Jag mötte även andra, som denna ko, som nog kände sig lika felplacerad som jag denna kväll.
Och det är inte bara jag som står på ”shaky ground” för tillfället.
Tydligen är jag inte heller den enda som tycker att livet käns snett och galet.
Ej heller var jag den endaste knasbollen...

Annars ”njöt” jag mest av mitt eget sällskap, med mina tankar och min oro. Imorgon är det jobbet som kallar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar