...när vi har såhär underbar utsikt från vardagsrummet (samt balkongen och två av lägenhetens tre sovrum)?
En vanlig sommarnatt, 7:e augusti 2008.

En vanlig höstdag, 23:e oktober 2007.

Nyårsnatten, 1:e januari 2008.

En vintermorgon, 30:e januari 2008.

Norrsken, 1:e april 2008.

Lugnet efter stormen, 7:e april 2008.Ja, det finns många fördelar med vår lägenhet. Lägenheten som bara ligger några minuters promenad från stadens absoluta centrum, ett stenkast från sonens dagis och ynka 15 minuters lugn promenad från jobbet.
Det ser även ganska mysigt ut inuti. Tre lagom stora sovrum (varav ett fungerar som kontor), ett vardagsrum med plats åt både bokhylla med läshörna och den stora soffan där hela familjen med vänner kan mysa på en och samma gång. Ett kök med en matplats som kanske inte ger möjlighet för de stora middagsbjudningarna, men funkar rätt ok ändå. Lägg där till fina parkettgolv i de fyra rummen.
Ja, varför då flytta egentligen? Varför köpa ett dyrt hus och flytta ifrån detta för oss väldigt billiga boendet? Jo, utöver att det är härligt att bo i sitt egna hus, finns det ju nackdelar med lägenheten och de gjorde sig påminda idag. Igen.
Fast låt oss först ta de tråkiga sakerna med insidan, som t.ex...

...vad är det här uppe i kökstaket?

Och badrummet; ja lite litet, och inte helt fritt från skumma fläckar i taket bl.a.
Stora middagsbjudningar i all ära, men utan fläkt över spisen kan det bli lite stinky. Ytterdörren har jag inte heller fotat, men låt oss säga att den verkar inte vara direkt svår att sparka in. Och fönstrena, som faktiskt blev utbytta i början av 1990-talet (huset är från år 1970), tar in fukt, både mellan glasen och in i lägenheten.
Och ja, kommer man ut ur lägenheten och ut i trappuppgången är kontrasten till det mysiga hemmet närmast överväldigande. Då möts man nämligen ofta av sådant här (alla tre fotona nedan är från idag):
En tvättmaskin någon? Eller kanske lite glassplitter?
Eller kanske en gammal pizzakartong eller använda kaffefilter?
Och visst är det synd att det är sååå långt till (den svarta) soptunnan (till vänster)...?!Vill du se fler (och lite mer allsidiga) foton från insidan av vår lägenhet och utsidan av hyreshuset, så rekommenderar jag inlägget ”
En betongkloss i närbild” från november 2007. Där kan ni också läsa om hur det verkligen inte ser ut såhär överallt i Nuuk. Om hur man är igång med att riva och bygga nytt och hur det redan nu finns massor av superlyxiga bostadsrätter i denna stad som bara tycks explodera, där nya hus ploppar upp som svampar. Att få ner de långa bostadsköerna på 10-12 år är dock en kamp, men det ska nog om ganska få år gå att få en lägenhet utan att man ska bli tvungen att tacka ja till en sådan som vi har just nu.
Sitter ni inte och smaskar på något smarrigt framför datorn just nu, eller inte på annat sätt har ont av att se äckliga saker, vill jag också passa på att visa dessa foton som jag föll över häromdagen när jag letade efter några helt andra foton i mitt arkiv. Det är sånt som möter mig i trappuppgången vissa morgnar (inte alla turligt nog, men nog så ofta tyvärr):

Ja, det röda är ketchup. 10:e maj 2008

Ibland är det dubbel tur att det inte brinner i huset. Man måste ju klättra bara för att komma fram till trappan. 10:e maj 2008

Vill man baka, så är det bara att gå ut i trappan; där hittar man alla ingredienserna. Och längs ner i trappan ligger det dagen tll ära två använda bindor. Blöjor är annars vanligare. *urk*
10:e maj 2008

Så blev det i alla fall rent... ;-)
27:e mars 2009

...helt tills det att någon tog sig friheten att kissa i ett hörn. En allt, allt för vanlig företelse. För att inte förglömma att spy i trappan. Eftersom vi har rejäla frostgrader stora delar av året är det dessutom svårt att tvätta bort det, så det kan bli liggande i veckor. Fast av samma anledning stinker det turligt nog inte alltid så mycket.
30:e mars 2009Ja, några av mina grannar är några riktiga grisar, det kan man inte sticka under stol med. Ibland har jag blivit så sur att jag har burit sakerna tillbaka till där de kom från (det står ju adresser på brev och på varulådor levererade från affären osv). Vanligtvis tar jag dock bara upp saker och slänger dem direkt i soptunnan själv, alternativt går förbi med ett stort suck.
Och ja, detta rimmar väldigt illa med att man till turister vill sälja landet genom att använda sig av dess rena och vackra natur. Den är också ren och vacker, och stooor. Men hej kära granne, glöm inte bort att du också har ett medansvar. Även om vi bara är 56.000 invånare på en yta fem gånger så stor som Sverige, eller 1/4 av USA, så försvinner inte soporna för det!
Sopbergen i trappuppgången (eller mer trevligt; grannar som via deras skräp vill vara sällskapliga och berätta för mig vad de läste, åt och/eller köpte igår) är i alla fall något jag INTE kommer att sakna när vi flyttar till
huset. Ska bli sååå skönt att sonen, som nu har blivit så stor att han har börjat leka lite mer för sig själv utomhus, ska få slippa att växa upp i allt det skräpet.
Och ja, jag hoppas inte jag har skrämt bort alla kommande turister nu. Fast ni ska ju också veta, innan ni kommer hit, att allt inte bara är en idyll, men detta är också något av det allra värsta.