I söndags var det en stor dag i Holgers hembygd Oqaatsut. Det var den 13:e januari och därmed firades Seqinniarfit – Solens återkomst. Just den dagen varje år, tittar nämligen solen så smått upp över horisonten, för första gången på 2 månader! Det hela är över på nolltid, men lyckan är ändå total!
I Grönland firas Seqinniarfik på alla platser norr om polcirkeln (alltså inte här i Nuuk, då vi bor några mil söder om denna magiska linje, som skiljer områden med teoretisk möjlighet för sol årets alla dagar från dem utan). Det vanliga är att alla som kan, inklusive alla skolbarn, går i samlad trupp upp till ortens högsta punkt och sjunger solen välkommen. På kvällen firas det sedan lite extra, med diverse aktiviteter för barnen bl.a.
Vilket datum man firar Seginniarfik varierar så klart med var man bor. Ju längre norrut, ju senare på året firas dagen. I den nordligaste staden, Qaanaaq (Thule), är t.ex perioden utan sol hela 4 månader, så man får vänta med firandet till helt in i mars! Men sedan har man ju också en lika så lång tid utan att solen överhuvudtaget gå ner under sommarhalvåret!
Fotot i detta inlägg är från en ”vanlig” solnedgång. Dock med x antal isberg, precis som i Oqaatsut. Hade jag bara haft en scanner hade jag dock visat Holgers panoramafoton från hans nästan 3 år på Thule Air Base (amerikansk radarstation/militärbas i allra nordligaste Grönland) istället. Han har nämligen fotot en serie foton, från exakt samma plats, av året första respektive sista solstrålar på vår & höst. Väldigt fint.
I Grönland firas Seqinniarfik på alla platser norr om polcirkeln (alltså inte här i Nuuk, då vi bor några mil söder om denna magiska linje, som skiljer områden med teoretisk möjlighet för sol årets alla dagar från dem utan). Det vanliga är att alla som kan, inklusive alla skolbarn, går i samlad trupp upp till ortens högsta punkt och sjunger solen välkommen. På kvällen firas det sedan lite extra, med diverse aktiviteter för barnen bl.a.
Vilket datum man firar Seginniarfik varierar så klart med var man bor. Ju längre norrut, ju senare på året firas dagen. I den nordligaste staden, Qaanaaq (Thule), är t.ex perioden utan sol hela 4 månader, så man får vänta med firandet till helt in i mars! Men sedan har man ju också en lika så lång tid utan att solen överhuvudtaget gå ner under sommarhalvåret!
Fotot i detta inlägg är från en ”vanlig” solnedgång. Dock med x antal isberg, precis som i Oqaatsut. Hade jag bara haft en scanner hade jag dock visat Holgers panoramafoton från hans nästan 3 år på Thule Air Base (amerikansk radarstation/militärbas i allra nordligaste Grönland) istället. Han har nämligen fotot en serie foton, från exakt samma plats, av året första respektive sista solstrålar på vår & höst. Väldigt fint.
11 kommentarer:
Vilken fin sed att fira solens återkomst så som man gör. Jag förstår verkligen uppståendelsen och entusiasmen om man inte har fått se solen på månader. Solen är ju speciell den sprider ju glädje i våra själar. Jag kan verkligen förstå att lyckan är total då solen visar sig på Grönland även om det bara rör sig om ett kort ögonblick så här års.
Desiree: Ja, det är verkligen förståeligt. Speciellt eftersom man på de flesta av dessa ställen utöver ett tryckande mörker även har en bitande kyla (månadsmedeltemperaturerna för många av dessa orter ligger väl under -20 C!!). Men turligt nog går det snabbt när det väl vänder. I Oqaatsut t.ex tar det ju nu bara 4 månader tills solen är uppe dygnet runt. I Qaanaaq (dem med totalt mörker i 4 månader) går det från en extrem till en annan på bara 2 månader! Alltids något! :-)
Tillägg till svaret till Desiree: Med medeltemperaturerna på omkring de -20 menade jag så klart i den/de kallaste av alla vintermånaderna. :-)
Många orter har dock ett månadsmedel som bara når över noll 2-4 månader om året. Högsta månadsmedlet här i Nuuk, 1/3 från sydspetsen, är t.ex på +6,5 C (i juli) och det är förhållandevis rätt högt...
