Aaju på dagisets lekplats: - Mamma se, jag kan klättra i mina nya gumstölvar [alltså gummistövlar...].
Aaju har haft en bra semester. Ja, kanske blev det lite väl många intryck för en liten krabat ibland, men tror nog ändå att han har njutit, skrattat och haft det kul det mesta av tiden – och fått tillfälle till att vila också när det har behöfts.
Aaju föddes ju dessutom nästan i en kappsäck (ok, snarare ryggsäck). Han fick vänja sig med att resa – alternativt att hans föräldrar var ute och reste, en åt gången – med det samma, vilket gått ganska så smärtfritt från dag ett. Samtidigt tycks han alltid ha känt en sådan trygghet i sig själv – och i det att han har ett hem som väntar på honom – att han t.ex inte haft problem med att sova på konstiga platser, i nya sängar osv. Som en gåva från ovan, för en resglad mamma som mig!
Att komma in i vardagsrutinerna efter semestern igen, inklusive grönländsk tid (vi ligger 4 timma ”efter” ), har gått bra. Ja, vi ställde ju egentligen aldrig om oss så mycket i Europa – jag tyckte det var onödigt. Men ändå...
Fast semestern har dock inneburit att Aaju har förstått hur långt borta hans ataata (pappa) verkligen är. Så visst, en liten ledsen min får han då och då, stackaren. Turligt nog finns det telefoner som kan bota det hela lite. Men ja, det skär allt i mitt hjärta och som mamma är jag ju ändå del i ansvaret att göra allt så bra som möjligt för min ögonsten. Så ja, visst smids det lite på planer för framtiden. Fast på ett avslappnat sätt. Just nu ska vi ha tid till att bara leva också. Inga beslut ska pressas fram.
Aaju har dock eventuellt planer på att bli fotomodell. *hihi* I alla fall ropade han bestämt till sig mig med orden:
- Mamma, mamma; ta kort på mig!
Och med värsta rådjursögonen bad han mig att ta fram kameran. Sedan började poserandet. Nedan ses hela, oredigerade resultatet från fotosessionen. Dessa foton är till dig Holger!
18 kommentarer:
Jag smuller av! Han är ganska lik min brorson, eller ja han påminner mig om min älskade brorson. Sååå sööööööööööt!
Karlavagnen: *hihi* Ja, kanske är de släkt?! ;-) På nästsista fotot tycker jag dock Aaju liknar Pål Hollender, han där konstsnären från Göteborg som var med i en av de första Expedition Robinson (om du såg det)... :-)
Ehörm. Robinson? Näe, men söt är han! Vet inte vad ni gjorde, men honom gjorde ni bra! ;-)
Hehe och den snyggingen e jag moster till.. Får man bli lite stolt då eller? Pål H ja lite granna faktiskt. Fast söt
Kram till er
Sis
Å vad han är söt Lullun!!!!
Helt otroligt!
Och visst kommer det att bli en annorlunda tid nu när Holger inte är hos er på Grönland längre, men så länge ni båda har Aajus bästa i tanken så är jag helt säker på att det kommer att gå bra. Har Holger tillgång till ngn dator så kan ni ju också använda t ex Skype och "videoprata". Då får ju både Holger och Aaju se varandra också! Vilket ju är himla bra!
Kram!
Aaju Linslus. Så sööööt. Han tittar rakt in i kameran. Han passar bra som fotomodell.
Min dotter är sån. Så fort det komemr en kamera så är hon med*fniss* Tar ingen kort på henne så tar hon kort på sig själv
Ha en bra kväll
Kram
Susanne
Karlavagnen: *hihi* Nej, täkte väl det; att du inte sett Robinson. Jag försökte ett par år att iaf hålla koll på vilka som var med, för alla där hemma i Sverige pratade ju om dessa personer. Men sedan ploppade ju den ena såpan uppe efter den andra, så jag gav upp. Har idag ingen aning om vem 3/4 av artisterna i melodifestivalen är. Det är ju popstars och idols och allt vad det heter, hela bunten... ;-)
Anna: Ja, man får nog lov till att vara stolt. Om man vill. ;-) PS: Kom på att jag glömde ge dig pengarna. Minns du hur mycket det var? 1026 eller 726 kanske..? Kram
Saltistjejen: *hihi* Tack, eller nått (kan ju inte riktigt ta åt mig äran, även om han liknar mig på många sätt)... ;-)
Och jodå, visst kommer det nog ordna sig på något sätt. Känns lite ensamt just nu, med allt ansvaret och ingen egentid. Men så har det ju iofs känts (lite av och till) i flera månader tyvär. Skype; ja det har jag inte ens tänkt på i denna situationen. Det var en bra idé. Tack! Ja, Holger har datortillgång, men det blir nog ändå inte ”riktig” tillgång före jag har fått skickat ner hans egna dator till honom, men det ska jag ju snart var planen så... ;-)
Susanne: *hihi* Det lustiga med Aaju är att han faktiskt inte är en direkt linslus egentligen. Han blir ofta lite sur när jag tar fram kameran. Men så har han sina stunder då han verkligen vill att jag ska plåta och då han verkligen poserar. Ofta med att visa sina muskler (vet inte varifrån han fått det, kanske från dagis eller nått). *hihi* Godnatt! :-) Kram
Aaju är verkligen en sådan sötnos - och jag tycker att det är extra kul att jag faktiskt träffat underverket i verkligheten ;-)
Jag förstår att det är jobbigt för er båda att vara så långt borta från Holger men förhoppningsvis så ses ni snart igen, och tänk vilken tur att det är så lätt nuförtiden att hålla kontakt. Har ni en web-kamera? De är ju relativt billiga (iaf om man bor i Europa eller USA, Grönland kanske det är lite dyrare??).
Det är en fantastiskt söt kille du har. Dom ögonen...
Jag tror han kommer att ha jättestor nytta av att han har fått resa så mycket redan. Att få se att det fungerar olika på olika håll, att lära sig att det finns mycket olika människor och att göra det bästa av läget där man är - det är värt mycket. Så res på!
Tjejtjusare redan i unga dagar, han blir riktigt farlig för flickorna i framtiden. Du får vara beredd på att telefonen kommer att gå varm om sisådär en tio år : )
Ja, förstår att det känns långt bort för er båda nu när Holger är i Danmark. Men Skype som sagt, det är det bästa. Då kan man ju prata och se varandra samtidigt, och gratis är det till på köpet så man behöver inte tänka på att hålla sig till väsentligheterna.
Inte konstigt att han är en trygg liten kille, han har ju kärleksfulla föräldrar. Det tror jag är det viktigaste. Då vågar man utforska nya platser och saker.
Kram till er båda två från Kairo!
Vilket charmtroll!!
Ja...den killen blir säkert fotomodell! Så skönt det låter att han trivs på resande fot!
Gillar din nya omgjorda blogg! Snyggt!
Petra H: Ja, han kan vara lite söt, mitt lilla monster. *hihi* Helt lätt är det inte att leva såhär, speciellt inte eftersom jag inte riktigt själv vet hur jag vil ha det heller + ensamheten generellt som jag känt ganska länge. Och nej, vi har ingen web-kamera, men ja, nu efter detta inlägg har jag allt börjat tänka på att skaffa mig en. Holger har sitt egna mobila internet i Danmark, men han lånar bara dator av en kompis, så det blir kanske att satsa mer på när Holger får sin egna dator ner till DK. :-)
Della: Tack. ;-) Ja, tror också resandet är nyttigt för barn (och vuxna) – det har alltid varit mitt mål; att visa Aaju (och hans kusiner) hur livet också kan se ut, på gott och ont. Så länge han också har ett trygt hem att komma tillbaka till så klart.
Marianne: Ja, det kanske blir att kopla ur telefonen i framtiden... *hihi* Och jo, det blir nog skype framöver. Ska bara få skickat iväg Holgers dator till Danmark. Och visst; trygghet & kärlek är a och o. :-)
Annikattsblogg: Och jag tror nästan han vet det själv också. Men bara nästan. *hihi*
Malin: Ja, kanske blir den en fotomodell, men hoppas kanske på ett annat val från hans sida men ska nog inte lägga mig i valet. *hihi* Och tack, kul du gillar nya looken. :-)
Ja då é jag stolt. Hehe. Är han sjuk idag? Jag fick kameran idag tusen tack. Hälsa Holger och tacka. Roligt med sånna där frågor tycker jag. Fast skulle jag svarat hade det inte varit lika intressanta svar. Typ jobbade. Skulle ge min familj ett ekonomiskt oberoende.Inte gått tillbaka från semstern idag. Blivit gatubarnens mamma för ett tag osv..
Tror att det var det sist nämda det var i vart fall inte över 1000:-. Hade faktiskt glömt det jag oxå.
Hoppas ni har det bra. Miljoner kramar Sis o Moster
Ni har en fin son, han är så söt och det riktigt märks hur bra han har det. En harmonisk pojke, det syns på bilderna. Jag tror att om mamma och pappa är det, så blir också barnen det. Han har bra föräldrar. Så Aaju har säkert "läst av" och känt av sin mammas och pappas sätt att se på detta med resor t.ex. Han har märkt hur avslappnad du är och din attityd, alltså smittar det av sig och han blir trygg och kan resa med dig och vara i ryggsäcken så att säga utan att han blir stressad av det (eller sova i andra sängar utan problem).
Anna: Bra att kameran kom fram tillslut och hel hoppas jag dessutom. Ingenting av det jag borde göra tycks bli gjort, så som kameran. Och pengarna... Skickar dem idag. :-)
Och nja, Aaju var väl inte så sjuk. Bara väldigt trött kan man väl säga, så att lämna honom på dagis innan de stänger för "mottagning" kl 9 kändes som en omöjlighet... ;-)
Anne: Ja, kanske är det så. Igår får jag dock säga att jag inte var direkt harmonisk och det märkets. Idag ska jag därför inte på några större äventyr. Mer om det i nästa inlägg kanske... ;-)
Fin han är! Jag gillar särskilt det sista kortet!
Jag tror att så länge du är trygg så är han det också, oavsett var i världen ni är. Som någon annan skrev här ovan, barn känner av sånt.
Anna, Fair and True: *hihi* Tack! ;-) Jo, visst ligger det nog en del i det; trygghet kan nog "smitta" lite. :-)
Skicka en kommentar