Bredd i arbetslivet & livsfilosoferande

Min tillfälliga arbetsplats. I eftermiddag ska vi flytta vidare (för 5:e gången i år!); till ett permanent kontor, som vi själva ska få inreda, med färger, tyger och möbler, specialbeställda & skeppade över Atlanten från IKEA. Det ska vara kreativt i en informationsavdelning! :-)

Ännu en fullknökad dag på jobbet. Men jag klagar inte. En av de absolut största fördelarna med Grönland är ju just att man har mycket att ta fatt i. Mycket, inom många olika områden. Vi är ju få invånare, som (nästan) ska klara av ett lands alla måsten.

Eller vad sägs om dagens lista över arbetsuppgifter som inkluderar alltifrån brainstorming omkring vår kommande skolkampanj, med TV-show & undervisningsmaterial, till att skriva inputs till landets nationella klimatanpassningsstrategi, som vårt miljödepartement är igång och utarbetar? Det blir alltså en massa om CO2, om Kyotomålsättningar osv - där ska jag verkligen få användning av min ingenjörsbakgrund, med viss inriktning mot energi & miljö.

På min chefs, tillika enda avdelningskollegas lott föll oxå att idag klä på ”vår” minister - näringsministern, som är honom vi som statligt ägd energiproducent avrapporterar till - med fakta omkring den tilltänkta privatiseringen av vårt företag. Då ämnet ska tas upp i landstinget (motsvarande riksdagen) för en första behandling redan på tisdag, är det ju viktigt att han är väl insatt och kan svara på allas frågor. Min lite ”magra” grönländska räddade mig från den arbetsuppgiften.

Man utmanas konstant, med nya uppgifter. Fast arbetslivet blir ändå inte stressigt. I Grönland stressar man nämligen inte (om man inte absolut själv vill). Saker & ting blir klara när de blir klara, och så är det bara. Just det faktumet kan dock stressa folk utifrån, men med tiden vänjer man sig.

Sedan kan man så klart ibland sakna den känsla av säkerhet, att man faktiskt kan & är extra bra på något, som man får när man, som i Sverige, specialiserar sig til en mycket större grad. Personligen känner jag också att min hjärna inte direkt utmanas vad gäller debatterande & diskussioner, att jag närmast har fördummats under mina år här i landet. Fördummats utöver de % som faktummet att jag i vardagen inte pratar mitt modersmål gör.

Men det är väl å andra sidan inte nödvändigtvis något negativt. Istället har jag ju fått så mycket annat. Jag blir t.ex fullständigt fullproppad av motton som: Livet ska njutas; lev för dagen: arbetet är inte allt; familjen & välmåendet är det viktigaste; njut av solen när den är där, för du vet aldrig hur vädret är om en stund osv. Det ligger mycket i det. Och här är det inte bara tomma ord. Många lever verkligen till 100 % efter dessa ”lagar”.

Och den dagen då jag blivit lika bra på grönländska som jag nu är på danska (95% flytande typ), så kommer jag nog att bjudas på mångt mycket mer intryck & möjlighet till att diskutera.

PS: Kom ihåg att jobbet & karriären inte är allt. Det ska vara kul att gå på jobbet! Det ska vara kul att leva! Så är det inte alltid, men inte ska man deppa för det. Tänk positivt, tänk på dig själv & prioritera därefter! :-)