Vad ska vi äta ikväll?

I går tog vi oss bl.a en tur ner till Kalaalimineerniarfik / Brædtet *), som vi är minst en gång i veckan. Det är där man köper grönländska råvaror. Man kan köpa dem förpackade i vanliga mataffärer också, men på Kalaalimineerniarfik får man ”the real deal”: Friskfångad mat direkt från fångarna – ja, de kallas så här, yrkesmännen (och kvinnorna) som lever av sin fångst. De fiskar när det är möjligheter för det och jagar när det är möjligheter för det. Ett hårt liv, garanterat, men jag tror verkligen de trivs. De lever som ett med naturen, med full respekt. Att fånga mer än vad naturen kan tåla eller som de själva kan klara av, ligger inte i deras intresse.

Vad som finns att hitta på Kalaalimineerniarfik är mycket olika. Allt är ju beroende på tid på året, väder, vind och jägarlycka/skicklighet. Det kan vara allt från säl & val till torsk & krabbor. Eller bär & kvan – en örtväxt som starkt påminner om rabarber i smaken – för den delen.

Jag tog lite foton igår. Pga den lite knasiga situationen, blev det dock inga mästerverk. Det var snarare snabbt upp med kameran & ner igen som gällde. Så allt blev heller inte fotat. Men, men... ;-)

Den som inte kan tåla att se sin mat i rått tillstånd bedes dock nu att blunda lite, för här kommer resultatet av fototuren & lite från mitt privata arkiv...:


Så här ser det alltså ut. Igår var det ett mycket brett utbud. På fotot ses närmast havskatt, på bordet bakom lite rester av en tumlare – de små valarna, på bara någon meter, som vi också har i de svenska vattnen – en halv, tidigare gigantisk lax, kungsfisk (den röda fisken) och diverse vildfåglar. På det bakre bordet ligger än mer fisk, både torkad och rå.


Detta foto är från augusti, då man hade fångat en val. Allt kött på fotot är från detta djur.


Även igår hade man fångat ett par valar. Jag såg fenor & huvuden från 2 tumlare samt lite späck & kött från en större variant . På bilden ses dess hud (det svarta) med tillhörande späck – som äts rått som en riktig delikatess. I bakgrunden ses köttet.


Det är sällan att man kommer till Kalaalimineerniarfik utan att de har säl – grönländarnas traditionella basföda. Så oxå denna gång (och nej, det handlar inte om sälklubbning & lidande). Notera hur mörkt köttet är, vilket står i stark kontrast med att det faktiskt smakar en hel del av fisk, på ett mycket udda sätt.


Igår gick det inte att köpa en enda lax som vägde mindre än 5 kg! I bakgrunden ses oxå ett helt bord med renkött. Mums.


På vintern så är varorna man köper på Kalaalimineerniarfik naturligt frusna. Här ses frusen kungsfisk, som mycket mer passande heter redfish på engelska och rødfisk på danska. Den lever på djupt vatten, flera hundra meter ner i det kalla, mörka havet.


På våren så kan Kalaalimineerniarfik vara som ett enda stort hav av stenbit – hanarna säljs för att ätas, honorna, som inte smakar något vidare, för rommen. För den något latare kan rommen också köpas direkt i påsar, som ses här. Så är det bara hem för att tvätta och salta. Ett mycket billigare alternativ till bakpotatisröran med rödlök, creme fraiche/gräddfil & kryddor, än att köpa Abbas Stenbitsrom i affären (ja, vi har även det här).


Jaktsäsongen för spetsbergsgrisslan (appa på grönländska och polarlomvie på danska) är också startad, till mångas glädje.


Vanligtvis kan man inte köpa skinn och andra troféer på Kalaalimineerniarfik, men vid förra årets myskoxesäson kunde man.


*) En liknande marknadsplats finns i alla grönländska städer. Den i Nuuk är dock en av dem med störst behov för renovering & modernisering. Vanligen har de nämligen fyra isolerade väggar, kyldiskar osv, mer som i en modern fiskaffär i Sverige typ. Vår består dock bara av ett hårt stengolv och tre sidors vindskydd. Fångsten läggs dirket upp på stålbord, där det både finstyckas och säljs. Faciliteterna för vildfågelsplockning osv är inte så mycket bättre de. Det är egentligen ingen fara för maten, det mesta av året är ju temperaturen utomhus lägre än i ett kylskåp, men för de arbetande blir det så klart extremt kallt ibland. Men kommunalpolitikerna har lovat det snart blir byggt nytt – det modernaste i Grönland. Vi får se när det blir...