måndag, januari 05, 2009
Bloggen stängs, intillvidare
Jag har sparat alla gamla inlägg (både i html och som textfil med foton – den senare kan trogna läsare som missat lite på det senaste få tillsänt) och kanske öppnas min blogg igen, men för nu måste det nog bli såhär tyvärr.
Jag måste tänka på mina nära och kära i första hand. Och på mig själv. Därmed bör jag inte ställa till ”stök” i privatlivet pga att jag råkar skriva något som jag tror är oskyldigt på bloggen, som inte passar sig och som någon blir sårad av. Alltså är inte en anonym blogg heller aktuell just nu. Speciellt inte eftersom jag ju till stor del brinner för att skriva om mitt liv på just Grönland (kombinationen vardagsliv & fakta om landet där jag bor, det är den jag gillar bäst). Och att vara anonym, svensk bloggare på Grönland är ju ganska omöjligt; vi är ju trots allt inte så många. *hihi* (Jo, jag kan fortfarande skratta lite åt situationen, även om jag inte heller är direkt glad över detta.) Och vem vet; kanske har detta nedstängande något gott med sig. Kanske får jag nu t.ex tid över till att börja skriva på något annat än en blogg t.ex?! Det blir inte nu, men kanske framöver... ;-)
Jag hoppas inte att jag pga detta helt kommer mista kontakten med alla er kära läsare som kommit till att betyda så mycket för mig. Som jag skrev i gårdagens inlägg, är jag så tacksam för att ni funnits där.
Och alla ni tillfälliga bloggbesökare – blivande Grönlandsbesökare, journalister, studerande osv – som kommer med frågor och önskar hjälp med saker relaterat till Grönland; ni får mer än gärna kontakta mig trots att bloggen nu är stängd.
Ni kan alla fortfarande kontakta mig via kommentarfälten på bloggen, eller skriv till min e-mail k98jolo [at] yahoo.se. Eller ja, så kan ni ju hitta mig på Facebook under namnet Louise Johansson; troligtvis den enda med det namnet som tillhör nätverket ”Greenland”. *hihi*
Kram på er allihop och stort tack för alla era fina ord; i medgång och motgång! De har betytt och fortsätter att betyda mycket! Mina många år med veckodagbok och blogg på Internet har bara fört positiva ting med sig – inklusive alla er läsare som jag fått så god kontakt med. Det som nu händer, och som ligger bakom nerläggandet, är helt privatrelaterat och har inget med Internet som sådant att göra. Och jodå; mina favvisbloggar kommer jag allt att fortsätta att läsa ändå.
Tusass (= "vi hörs" på grönländska)!
söndag, januari 04, 2009
Nyårslista i repris

