Jag såg och kunde fota branden (eller snarare röken & brandbilarna) från vår balkong torsdag kväll.
Dax för en liten nyhetssummering. För ja, utöver tisdagsmorgonens intervju med mig i riksradion om mitt företags kommande energisparkampanj, så har det faktiskt hänt en hel del.
Ja, för invånarna i Holgers lilla hembygd var iofs nyheten om att jag var på radion veckans stora grej. Holgers mamma hade så klart (som vanligt ;-) ) sprungit runt till ALLA och berättat att nu skulle de alltså komma ihåg att slå på radion. Och pappan, som utöver att vara bygdens kateket (präst) samt oljetankansvarlig också arbetar i bygdens mini-mini alltiallo-matbutik, var lite ”besviken” över att han redan sålt slut på alla lågenergilampor innan denna intervju! *hihi*
Annat som har hänt, är t.ex att partimedlemmarna i landet största parti, Siumut, för första gången fick vara med och välja partiets nya partiledare. Genom en ”kupp” dagen innan valet, säkrade dock den sittande partiledaren tillika landsstyreordföranden (statsminister) sig segern på ett lite ”småfult” sätt, så som bara politiker kan; att lova se över ett av de mest opopulära beslut de senaste åren, som han själv var med till att driva igenom i sin tid. Hmm...
En annan gammal räv som varit ute i blåsväder är Grönlands landsfader, som var en av frontfigurer när landet kämpade till sig internt självstyre och som blev landets första ”statsminister” år 1979. Han och en annan snubbe har nämligen blivit anklagade för sexuella trakasserier och jag vet inte vad, vilket gjorde att han valde att avgå som motsvarande riksdagens talesman för någon vecka sedan. Det är dock något ”fishy” med hela historien och jag måste tyvär erkänna att jag för en gångs skull är en av de få som ställer mig lite smått tvekande till kvinnans historia. Nåja, vi får väl se vad som händer...
Tråkigare saker i veckan, var att dödsannonsen stod i tidningen för den lilla flickan på dryga året, som gick på Aajus gamla dagis. Hon var så liten då, att hon inte var någon Aaju lekte med, men bara det att se ljusen utanför dörren på dagis (som ligger i nedersta våningen på vårt hyreshus) och prata med den underbara personalen, får en att känna sig illa till mods.
Till historien är att den lilla tjejen dog på ett sätt som bara INTE FÅR HÄNDA. Hon blev skakad av sin fostermamma för att hon skrek. Ja, ni förstår. Det är sånt man bara läser om i tidningen annars, och då att det hänt någon annanstans. Inte här i ”lilla” Grönland! Men förhoppningsvis blir det skärpt kontroll på alla fosterföräldrar framöver, vilket också forsterfäldrarna själva nu ropar efter.
Annat riktigt tragiskt, och nära, var fredag morgons tragiska självmord i Block 1 (vi bor i det som heter Block 10, som är det sista av 10 stora betonghus som står parallellt mot varandra). Det hela är fortfarande så nytt, så ingen vet riktigt hur det hela gått till, men hur som helst utlöste det hela en brand och fyra lägenheter var tvugna att evakueras pga röken.
Och mindre än 12 timmar innan det hade brandkåren en stor utryckning till vår andra granne, Godthåbhallen (Godthåb är det danska namnet på Nuuk). Jag stod i fönstret och såg hur det bolmade och bolmade rök i flera timmar.
Turligt nog var det ingen person som skadades, och det var bara idrottshallens bastu som blev förstörd (det var en olyckshändelse; det fattade eld i några madrasser som låg i (!) bastun), så man räknar med att alla sportsaktiviteter kan fortsätta som planerat från måndag. Och brandkåren har väl därmed fyllt sin kvot av utryckningar för en ganska lång tid framöver!
Det händer saker runtomkring oss för tiden. Allt för mycket.
7 kommentarer:
Häftigt med dig i radion. Finns det inte inlagt på webben så man kan få lyssna på sin lilla lilla syster? ow vad hemskt det med flickan. Verkligen bara sånt man läser om. Usch vilka hemska saker det händer där uppe. Hoppas allt är tillfreds med er..
Kram Sis
Anna: Neps, inget på nätet här inte. Så moderna har vi inte blivit. Eller jo, de grönländska radionyheterna kan man faktiskt lyssna på, men inte mer. :-)
Och ja, ett par hemska saker var det ju som hänt. Speciellt så klart med den lilla flickan. Men turligt nog är det något som händer ytterst, ytterst sällan. Men självmord är tyvär inte lika ovanligt. (Fast å andra sidan är ju den vanligast dödsorsaken även i Sverige, för dem i åldern 15-30 år, vilket dock inte ursäktar att det inte finns mer stöd för dem som går med liknande tankar här.)
Men jodå, för att lugna dig; med oss (och de flesta andra) går det bra! :-)
Vad bra din kamera tar bilder aven pa kvall/natt. Klara farger.
Ja, det ar laskigt nar det hander saker sa nara inpa. Och i en liten stad som Nuuk sa blir val nastan allt som hander 'nara inpa' pa natt satt. Barn som plagas ar ju det varsta som finns. Och fosterbarn som plagas nastan varst for dom har ju ofta varit med om hemska saker redan innan i sin forsta familj.
Grattis foresten for intervjun i radion. Jag skulle ocksa garna velat hora den.. :)
Jag skrev en kommentar igår och trodde att den kom med, men den försvann visst ut i cypberspace...
Massa tråkigheter som hänt på sistone :-(. Mest illa berörd blev jag ändå av det som hänt den lilla flickan. Det är sånt man läser om då och då, men det blir så mera påtagligt och hemskt när det händer i ens närhet...
Annika/Sve
Anita: Ja, min kamera, som var en födelsedagspresent förra året, är jag väldigt nöjd med. Saknar bara ett stativ, för att ta riktigt bra foton, speciellt när det är lite mörkt. Samt en extra blixt. Men man kan ju inte få allt på en gång... :-)
Och ja, sant; allt som händer här känns på något sätt nära inpå. Man känner alltid någon som känner någon. Det är lixom alltid någons kusin eller liknande.
Och stackars liten flicka. Vilket liv hon fick, hur kort det nu än var. Och jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara för den biologiska familjen i en sådan här situation, med tankar om att det kunde ha undgåtts om de bara själva "skärpt sig".
Och intervjun; själv är jag glad jag inte hört den. Det är ju alltid så "spooky" att höra sin egna röst! ;-)
Annika (S): Ja, ibland tycks Internet och datorer göra lite som de vill. Men nu kom iaf din kommentar fram! :-)
Och ja visst är det hemskt när det händer liknande med barn. Det är så svårt att förstå, och än svårare när man själv har fått barn. Allt sånt där skrämmer mig ibland; tänk om Aaju skulle bli utsatt för något, av någon, vad som helst. Och när det kommer så nära; jag har ju suttit bredvid denna fostermamma och tagit på och av min egna sons ytterkläder! Hoppas så innerligt att polisutredningen kommer fram till att det hela var en engångsföreteelse, en olyckshändelse, även om det redan nu står klart att det handlade om att barnet hade blivit skakat.
Fy vad hemskt med den lilla flickan! Usch! Sådan får verkligen bara inte hända!!!!!!!!
Jag blir både ledsen och upprörd. Det är så himla tragiskt och helt onödigt.
Kul med din radioinsats iallafall!! :-)
Saltistjejen: Helt sant; sånt får bara inte hända! Jag hoppas så att det på något konstigt vänster ändå var en olyckshändelse.
Skicka en kommentar