så även om vi har väldigt mycket kallare här, måste jag klä mig med lager på lager med inte alltför varma kläder, för väl inomhus är det svalt och skönt som gäller. :-)
Och en "kylig" kram sänds söderut till dig *hihi*
Tack för infon om klädutbudet på Grönland!
Skicka en kommentar