Behöver jag nämna att detta är den värsta dagen i mitt liv, så långt? Spänningen är närmast olidlig, på helt fel sätt. Sömnen framför TV'n hörde till några av de få minuterna jag fick i natt.
Men jag är på jobbet. Man måste ju sysselsätta sig med något. Mobilen är dock med mig vart jag går. Och att påstå att jag jobbar är kanske att överdriva. Jag ska vara på möten hela dagen. Fysiskt kanske jag sitter där, men så kreativ och deltagande kommer jag nog inte att vara. Vi ska dels bestämma teman för fem reklamfilmer samt lägga budgetten för 2008. Jag kunde nästan inte bry mig mindre.
Helt klart befinner jag mig på helt fel sida Atlanten, på fel kontinent. Men dem som betyder något, vet at jag är med dem ändå och de stödjer mig fullt ut i mitt svåra beslut.
Vi ska vara starka och jag tänker på er.
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar