En bekant till mig, Lis Stender, har precis utkommit med en bok. Eller ja, snarare ett häfte ser det ut som på fotot från tidningen Sermitsiaq (jag har ännu inte sett den själv). Den heter på danska ”Strik tajarutit – muffediser”, alltså typ ”Sticka tajarutit – mufftingerstar” och den finns redan på grönländska, danska, engelska och franska, med planer om att också ge ut den på tyska och spanska.
Läser ni den så lär ni er helt enkelt att sticka dessa otroligt populära, grönländska tajarutit, handledsvärmare ofta mönstrade med små glaspärlor. Från början var de bara något som blev använt till folkdräkten (av kvinnorna då så klart), men på senare år (ca från då jag kom hit i början av 2000-talet) har de blivit otroligt populära att använda också till vardags. För några år sedan kom ju modet med breda armband tillbaka runt om i världen, vilket säkert också gav muffarna ytterligare en liten ”knuff”.
Nästan samtidigt kom även ”stickvågen”, i alla fall i norra Europa och i Grönland (något senare här), då det ju återigen blev populärt att samlas hemma hos varandra och hålla ”stickpartys” osv. Men just muffarna menar Lis att det är få som faktiskt kan göra själv, så det finns en marknad för hennes bok.
Jag hoppas så klart att det går bra med hennes ”projekt” och tycker det är kul att hon på detta sätt säkrar att kunskapen bevaras och kanske sprids än mer runt om i världen och inte bara genom det turisterna köper på plats (eller det jag och andra skickar iväg som presenter till bekanta).
Vill ni ha er en bok, eller möjligtvis ett par muffar, så ska jag nog vara behjälplig (räkna med att ett par bomullsmuffar nog kostar närmare 300 svenska kronor, men jo på privata marknaden kan jag nog fixa dem billigare). Men nej, jag har inte kommit så långt att jag själv stickar mig några. Det är säkert kul, men just nu har jag 1000 andra bollar i luften som ska landa säkert innan jag ska uppfriska mina små och länge vilande stickkunskaper. ;-)
Detta är förresten mina muffar. Det första paret med små gnistrande, ofärgade glaspärlor köpte jag från början till min mamma, stickat i ofärgat myskoxegarn (som kostar ca 700-800 svenska kronor per 100 gram här på lokala marknaden och säkert än mer där man inte har en massa myskoxar knallande runt som vi har, så ja exklusivt var ordet, men otroligt mjukt och enligt ”de lärde” 8 gånger varmare än fårull). Det till mina kläder ibland lite svårmatchade paret till höger på fotot har jag fått av Holgers mamma, som själv gjort dem till mig. Båda är jättesköna att ha på när man fryser, eller när min kroniska handledsinflammation ger sig tillkänna under årets många vintermånader.
Och avslutningsvis; bästa insomningsställningen hittills i Aajus snart 4-åriga liv. Hur lyckades han med detta?! ;-)
Under täcket dålde sig följande syn. *hihi*
Trevlig helg till er allihop, men jo, ja det blir nog ett par inlägg även i helgen! :-)
17 kommentarer:
Å de där muffarna verkar ju superbra. Ofta blåser det ju in i glipan mellan jackärmen och vanten tycker jag. Och det låter fint med pärlor också. Skoj att en sådan tradition kan få ett lyft igen! ;-)
Och Aajus sovstil... ja vad kan man säga?!?!? Hahahaha!!! Känns iallafall bra att han inte kröp in helt i lådan! :-)
Kram och ha en riktigt skön helg nu!
Hahaha, Gulle-Aaju! Klart att fötterna ska ha en egen koja på natten!
En sådan bra idé med lösa muddar! Jag kan tänka mig att man behöver det i Grönland, det skulle jag behöva i Sverige. Men knappast här ... Det kanske vore någonting för dig att översätta boken till svenska? Där är det ju fortfarande populärt att sticka, i alla fall verkade det så sist jag var hemma för det fanns fina stickaffärer lite överallt.
Vad härligt det låter med myskoxmuddar! Det kanske hade varit en bra present till svärmor! Ska prata med Klas om det.
Hoppas du får en jätteskön helg! Här blir det mest jobb för Klas.
Saltistjejen: Visst är de bra, muffarna. Och precis det; det blir ju alltid en glipa just där. Själv är jag dock ganska varmblodad, så jag tycker ofta det blir lite för varmt. Men då kan jag ju kombinera och ha handledsvärmare och kortärmad topp på jobbet istället. Så blir det lagom varmt för mig (och ja detta gäller säkert mer mig än andra; jag fryser mindre än de flesta helt enkelt, även här ;-) ).
Och sovstilen; ja jag blev minst sagt överraskad kan jag ju säga och kunde inte alls förstå vad det var för en stor ”bula” jag kunde ana i mörkret när jag var på väg in i sovrummet. *hahaha*
Kram & trevlig helg till er alla tre!
Marianne: Ja, han är verkligen inne i en kojperiod just nu, så för Aaju var det nog det naturligaste i världen. ;-)
Förstår att du inte behöver några muffar. Men ja, en jättebra present är det verkligen till gammal som ung i kalla Norden. Jag hjälper dig gärna om du vill ha tag på några, men just myskoxe ska du nog vara beredd på att de kostar en del extra. Strax under 500 svenska kronor tror jag affärerna tar (garnet är som sagt dyrt). Har man tur kan man även hitta någon som säljer dem privat en aning billigare. Nu under hösten, iaf i november och fram, drar de dessutom igång med en hel del ”marknader” med handarbeten och annat, inför julklappssäsongen. :-)
Man kan även köpa mössor och lite allt möjligt i myskoxe. Se förresten filmen jag länkar till här nedan, om myskoxar och inuitiska hantverk. Det är från Alaska och de säger att det är produkter som bara får där, men det är så inte riktigt sant. Inuiterna här har ju också en lång tradition.
http://alaska.org/videos/oomingmak.htm?Alaska_Summer_Quiviut_CO_OP_StoreFLV300001.flv
Trevlig fortsättning på helgen till dig. Ja, jag börjar lära mig er lite annorlunda veckoindelning. ;-)
Marianne igen: Ja, föresten sant. Det hade kanske varit en översättelsesuppgift för mig. Men nu är jag ju iofs inte mästare på stickningstermer, men vi får väl se... ;-)
Hahaha! Det där såg verkligen skönt ut. Undrar varför eller hur han tänkt sig i det hela. Gud vad roligt..
Jag har ju mina blå muffar som jag fick utav dig. använder dom mycket på vintern ibland bara en åt gången o ibland båda. Tycker verkligen om dom. Det roligaste är när någon frågar om dom. O kunna svara dess bakgrund..
Trevlig helg på er. Själv ska jag jobba..
Anna: Nja, jag vet nu inte om jag hade tyckt det var så skönt att ligga så som nu Aaju ser ut till att tycka. *hihi* Kanske om det var väldigt varmt, så man fick lite extra luft mellan täcket och benen?! ;-)
Kul du använder dina muffar. Ja, nu vet du ju också att de ursprungligen (och fortfarande) är en del av den grönländska folk-/nationaldräkten. Det tror jag inte att jag fått sagt förr. :-)
Trevlig jobbhelg och kom ihåg; tag det lungt och tänk på "min" lilla puppa. :-) Det står förresten klart att jag ska få se den lilla/e och er andra ganska så snart. Vi ska iaf till DK både i november (med jobbet) och sedan över jul. Inga biljetter beställda ännu, men hoppas iaf få till ett par dagars besök till Sverige någon av gångerna. Eller annars är det ju stora möjligheter för att ni kommer åt andra hållet. Samlat ska vi nämligen vara i DK i en månad. :-) (Fast ja, med en liten utpluppad puppa kanske det inte är så lätt. ;-))
WOW!! Vi kommer vettu. Skoj!! Yippi!!
Jag stickar och är frusen med värkande handleder, så jag använder gärna muffar /handledsvärmare. Jag är dessutom lång med långa armar, då är det alltid bra att kunna förlänga ärmarna lite. Däremot har jag inte testat pärlstickning än, kanske dax för det snart...
Den sovstilen var verkligen underbar! :o) Snart har han väl krupit ner i lådan och somnat också...
Vilka fina muffar. Jag kan tänka mig att de är varma och goa att ha då det är kallt. Just att skydda handleder och huvudet ska ju vara bra då man vill behålla kroppsvärmen. Vad kul att få läsa om något så unikt för just Grönland som dessa muffar. Aaju är för söt. Ha ha jo man undrar just hur man kan somna som han gör. Kanske behöver man vara en aktiv 4-åring för att det ska vara möjligt. Ha en skön helg Lullun och sköt om dig.
Ja, jag kan förstå att det är skönt med muffar i ett sånt kallt klimat. Har sett att det är väldigt populärt i Sverige också. Här i vår dal i nordvästra US blir det aldrig riktigt kallt. Kanske ett par dar här och där. Använder sällan handskar eller vantar ens. Men man får ju sug på att sticka.... säjer jag varje höst.... :-)
kram till Aaju!
Visst kallas dom pulsvärmare på svenska? FINA och bra är dom iallafall. Min mamma har stickat flera par till mig och jag använder dom gärna. Jag tycker dom är snygga också, även inomhus!
Ha en jättefin helg!!!
Anna: Helt säkert är det inte omkring jul dock kom jag på. Har fått godkänt från chefen, men nu är det ju också lite upp till holger; om han vill komma upp eller vi ner. ;-) Men november, ja det står klart! :-)
Humlan: Ja, sådana här handledsvärmare är verkligen perfekta om man har ont i handlederna. Har ju själv kroniskt ont i mina handleder när det är kallt och så länge det inte är alltför galet så är ju pärlprydda hanledsvärmare mycket roligare att ha på sig än riktiga handledsskydd. :-) Och ja, har man långa ärmar så är de ju säkert också toppen. Det är dock inte ett problem jag aldrig lär få, hur mycket jag än försökt det där tricket att ”stå och växa”. *hihi*
Och ja, låt oss hoppas han inte kryper ner och somnar. Lite klurit att få honom ut ur den utan att väcka honom skulle jag tro. *hihi*
Desiree: Ja, muffarna är verkligen sköna. Och väldigt grönländska. Själva idén att göra muffar finns säkert på många ställen, men det är ju mönstrena som gör skillnad, och glaspärlsutsmyckningen och de mönster de gör är ju väldigt typiskt grönländska. Man ääälskar verkligen glaspärlor här (som ju också är en viktig del i både den öst- och västgrönländska kvinnofolkdräkten). Oxh ja, man måste nog deffinitivt vara en 4-åring som insisterar att han inte är trött (fast han är närmast svimfärdig ;-) för att somna så. *hihi* Tror inte ens jag ska försöka göra det samma. :D
Ha en riktigt skön amerikansk långhelg! :-)
Anita: Ja, breda armband och nu muffar har blivit väldigt populärt ”där hemma”. Jag har därför tipsat alla konsulenter och liknande som vi haft på besök på jobbet senaste åren (de är ju ofta män) att köpa med just grönländska muffar till sina fruar, mödrar och döttrar. Och flera av dem har skrivit tillbaka och tacka för tipset. *hihi* De vi har här är ju lite extra fina, handgjorda med pärlbroderier och alla damerna har tyckt männen har varit så romantiska som hittat något så speciellt och fint (alla andra brukar köpa med sig sälskinnsvantar eller sälskinnstofflor – en riktig grönlandsklassiker i danska hem). *hihi*
Fast det behöver inte vara superkallt för att man ska använda dem, bara de är stickade i bomull, så nu har du ingen ursäkt; det är bara att komma igång (säger jag som inte hållt i ett par stickor på över 20 år). *hihi*
Annika: Pulsvämare, ja det kanske de heter. Det vet du deffinitivt bättre än mig. Jag har dålig koll på sånt. Jag är dessutom imponerad över hur imponerad över hur bra koll du har generellt på allt svenskt, inklusive allt det som kommit långt efter att du flyttat över Atlanten. Hur gör du egentligen? ;-) Och ser förresten fram emot det utlovade inlägget om hur det var för dig att ”falla på plats” i ditt nya hemland. Men nej, ingen stress för min skull! :-)
Riktigt trevlig långhelg nu, inför stora tjejens skolstart. Håller tummarna. Det kommer garanterat att gå bra, med eller utan kompisar på lektionerna. :-)
Håller med dig, de är toppen! Jag har fått flera olika varianter av bekanta. Senaste är en lite längre modell som nästan når upp till halva underarmen och har flätmönster istället för pärlor. De har jag när jag "går på tur" med Randonnee skidorna. För att hålla värmen mellan skidhansken och skaljackan. Egentligen är det där, runt halsen och på huvudet jag måste vara varmast för att inte frysa. Jag gillar verkligen handledsvärmare (som min mamma kallar dem).
Aaju är verkligen så söt! Varianten att sova i låndan, tja det är kanske inte så dumt, lite som ett eget litet mini hus ;)
Ha en riktigt fin helg!
Kram från Eva
Cloudberrie: Har du fått nytt namnn? Jag blev lite förvirrad där ett tag. *hihi* Ja visst är handledsvärmare bra! Och till randonnee måste de ju vara perfekta som du säger. Åh önskar att jag själv kunde vara lika flitig med skidorna. Holger har haft noll intresse och inga av mina närmare vänner här i Nuuk har varit aktiva så jag har inte heller kommit igång. Lite dåligt av mig; möjligheterna här är ju annars stora och säsongen låång.
Och ja, Aaju han är väldigt uppe i detta med att bygga kojor för tiden, så kanske var det så han tänkte med lådan, ett "fothus". *hihi*
Fortsatt trevlig helg! :-)
Jag kollar in ditt svar till mig här först nu...
Haha, ja jag vet inte, men jag gillar att ha "koll", det är nog tack vare att jag läser mkt tidningar och böcker samt håller mig uppdaterad genom vänner och familj + BLOGGAR!!!
Jo, jag ska skriva om det där med att landa...det ligger liksom bland mina framtida planer :-)))
Kramar från mig!!!
De var fina handledsvarmare! Jag har använt sådana själv men jag har minst två vänner som använder sådana och då nog framför allt att de är mode! Men jag kan själv tänka mig sådana på jobbet på vintern när man kan bli lite kall om händerna framför datorn. Jag är inte direkt någon stickare dock så det blir nog att köpa någonstans i så fall :)
Anna, Fair and True: Tack! :-) Ja nej, jag kan inte heller sticka mina. och inte har lusten och tiden ännu kommit till att jag vill lära mig. ;-) Men bra e dom, när man fryser eller som jag har kronisk hanledsinflammation. :-)
Skicka en kommentar