Åh, nu börjar nästan ifrågasätta mitt val av hemland, när jag ser det framför mig så, svart på vitt... :-)
Ja, vilken trevlig tradition. Kan tro att det firas ordentligt.
Det skulle locka mig väldeliga att åka upp till Thule på norra Grönland. Vilken upplevelse det måste vara att få vistas där ett tag.
Fin bild!
Annika US
Det är så fascinerade att läsa allt du skriver om Grönland! En fråga dök upp idag på en av mina lektioner. En elev till mig har en syster som bor på Svalbard. Där är det av förklarliga skäl problem med begravningar. Hur är det på Grönland?
Ja, det skulle vara sa intressant att aka till Gronland nan gang och vara turist nagra veckor, tror dock inte jag skulle klara era langa morka vintrar sarskilt lange. Det ska bli kul att se nar varen/sommaren antligen kommer, aven till er. Och fa se hur naturen andras pa Gronland.
Fina bilder du har lagt ut pa sista tiden foresten.
Åhåå, solen skulle kommit hit för 2 dagarn men molnen döljer den :( Ingen solfest dvs..
Annika (US): Ja Qaanaaq/Thule hör till de mer extrema områden i världen. Så isolerat och så beroende av väder & vind. Även om Grönland är ett modernt samhälle, är det där otroligt mycket som är som i riktigt gamla dagar. dock inte så lättillgängligt dör turister, med mindre man tar kryssningskepp dit om sommaren.
Evans: Ja, även här är det problem. Med själva gravarna alltså. Marken är ju frusen det mesta av året, på några ställen går permafrosten flera hundra meter ner i jorden! Jag har sett att gravgrävarna använder stora borr. Traditionen är därför att man begraver folk smått över jord, så att det blir en upphöjning av marken. Man täcker sedan graven med nät och sten för att förhindra djur kommer till. Och färska gravblommor såg jag för 1:a gången för bara några månader sedan. Man använder plast- eller tygblommor istället.
Anita: Nej, jag rekomenderar inte heller någon att komma mitt i vintern. ;-)
Vill man ha snö är det bättre att komma i mars (lite beroende exakt var man ska), då det normalt är något varmare, ljust och fortfarande mer än nog med snö.
Annars är det absolut främst mitten av juli-mitten av augusti +/- ett par veckor, jag kan rekomendera.
Och jo, fler bilder på naturens "utveckling" kommer garanterat. Men det blir nog inte några snöfria bilder före i mitten av maj. Så håll ut... :-)
Marina: Illa, illa. Men förhoppningsvis får du chanser till lite mer sol framöver. Och välkommen hem förresten! :-)
Men det blir väl lite ljust ändå trots att solen inte orkar över horisonten. För dina bilder verkar inte så mörka men du kanske har någon superblixt eller använder ISO400 ständigt?
Det skulle vara fint att se Holgers panoramafoton! När du väl får chansen att scanna dem, se till att använda en hög upplösning. Jag älskar panoramabilder, har gjort ett par stycken själv från mina resor till Hawaii.
Vad jobbade Holger med på Thule-basen om jag får fråga?
Oj, nu ligger jag lite efter i mitt svarande... :-)
Anna, fair and true: Jo visst blir det lite ljus, även om inte solen når över horisonten /även om man så klart också upplever perioder helt utan ljus, längre ju längre norrut man är). Just här som vi bor kommer dock solen upp över horisonten alla dagar, då vi bor söder om polarcirkeln. Men nog så mörkt ändå. fast det vänder å andra sidan snabbt.
Nina: Ja, vi får se om jag får rotat fram panoramafotona en dag och får scannat dem... ;-) Och Holger, jo på den tiden jobbade han som snickare, vilket man ju också har behov för på sådana ställen. Ett hårt jobb under den långa vintern, där det gällde att gå ut och jobba i 10-15 minuter, inpackade i megadräkter, sedan var det uppvärmning som gällde i 30-45 minuter, för att sedan jobba igen 10-15 minuter... :-)
Skicka en kommentar