onsdag, augusti 06, 2008

Vecka 3; Östeuropa de lux

En tidig måndag morgon var det ja, det var där jag slutate sist och där tar jag också vid. Nästan i alla fall...

Så sent som onsdagen veckan innan den jag nu ska berätta om (alltså 16/7) hade jag kollat upp allt med flyg och hotell i Barcelona för hela lilla familjen, men den samma dag förändrades ju situationen lite och någon bokning blev inte av.

Tanken var dock ändå att åka iväg till min sommarstad från 1994, bara barnen och jag. Men så kom storsis på torsdagen med idén om att vi ju kunde åka någonstans tillsammans istället. Det lät bra tyckte jag, speciellt eftersom det skulle ge mig mer tid med systerdottern, som jag tycker det är ack så viktigt att binda riktiga band med, när jag nu är så frånvarande i hennes vardag normalt.

Då syrran inte kunde flyga (pga puppan i magen... ;-) ) föll förslaget på Polen av alla ställen, dit vi ju kunde ta oss med färja. Vi blev alla eld och lågor och hux flux var resan beställd. Både bad samt en massa kultur och historia; perfekt för en storfamilj med tre vuxna och tre barn.

Sis med familj kunde dock inte vara borta så länge, så resan blev lite kort. Jag brukar ju i regel vara borta minst en månad när jag är ute och reser (vilket ju inte heller jag hade tid till denna gången), så en vecka hade väl i alla fall inte varit för mycket egentligen. Men vi utnyttjade nu dagarna vi hade till max och vi fick därför upplevt en hel massa i alla fall. Och det gav verkligen mersmak; jag återvänder mer än gärna till Polen igen för en 3-4 veckors tågluff genom landsbygd och mer sydliga delar. Det är ett vackert land, med en spännande kultur. Och en lång historia, om än mycket hemsk sådan i många hänseenden, men ack så intressan.


Måndag 21/7



Vi stod som sagt upp tiiidigt på måndag. Turligt nog var det gott om tid att sova på tåget mot Karlskrona sedan. Min syster med familj körde senare på dagen efter med bil, tillsammans med all vår packning.


Tågbyte i Hässleholm gav oss möjlighet för lite sightseeing & glassätande.


Det allra mesta av dagen tillbringade vi dock i Karlskrona. Mitt första besök i Blekinge och därmed har jag varit i samtliga län i Sverige. Jag saknar dock fortfarande två landsskap; Lappland och Öland.


Barnen tyckte det var jättekul att vara på resande fot och de knallade gladeligen runt från torg till torg och följde med in i kyrkor osv. På första fotot ses Fredrikskyrkan och på detta foto ser man den helt runda Trefaldighetskyrkan/Tyska kyrkan i bakgrunden.


Aaju tyckte dock allra bäst om marinmuseumet, med dess stora båtar och kanoner...


...medan jag njöt av utsikten och sommarvärmen som äntligen verkade vara på väg på allvar.


På kvällen anslöt även syrran med familj och vi kunde borda färjan, där jag frivillig tagit jobbet som barnhyttsnanny. Riktigt myspys.


Tisdag 22/7


Ännu en tiiidig morgon blev det då vi anlände till den stora hamnen i Gdynia, Polen.


Innan vi kunde checka in på hotellet (vi anlände för tidigt för det) drog vi ner till stranden. Jag är en van resenär, men långt från någon strandresenär. Dock tog det inte många sekunderna att konstatera att detta var en bra strand och att den nog skulle bli en stor hit bland barnen. En lååång, ren strand av finaste sand...


...med en stor lekplats, vattenrutschbana och hoppmadrass.


Piren var inte fy skam den heller.


Och hotellet (Hotel Gdynia), jo det var mångt bättre än de många vandrarhem jag bott på genom åren, med havsutsikt och allt. ;-)


Utöver att det mesta saknade lite salt, var maten – som jag väl inte haft så jättepositiva polska erfarenheter av tidigare – otroligt läcker under hela vistelsen.


Mycket har hänt i Polens rikare delar de senaste åren. Bilar som denna var en raritet och caféerna & restaurangerna var långt hippare än många på Avenyn i Göteborg. Men visst kunde man se spår av gamla tider också, speciellt om man vandrade en bit från turiststråken.


En lång dag gick mot sitt slut, men först skulle utsikten över Östersjön njutas från strandpromenaden och lekplatsens klätterställningar utsättas för ytterligare ett test.


Onsdag 23/7

På onsdagen stod det utforskning av övriga Trójmiasto (Trestads-området: Gdansk, Sopot, Gdynia) på schemat. Huvudmål var dock Gdansk (tidigare Danzig) - staden där 2:a världskriget startade och där Lech Wałęsa arbetade innan han så småningom hamnade i spetsen för Gdanskbaserade fackföreningen Solidaritet 1980.


Vi verkade dock inte vara så välkomna i den vackra medeltidsstaden.


Även Olivia blev fängslad. Och hon såg inte fullt lika lycklig ut för det, den lilla teaterapan. ;-)


Men inte var det polackerna som var imot oss. Det var Aaju som stod för fängslandet och skjutandet.


Bildbevis; Aaju och Olivia fick var sin ballong. Innan dagen var över hade båda dyrgriparna dock flygit till väders. Och nej, Polen är inte superbilligt längre, men det går ändå att fynda, om man undgår turistfällorna som ballonger till barnen och liknande vill säga. ;-)


Efter 2:a världskriget och senare ryssarnas intrång, var det inte mycket kvar av det vackra Gdansk. Under 1950- och 60-talen restaurerade flitiga händer dock staden...


...så att det idag är svårt att se hur dessa hus kan vara mycket annat än orginalen från den gången det begav sig.


Resesällskapets tonåring gillade också att spana in snygga servitörer (han bakom henne hette t.ex Cuba)... *hihi*


...medan de mindre mest höll utkik efter pirater och...


...piratskepp...


...som kom inseglandes (med motor, inte segel) med turister (mest polska) in i kanalerna i staden.


Dagen avslutades med ett dopp i havet...


... lite huttrande på stranden...


...och cyklandes racerbilar bl.a.


Torsdag 24/7


De lite äldre tjejerna (14+) tog sig barnledigt i några timmar på jakt efter ett postkontor och allmänt kollande på stan.


När vi väl anslöt till sällskapet på stranden var vår medhavda picknick mer än välkommen. ;-)


Vi var inte ensamma om att vilja bada i de höga vågorna som tillsut resulterade i ett rött flagg sent på eftermiddagen och därmed badföbud. Mestadels var det dock polska turister på stranden och stämningen var ganska avslappnad.


I säkert över en timme insisterade Aaju på att han höll på att koka köttfärssås. *hihi*


Och klättertösen var såklart i farten! :-)


Tiden går snabbt när man har roligt och plötligt var det dax att säga farväl. Nästa morgon vaknade vi i svenskt farvatten igen, och helt nya äventyr, i ett helt tredje land, tog sin början.

tisdag, augusti 05, 2008

Semesterns 2:a vecka

Andra ”inläggsveckan” av vår semester är något kortare än den första; bara 7 dagar jämfört med de 10 jag berättade om i mitt första ”semesterinlägg”. Det hände väl egentligen inte mindre vecka två, men jag misstänker ändå att det blir lite färre foton denna gången. 2:a veckan tog jag helt enkelt inte lika mycket kort; då var ju inte allt så ”nytt” och dessutom råkade jag slå sönder den lilla kameran (tappade den i golvet på Torp Köpcentrum... *whoops*) och det är ju inte alltid man ids dra upp en stor systemkamera. Men here goes...


Måndag 14/7

Natten till måndag anslöt så Holger till sällskapet. En kompis (Carlo, för de av er som känner honom) skulle ändå köra vägen från Skandeborg i Danmark, där Holger nu bor, till Sandefjord i Norge i egen bil. Med andra ord kunde Holger haka på och bara ”hoppa av i farten”. :-)


Första heldagen för Holger i Sverige tog vi det lungt. Vi var och såg till gravarna på kyrkogården och tog oss en glass i idylliska kustsamhället Hamburgsund; där jag gick i grundskolan som barn och nästan inte visat mig sedan dess. Glassen köpte vi på den lilla glassfabriken/caféet PipersGlace (de som gör Ciprian’s premiumglass som bl.a säljs i alla Hemköps-butiker). Ännu en ny upplevelse; det var nämligen första gången jag betalade för en glass där. Ägaren till fabriken är nämligen mamma till bassisten i mitt gamla band och vi spenderade ett par somrar som ”husband” där när vi var ”små” och det hade ju sina fördelar kan man väl säga... *hihi*


Tisdag 15/7


På tisdagen bar det hastigt och lustigt av på långtur till Göteborg. På grund av dåliga förbindelser med tåg och buss blev dagen dock några timmar kortare än hoppats, så att hinna att möta upp med Göteborgsboende vänner var en omöjlighet tyvär.


En liten snabbtur runt i ett för dagen ganska gråmulet Göteborg skulle vi ju dock ge Petrine innan...


...det blev dax för Liseberg!


Mycket köande blev det. Det är verkligen nackdelen med att ha semester i juli. Men Aaju klagade turligt nog inte, utan köade även mer än gärna ensam, hållande biljetten hårt i handen.


Men är detta vad man köar till så är så klart ingen kö i världen för lång! :-)


Lillkillen roade sig. Liksom de stora ”barnen”. Oss fick jag dock inte så många kort på då kamerahållaren som oftast var den som åkte småkaruseller med Aaju, medan Petrine och antingen Holger eller jag köade till de större attraktionerna. Spökhuset bjöd t.ex denna dag på den bästa turen någonsin för min del. Tror det var 4:e gången jag gick och det var bara super, med mig som anförare av ett tåg på i allt 6 personer (man går i led och håller varandra på axlarna). Jag skrattade så att jag kiknade, medan Petrine klöste stora märken i mina axlar av skräckfyllt förtjusning. :-)

Tiden gick snabbt och plötsligt var det tid till att ta vår sista karuselltur innan det var dax för kvällsmat och hemfärd. Innan vi gick in i Sagoslottet hade vi pratat om att Rainbow, som var min absoluta favorit som barn, kanske skulle få äran att bli sista åkattraktionen för dagen. Vi hade dock inte mycket mer än kommit oss ut ur Sagoslottet när vi hörde ett högt brak. Jag såg armar som flög i luften, ett stort moln av rök (damm förstod jag senare) och vi hörde höga skrik. Vi stod bara ca 15 meter ifrån, när Rainbow plötsligt havererade.

Vi stod då så att vi mest såg undersidan av åkattraktionen. För att konstatera vad som faktiskt hänt och se om vi kunde vara till någon hjälp gick vi vägen förbi attraktionen. Sedan valde vi att snabbt lämna platsen för att ge plats åt Lisebergs- & räddningspersonal samt anhöriga. Vi kände oss dock ganska ensamma om att ta detta beslut. Strömmen av människor gick helt klart åt andra hållet; alla skulle till platsen där pupliken redan stod tätt packad.

Folk stod där med sina kameror och mobiler och plåtade kort efter kort. Rejält osmakligt tyckte jag. De skärmde ju dessutom av de stackars anhöriga, som de flesta hade suttit på bänkarna en bit bort för att se sina vänner/familjemedlemmar åka attraktionen. Det var också just dessa personer som var mest panikslagna; de visste ju inte hur deras nära & kära hade det.

Av det jag såg skötte dock Lisebergspersonalen det hela otroligt bra; de var snabbt på plats och gjorde verkligen så gott någon kunde. När vi helt lämnade området, dvs den bortre delen av parken, kunde vi dessutom se en brandbil stå på andra sidan grinden. Otroligt; det hade verkligen inte gått mer än ett par minuter.


Senare hörde jag att det handlat om omkring 20-22 skadade – mestadels benbrott – varav 2-3 allvarligt. Ja, om detta vet nog alla ni Sverigeboende mer om än jag. Det blev ju en rejäl mediastorm omkring detta de följande dagarna. Och ja, fotot är mitt. Även jag tog alltså foto, om än bara två – och usch vad fel det kändes. Och eventuellt kommer jag också att ta bort fotot härifrån bloggen, trots att jag valt att hålla det litet i formatet för de drabbades skull. Hade det varit en allvarligare utgång hade deffinitivt fotot aldrig kommit på frågan här på bloggen. Är det någon som tycker det är stötande, så tar jag deffinitivt bort det med det samma.


Det blev ingen mer attraktion för oss den kvällen kan jag väl säga. Men vi åt vår kvällsmat som planerat, det var vi ju trots allt nästan tvugna till innan den långa tågturen hem, och spelade upp våra få spelkuponger som vi fått med åkbiljetterna + i allt 25 kronor (hela dagen inklusive). Det resulterade i denna stjärnvinst till Petrine. Mmmm...! :-)


Onsdag 16/7

Onsdag var en ganska mörk dag. Det hade kanske varit en ganska dålig idé ändå, att låta Holger komma till Sverige just när mitt måntliga ”humör” skulle till att slå till. Jag har haft rejäla problem med humörsvägningarna sådär en gång i månaden sedan jag fick Aaju och fick faktiskt utskrivet p-piller där ett tag för att hålla dem nere – ja det hjälper faktiskt och ja, jag har nu beslutat mig för att ”ansöka” om en ny kur. ;-) Det var sådant humör jag hade då ”beslutet” togs att jag hade fått nog där i juni och det var sådant humör jag varit på vid flera av våra tidigare ”dåliga stunder”. Därmed inte sagt att allt är mitt fel, men ändå...


Rejäl pannkaka blev i alla fall resultatet av våra respektive ”problem” och onsdag kväll satte Holger sig, några dagar tidigare än planerat, därför på tåget på väg söderut igen. I sista sekund tackade jag också ja till att träffa några kompisar utanför Stenungsund över kvällen, medan barnen fick vara med min pappa på fårvallningskurs (han är instruktör). Med andra ord blev Holger och jag sittande på samma tåg ett tag. På neutral mark – jämfört med hemma hos min ack så neutrala och förstående pappa – fick vi dock pratat ganska bra igenom saker och ting. Och snack över ett stort glas svalkande vatten med de söta vännerna hjälpte ju också på situationen, så en av livets stora krisdagar slutade ändå ganska väl. Tack snälla ni!


Torsdag 17/7

Torsdag var det bara att komma sig helt på fötter igen. Då stod det nämligen Strömstad-sightseeing på schemat – staden som båda mina syskon tidigare haft som hemstad.


Aaju hade mest sett fram emot den stooora glassen som moster Camilla (min mellansis) utlovat. Visst ser det nästan ut som om det är den i plast han står och drömmer om och inte den han har i handen? Notera tungan! :-)


Ni som varit i Strömstad vet säkert hur skickliga måsarna är på att norpa korvar och annat från oskyldiga turister på torget. Denna luring hade deffinitivt siktet inne på min glass.


På kvällen blev det ytterligare en fiske- & badtur i Bullaresjön. Fångsten var dock inte Aajus.


Fredag 18/7


På fredag var det storstädning som gällde på torpet, för på lördag vankades det...


Lördag 19/7


...ett ganska enkelt, men väl ett kalas. Min pappa fyllde nämligen år och närmare 20 gäster kom för att gratulera med paket som öppnades utanför huset innan regnet kom. Det var även 1-årsdagen för min mormors bortgång, så hon var självklart också i våra tankar.


Min bana trogen för denna semester, höll jag mig antingen i köket eller tillsammans med barnen. Här var det både och, då jag tillsammans med Petrine (fotot) och Olivia (systerdotter utanför bild) fixade desserten (efter smörgåstårtan). Ja, i köket där brukar jag i och för sig som oftast hålla till vid liknande tillställningar, men min ”barntid” blev deffinitivt större än vanligt denna semestern. Det var barnbord för hela slanten typ! :-)


Söndag 20/7


Söndag var det så tid till att packa och säga farväl till allt och alla, inklusive de numera väldigt tama kaninerna. Tidigt, tidigt måndag morgon bar det nämligen av på nya äventyr...

måndag, augusti 04, 2008

*Buhu* - Bloggerstrul

Blogger vill inte alls publicera mina foton idag, så det blir att vänta med att lägga ut det redan färdigskrivna inlägget om 2:a semesterveckan till imorgon bitti eller nått.

Kanske får det bli sängen för mig nu istället?! Första dagen tillbaka på jobbet blev nämligen ganska intensiv, med två extremt hastande (och redan innan rejält försenade) pressmeddelanden och x antal journalister som ringde för at få till intervjuer och få tag på fakta (som jag inte själv hade - till att börja med i alla fall). Skönt att veta att man är behövd... *hihi*

Aaju var också trött efter första dagen tillbaka på dagis. Han stupade på soffan medan jag dukade av middagsbordet. :-)