Så har vi kommit oss in i ett nytt år, efter ett stillsamt nyårsfirande med trevligt sällskap, god mat och som alltid i Grönland; galet, galet, galet mycket fyrverkerier. Som något oväntat höll även Aaju sig vaken, så att han inte bara fick uppleva fyrverkerihavet när Danmark gick in i det nya året, kl 20 lokal tid, utan också det som forsade över oss när även vi nordamerikaner korsade datumgränsen 4 timmar senare. Fast efter en halvtimmes rakettittande och en kort bilfärd hem deckade han ganska med detsamma ska erkännas! *hihi*
Som en start på året tänkte jag här på bloggen publicera den samma lista som jag gjorde efter nyår förra året. Ja, samma lista men med nya svar såklart. 2008 var, liksom 2007, ett år med mycket tråkigheter. 2008 var på många sätt t.o.m än värre, men som hopplöst positiv som jag är kommer jag nog ändå minnas 2008 som ett bra år. För det var det ju också. Om inte annat så slutade det på allra bästa sätt! :-)
Årets repeat-låt:
Isam Bachiris (från bandet Outlandish) ”I Danmark er jeg født” – pga att den på något vänster lyckades få mig att känna mig en smula dansk ibland. Inte min musiksmak egentligen, men den spelades ändå en hel del på radion så...
Årets tidning:
AG kanske? De anställde ju ändå min chef som chefsredaktör och gjorde därmed mig till informationschef ”på riktigt” (jag var bara tillföreträdande dec 2007-maj2008). *hihi*
Årets bok:
”En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva” av Pernilla Ahlsén.
Årets teve:
Kan det vara något annat än Per Flys trilogi? Att se på den förde ju med sig så mycket annat... *hihi* (Ok, internt skämt, sorry... ;-) )
Årets bloggar:
Alla jag läser, även om det tyvärr blivit få senaste par månaderna.
Årets mest överskattade:
Det finns många överskattade i musikbranchen för tiden. Kommer inte ens ihåg namnen på dem...
Årets nya kompis:
Min nya (började 2:e januari 2008) avdelningskollega. Vi har haft ett skojigt år. Annars inte så många nya bekanta, mer gamla som kommit tillbaka.
Årets bästa insats:
Alla bloggläsare, pappa, syskon och kompisar som stöttat mig genom ännu ett år. Ert stöd, i kombination med min smått evigt positiva inställning, har hållt mig på fötter och trots mycket tråkigt har jag samtidigt hållt mig glad och nu är jag lyckligare än på länge. Tack!
Årets ont-i-hjärtat:
Att Aaju på det viset blev satt i kläm, både före och efter separationen.Årets äntligen:
Äntligen skrattar jag och är mig själv igen!
Årets mest intressanta möte:
Mötet mellan Aajus då 14-åriga kusin Petrine och omvärlden. Som uppvuxen i en liten, isolerad bygd i Grönland var det en stooor upplevelse för henne att komma med Aaju och mig på semester i Europa. På 4 veckor besökte hon 4 länder – något som nog kommer att ge henne globetrotterstatus i hembygden i många år framöver.
Årets mest saknade:
Barnpassare, men innan året var över stod de nästan på kö. ;-)
Årets finaste:
1-årsdagen för mammas bortgång. Dagarna innan var jobbiga, men väl på själva dagen figurerade bara fina minnen.
Årets hjältar:
Pappa som, trots sorgen från att nyligen ha mist sin fru och trots att han befann sig på andra sidan Atlanten, har varit ett sådant otroligt stöd för mig i år.
Årets drink:
En smoothie från Barista, levererad som en överraskning vid dörren! *mums*
Årets mat:
Petras bananpannkakor!! :-)
Årets frukost:
Min 30-års födelsedagsbrunch! (Frukost på danska betyder ju dessutom lunch, så en brunch passar väl lite extra bra som svar?! ;-) )
Årets sport:
Inuitspelen vi arrangerade till årets vårfest. Nej, vad vi skrattade! :-)Årets aldrig-mer:
Sätta andras intressen före mina egna på ett sätt som sårar mig.
Årets tråkigaste:
Många – långa som korta – telefonsamtal, sms och e-mails, med extremt svängande innehåll.
Årets present:
Ett vackert halssmycke i sten, som dessutom hade en längre och otroligt söt ”historia”.
Årets betryggande tanke:
”Everything is going to be OK in the end. If it's not OK, it's not the end.” Tack för den Aurorabuddha. :-)
Årets projekt:
Ett projekt som krävde mod och en dos uthållighet, men som var värt allt och mer därtill... ;-)
Årets mest uttjatade:
Diverse politiska ”debatter” i grönländsk media. Mer precis tillåter jag inte mig själv att vara på en offentlig blogg som denna pga mitt jobb.
Årets bästa produkt:
Foton tryckta på väv och uppspända på träramar. Vår billiga tillpiffning av huvudkontoret blev en stor succé!

Årets shoppingpsykos:
November månads tjänsteresa till Danmark, med långhelg i Sverige. Finanskrisen gjorde att man fick 137 svenska kronor för en dansk 100-lapp. Det skulle utnyttjas! Och nästan uteslutande på mig själv. Ovanligt och egoistiskt, men oxå underbart och välbehövt! :-)
Årets jag-är-mest-stolt-över:
Mig själv; för att jag vågade (trots att jag normalt oxå är ganska så modig) ta steget och för en gång skull sätta mig själv och mina behov först, även om den utlösande faktorn var hur jag märkte att även Aaju verkligen påverkades negativt.
Årets jag-är-näst-mest-stolt-över:
Charmtrollet Aaju (som i perioder under 2008 varit en riktig bråkstake) som fortsatte att landa med fötterna först trots årets många turbulenta uplevelser.
Årets jag-är-näst-näst-mest-stolt-över:
En person - du vet vem du är - som så till den grad vände upp och ner på sitt liv för att följa hjärtats röst.
Årets överraskning:
Hela året har varit fyllt av överraskningar.
Årets bisarraste:
Då jag gick upp-peppad till lönförhandling, och ganska med detsamma blev erbjuden mer än vad jag på förhand satt som minimumkrav. Vad gör man då...?!
Årets chock:
Att bli satt att avgöra om en människa skulle leva eller ej.
Årets pärs:
Samma svar som under ”årets tråkigaste”, i kombination med det under "årets chock".
Bäst 2008:
Semestern med Aaju och hans kusin; en dyr historia som var värd varenda krona. Tänk att kunna få öppna vyerna för någon, som dessutom har haft allt annat än en lätt barndom, på det viset! Och sedan såklart kärleken bara sådär generellt. Finns det något bättre än den? Nu ser jag fram emot ett nytt, spännande år, med många skratt och mycket glädje; både för mig och alla andra. Gott Nytt År!!

Till er som inte redan sett det; här kan ni se och läsa en kort resumé av mitt 2008!
söndag, december 28, 2008
2008 – året i foton
Uppdaterat: Jag har visst använt samma avslöjningsmetod som jag gjorde den gången jag var gravid med Aaju, så kanske är det värt att kolla in mitt "årsalbum" även om ni följt min blogg hela året. *hihi*
lördag, december 27, 2008
En sen hälsning via radio
Den kommer att ligga på webben till ca den 23:e januari och ni hittar den på SR – tryck på länken här. Det är P1-programmet Kropp & Själ, som sändes på lilla julafton den 23:e december. Jag börjar prata ca 45 minuter in i programmet. Intervjuen gjordes i september i år.
Jag hoppas verkligen att ni alla har fått en riktigt trevlig jul. Själv har jag haft det smått oförskämt bra. God mat, gott sällskap, fina paket, många skratt och absolut ingen, ingen, ingen stress.
måndag, december 15, 2008
Utmanad om alldagligt & oväntat
Jag blev den 30:e oktober utmanad av min egna favvisträgårdsbloggare Lilla B. Nu är det snart jul och deffinitivt på tiden att jag får antagit utmaningen. Så här följer... ;-)
De regler som gäller är:
# Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget.
# Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade.
# Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor.
# Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar.
Jag...
1. ...gillar att knalla runt i lägenheten när jag borstar tänderna.
2. ...bränner nästan alltid vid såsen när jag ska underhålla gäster samtidigt som jag lagar mat. Jag blir bara så vimsig. ;-)
3. ...var på en väldigt lyckad (om man får säga så som medarrangör *hihi*) fimajulfest i fredags. Jag gick dock hem ganska tidigt för att lägga Aaju, som hade somnat i soffan strax innan jag kom hem. :-)
4. ...jag har en svaghet för saker som doftar av kanel & äpple (cinnamon-apple).
5. ...har lyckats väldigt bra med årets paketkalender till Aaju. Han har varit jättenöjd med alla paketen så långt; i allt 24 paket som samlat inte kostade mig mer än 150 danska kronor. Fast planen att visa innehållet i alla paketen, dag för dag, här på bloggen blev det visst inte mycket med.
6. ...avslöjade för mina vänner att jag var gravid med Aaju i en e-mailfrågelista (det var innan jag hade bloggen och svarade på listor/utmaningar via e-mail) genom att på frågan ”Hur bor du?” svara: ”...i en 2:a i Odense tillsammans med pojkvännen och ca 4 månader gamla `Plupp´, som dock fortfarande bor tryggt och skönt inne i sin mammas mage...” Det var den 3:e april 2004.
7. ...kan tänka mig att använda liknande avslöjningsmetod igen, för andra stora hemligheter. Men nej, jag är deffinitivt inte gravid, jag lovar! ;-)
Den som vill nappa på utmaningen får gärna göra det. Några 7 namn vill jag dock inte välja. Jag har haft så dålig koll på bloggvärlden senaste dryga månaden, så jag vågar nästan inte ens... *hihi*
söndag, december 07, 2008
Lite mer sällan...
Att jag här på bloggen skriver om mitt liv, på ett positivt sätt (för ja, mitt liv är positivt), ger bara denna negativa kraft än mer styrka tyvärr. Jag kommer att hålla bloggen öppen ett tag till, kanske skriva lite då och då och vem vet, kanske kommer jag igång på riktigt igen, med inlägg var och varannan dag, som förr – jag har ju en hel massa oskrivna inlägg att skriva; inlägg jag själv önskat skriva och inlägg om sådant som ni läsare önskat att höra mer om. Jag ska också försöka komma igång med surfandet runt till er andra bloggare igen, så att jag kan fortsätta att hålla kontakten med alla er jag lärt känna och lärt att tycka så mycket om.
Jag hoppas verkligen att allt kommer att ordna sig på bästa sätt, men just nu är jag bara så trött på e-mails, sms och telefonsamtal, dygnets alla timmar, att jag inte ser någon annan utväg än att vara lite tystare här på bloggen. Och nej, oroa er inte; problemet är inte relaterat till bloggandet som sådant. Och ja, även om detta känns smått övermäktigt ibland, är det inget som bryter ner mig. Jag är en stark & smått hopplöst positiv person, med fötterna förhållandevis stadigt på jorden och jag har flera glädjeämnen i livet, som jag kommer att vårda ömt, och jag har egentligen redan sedan länge kommit vidare med mitt liv. Men livet handlar ju inte bara om mig och mina känslor, det måste man ju inse.
Kram till er alla och bli inte alltför förvånade om det dimper in ett inlägg lite då och då trots allt. Men det blir inga 5-7 i veckan på ett tag tyvärr.
Uppdaterat: I alla fall blir det inte lika personligt, relaterat till min faktiska vardag, på ett tag här på bloggen. Annat ska jag nog skriva.
Livet leker även i en berg- & dalbana

Jag får visst aldrig tid till att skriva här på bloggen för tiden, eller tagit kort för den delen (kollade kameran nu och såg att jag sedan 23:e november bara tagit ett enda kort – deffinitivt nytt rekord för att vara mig). Och nu har jag egentligen mindre med tid än någonsin, men en liten uppdatering ska jag väl ändå komma med.
Vad händer då här som tar min tid? Ja, en massa på jobbet bland annat. Massor som jag ju inte behöver skriva om här egentligen. Lite speciella saker värda att nämna är dock att jag t.ex fått nytt kontor. Ett riktigt läckert kontor – det nästbästa i hela huset (= en kontorsbyggnad beräknad till 80-100 personer). Bara kontorsgrannen, min chef direktören, har ett finare kontor med bättre utsikt. Själv sitter jag vid ett fönster med värsta panoramautsikten ut över Nuussuaq (den andra stora stadsdelen utöver centrum), fjorden och stadens kännetecken; fjället Sermitsiaq. Ja, alltså det ni ser en något inzoomad version av på fotot ovan (PS: Det är ett gammalt foto, från november 2007 – jag ska nog ta ett nytt och fota själva kontoret också en dag ;-) ).
Och anledningen till att vi flyttade? Jo, jag har fått lov att anställa en mer till avdelningen, så vårt gamla kontor blev för litet. Sedan jag kom hem från tjänsteresan har det alltså varit att sålla bland ansökningar och hålle intervjuer. Inte min starkaste sida, men jag har dock hittat en som jag tror på. Nu får man bara hoppas att jag får ett positivt svar imorgon när jag frågar personen om han/hon vill ha jobbet! ;-)
Annars är livet smått surrealistisk. Det är ett ord som jag egentligen nästan aldrig använder, men nu har det dygt upp mest hela tiden. Både på gott och ont. Men som den "positivist" jag är väljer jag att fokusera på det positiva och med det i tankarna så leker livet! :-)
söndag, november 30, 2008
Tjänsteresan del 3: Det som hände i mitten
====
Tisdag den 11:e november bar det av från Sverige mot Danmark och Köpenhamn. Med oss på resan hade vi mellansis, som skulle passa Aaju när jag skulle på marknadsföringskurs onsdag och torsdag. Planen var att jag tisdag eftermiddag skulle visa syrran runt i Köpenhamn, men hon blev oturligt nog sjuk och kom inte ut från hotellet på hela dagen. Med andra ord fick hon upptäcka staden på tu man hand med Aaju, eftersom jag nästa dag skulle jobba.
Och en lång arbetsdag blev det, som avslutades med ett föredrag med Dansk Folkepartis presschef. Man må säga vad man vill om deras politik (det är de smått främlingsfientliga Pia Kjærsgaard & co vi pratar om), men deras presstaktik är imponerande och föredraget var enormt spännande. Även om klockan nästan hann bli 22 innan jag kom ”hem” till hotellet.

I två dagar roade sig Aaju och mostern. Det blev lekt på lekplatser och parker blev utforskade.

Aaju lekte också fotograf i det höstiga Köpenhamn.

Fredag morgon var det dax för att ta avsked till moster/syrran varpå Aaju och jag stack iväg på julklappshopping i Ørestad.

Till Aajus stora glädje hittade vi ett enormt inomhus äventyrsland, där vi kunde fördriva några timmar, medan det regnade utanför.
Foto borttaget:
Det var osäkert in i det sista, men ett några timmars besök av Aajus ataata (pappa - som bor på Jylland, Danmark) blev det tillslut, till Aajus stora glädje.

På lördagen kom Aaju och jag oss också iväg på ”Jul i Tivoli”, vilket var väldigt uppskattat av minstingen som åkte karuseller och skrattade så att det stod härliga till! :-)

På söndagen gick vi bland annat på ”Världsmarknad”, där det blev provat många läckerheter, som spansk paella och belgiska våfflor. *mums*

Den helgen gick man igång med julpyntandet i Kôben.

På måndagen blev det lekt en del i lekparken...

...och vi packade in julklappar.

På måndag kväll kom så barnvakt nummer 2, morfar, med tåget från Sverige. Ett kärt återseende. Det var ju ändå en vecka sedan vi sågs. ;-)

Tisdag och onsdag var jag så till Intranetkonferens i danska ingenjörföreningens (IDA) vackra lokaler (huskomplexet till höger).

Min pappa har lite svårt för att gå på de hårda gatorna, men lite sightseeing hann vi ändå med på kvällarna tack vare stadsbussarna.
På torsdag förmiddag var det så dax för ännu ett avsked på tågstationen. Några sista shoppingkap gjordes sedan, innan Aaju och jag gick till badhuset och plaskade runt i flera timmar. Och fredag, efter 11 dagar i Köpenhamn, ja då bar det ju av mot Grönland och Kangerlussuaq, och den lite oväntade förlängda vistelsen där, som jag ju skrev allt om redan i måndags... ;-)
torsdag, november 27, 2008
Valresultat + En intensiv helg i gamla hemlandet
Mer rapporter om det kommande självstyret kommer, jag lovar. Men först kommer en liten rapport från dagarna i Sverige. Ett inlägg som jag skrev under tiden vi var strandade i Kangerlussuaq (för nej, jag har fortfarande inte så mycket tid till bloggandet tyvärr).
=====
Ja, lillkillen och jag har ju varit iväg på tjänsteresa i Europa. Eller ja, i Danmark för att vara mer exakt. Men innan tjänsteresan riktigt började tog vi oss några semesterdagar och höll en långhelg i Sverige (2:a helgen i november).
Det hade ju precis varit min födelsedag innan vi stack iväg, så planen var att samla ihop lite vänner i Göteborg och hålla ett 30-årsfirande där. Men saker och ting strulade ihop sig en del innan resan och det var t.o.m, bara veckan innan vi skulle åka, planer om att ställa in hela Europa-resan! Att mitt uppe i det fixa ihop ett ”kanske-arrangemang” fanns det bara inte överskott till (rent känslomässigt, om inte annat) tyvärr.
Faktiskt blev det inte planerat direkt något inför Sverigebesöket, utan allt blev bara som det föll sig i sista sekund - många var det som väntade på svar från mig om hur vi skulle göra, ses osv. Personer som antingen inte fick något svar alls eller som så först fick det när vi redan var på väg. (Förlåt alla ni, men jag har en bra förklaring, som jag dock håller för mig själv, men hoppas ni förstår.) Men ett övernattande i min gamla studiestad och ett ”miniminifirande” (kan man väl säga *hihi*), blev det allt i alla fall. ;-)

Aaju gör inte alltid som fotografen önskar. Här försöker bloggande journaliststuderande och tidigare grönlandssommarjobbaren Sara sig på det smått omöjliga, på café i Göteborg. ;-)

Björnis var mycket bättre på att posera, med sina såpbubblor. Och snäll var han (och hans föräldrar) också, som lånade ut ett rum för natten till Aaju och mig. ;-)

Väl hemma hos pappa/morfar skulle nya monsteråket såklart testköras. ;-)

Moster Lullun skulle också träffa familjens nyaste lilla, underbara Ella – huvudsyftet med hela Sverigeresan såklart!

Och så skulle födelsedagen firas ännu en gång, både (ok, främst blev det till *hihi*) min och andras. Två personer på fotot + fotografen hade haft födelsedag inom de senaste två veckorna.

Det blev även lagt några timmar på shopping. Valutakursen var ju extra mycket i min favör dessutom, pga finanskrisen, så jag var ovanligt rik. Generellt för hela resan kan jag väl säga att jag aldrig har unnat mig själv så mycket! Totalt egoistiskt och jättekul...! :-)

Och de två minsta kusinerna var inte fullt så sura på varandra som det kanske ser ut... *hihi* Och ja, tjejerna är syskon. :-)
Det blev ett kort och väldigt intensivt Sverigebesök, men jag vill deffinitivt inte ha det ogjort! Synd bara att jag inte hann med Göteborgsvännerna och, riktigt tråkigt, den tänkta träffen med min barndomsbästis där hemmavid. Men till en annan gång blir det förhoppningsvis mer tid, även till er! *kram*
Mer om Danmarksturen kommer här på bloggen om kort... ;-)
tisdag, november 25, 2008
Självstyre i Grönland; ja eller nej?

Landsstyreformanden (alltså, motsvarande statsministern) Hans Enoksen lät den nationaldräktsklädda flickan Pipaluk hjälpa honom med sin röst vid dagens val. Foto: Leiff Josefsen, Sermitsiaq
Idag är en sådan där historisk dag, som man (beroende på utfallet) kommer att berätta om för sina barnbarn:
- Kan ni tänka er; jag var där när det hände!
Fast eftersom jag först kom ut ur min resebubbla här i kväll har jag nästan helt missat dagen. Jag har nästan inte upplevt något av det speciella, det magiska. Ja, om det nu blir magiskt vill säga.
Men vad är det för dag? Jo, det är, utöver att vara FNs dag mot kvinnovåld, dagen då det grönländska folket gick till valurnona och röstade ja eller nej. Ja eller nej till självstyre!
Detta är såklart en jättegrej. En jättegrej som jag tänkt skriva en hel massa om här på bloggen. Och en del har jag också skrivit (7 inlägg har det blivit om valet senaste året), men senaste månaderna, då skrivandet skulle intensifieras, har jag bara inte fått skrivit någonting. Min önskan var ju ändå att föra ut dessa nyheter, berätta om hur debatten utvecklat sig på plats, för så mycket sådant har det ju säkert inte gått att läsa i svensk media. Faktiskt har bara en enda svensk journalist kontaktat mig om ämnet (utöver en journaliststuderande kompis, men det räknas kanske inte, när nu vi känner varandra *hihi*) – och denna journalist fick jag inte svarat i tid pga min tjänsteresa. *typiskt*
Men idag är alltså dagen D. Eller dagen S. Ja eller nej till Självstyre!
Sedan 1979 har den gamla danska kolonin så kallat internt självstyre. Att införa ”riktigt” självstyre skulle alltså vara att komma ytterligare ett steg närmare fullständig självständighet. Valet handlar om ”vi” ska få rätten att överta 31 ytterligare ansvarsområden. Det handlar mycket om polis- och rättsväsen och kanske mest avgörande; rätten till eventuell olja, mineraler och liknande på och omkring denna världens största ö, som är 52 gånger så stor som den tidigare kolonimakten Danmark.
Och hur har man då röstat? Ja, några egentliga resultat har vi inte fått ännu, men de börjar trilla in nu. Det är också därför jag syndar på lite med att bli klar med detta inlägg; för självklart vill jag följa med lite i rösträknandet.
Med rösterna från första valkretsen räknade (med 248 röstande) står det 80% till ja och 20% till nej. Huruvida detta är representativa siffror vill jag dock inte riktigt fastslå. Att det skulle bli ett ja, är något de flesta nog ändå väntat sig. Fast det var innan senaste par månadernas många och stora politiska skandaler. Skandaler av olika storlek är lite vardag här – i ett litet samhälle som detta kommer ju också allt fram och allt blir blåst upp. Senaste par månaderna, ja bara senaste par veckorna, har det dock varit extra galet och många tror att det bara dagarna efter dagens val – kanske redan på fredag – blir utropat nyval till landstinget (alltså riksdagen).
Ja ni förstår säkert; detta är så klart något som också kan påverka dagens val. Tilltron till politikerna är nere på en minimal nivå för tillfället och många ställer nog plötsligt frågetecken vid om vi och våra politiker verkligen är klara för ett självstyre. Självklart hänger inte de två sakerna ihop. Speciellt inte eftersom ett införande av självstyre inte automatiskt betyder att vi måste ta över alla de ansvarsområden som vi då får rätt till att överta. Det är dock ändå förståeligt att folk påverkas av denna fars som utspelat sig i media senaste tiden.
Jag lovar att återkomma med resultatet och, vid ett eventuellt ja-resultat, ett mer ”seriöst” förklarande av vad självstyret rent konkret vill innebära. Ett självstyre som, om det blir framröstat, kommer att införas på Grönlands nationaldag, den 21:e juli 2009.