fredag, augusti 15, 2008

Lättlagat & middagssällskap



Ibland är allt bara så lätt. Då när man kommer hem från jobbet och middagen redan är klar t.ex!

Jag gillar verkligen att laga mat och då gärna i kombinationen med att kunna bjuda andra på den. Men ibland – när man måste laga mat dag ut och dag in, då både lust, fantasi och ork tillslut sviker en under vardagarnas pressade dagar – är det bara inte kul. Jag har haft några sådana dagar efter semestern, då även allt som haft något med disk att göra känts smått blä.

Att man är ensam med en liten kille på knappa 4 år gör så klart också sitt på matlagarlusten. Dels är man ju tvungen att ta ansvaret för mat & disk. Och dels så bryr Aaju sig ju inte ett dugg om man stått framför spisen i två timmar och kämpat för att få till något supersmarrigt eller om man bara häller upp en hög spaghetti på tallriken med inte ens så mycket som en ketchupklick på. *hihi*

Men det finns en lösning, som dessutom fungerar som en kickstart till att bli inspirerad till att laga mat igen (utöver alla smarriga recepttips man får via bloggarna!): I onsdag lagade jag lasagne och den kan vi nu leva av i flera dagar och inte mycket disk blir det av den heller (alltså när man väl äter resterna).

Det är verkligen en fördel med att det nu bara är Aaju & jag; det är ingen som klagar över att det kommer matrester på bordet! *hihi* T.o.m om och om igen. Bara att ta till sig en portion, in med det i mikron och 2 minuter senare är det middag! Efter några sådana dagar brukar dessutom lusten till att laga mat komma tillbaka. Nu ser jag faktiskt fram emot helgens matlagning tillsammans med en pigg och glad Aaju (tillskillnad från vardagkvällar då han inte alltid orkar vara med), jag lovar! :-)

Fast just lasagne borde man kanske inte laga på vardagar, då Aaju ju hinner bli för hungrig innan den är klar så att han måste äta sig en macka eller två. Därför var jag i onsdags nära på att få äta ensam – han var ju redan mätt på fralla – men så kom svenska Sara förbi, för att säga hej då och lämna lite skafferirester och en utläst bok. Så sött av henne! Och ett par timmars trevligt babbel (och middagsätande som sagt...) blev det dessutom. 1,5 månads sommarjobbande på ålderdomshemmet här, var nu över för hennes del och igår flög hon vidare mot Island och Sverige. Vi tackar för besöket och hoppas vi snart ses igen!


Sara (till höger) och två andra sommarjobbare var på middag hos mig ett par dagar innan vi åkte på semester. Här äts förrätten bestående av torkad torsk och rå valhud i kinesisk soya. Jag gillar verkligen att bjuda på små, totalt informella middagar.

PS: Jo, jag är medveten om att jag för inte så länge sedan skrev ett inägg där jag berörde detta med matlagning som (tillfälligt eller permanent) ensamstående. Då var det dock mer relaterat till det vi faktiskt äter när Hollger är borta en vecka eller två. Det inlägget kan ni läsa här. ;-)

14 kommentarer:

Della sa...

Detta inslag om mat och matlagning läser jag just när jag är som hungrigast. Å lasagne... Kurr!

Anonym sa...

MMMM din lasange går ju inte av för hackor, den är ju så mumsig. Maten uppe i köket håller på att bli klar, kassler! Enkelt o snabbt. Finns det uppe hos er? Vet ju att du tycker om det. Imorgon är det marken. Pappa o jag ska nog ta en sväng: Calle får nog vara hemma o greja. Det har blivit lite bättre väder igen. Jag vet lite hur det är det där med maten som ensam mamma. Från tiden på Lökholmen. Man är ju lite rädd att dom inte ska få i sig hela kostcirkeln osv. Men visst blev det lättare mat. Jag saknar er så mycket och vill vara med er nu. Ska vi be vägverket bygga en väg:)
Helgen nalkas jag är ledig men inget större planerat. Ha en fin helg på er.Kram Sis

Marianne sa...

Rå valhud ... och torkad torsk ... Är det gott det? Har du någon närbild på den maten? Men lasagne är gott! Och som du säger kan man frysa en del och äta en del som rester. Här blev det stekt ris med spenatblad och lök och kyckling. Också superenkelt att bara steka upp överblivet ris tillsammans med något man tycker om, som pyttipanna fast ris. Min standard när jag är gräsänka.

Du ska vara glad att Aaju inte klagar över rester. Jag kan servera rester en dag, men sedan går det inte längre. Och jag vet inte om det är så stor skillnad med det där att uppskatta att man har stått och slavat vid spisen i flera timmar bara för att killarna blir äldre. Tycker det går ner med en rasande fart och undrar ofta om han ens hinner smaka!

Nähä, nu när jag har haft middagspaus får jag väl sätta igång och jobba igen.

Anne sa...

Jag känner så igen det där med att ork, lust och inspiration som tryter. Då är det guld värt ha en stor form lasagne i kylen och äta rester. Som du säger, sen kommer lusten tillbaka och man känner plötsligt för att dona och greja mer i köket igen.
Rester tycker jag är gott, inga problem för mig köra med rester i flera dagar. Jag har dock förstått det som att alla inte känner så här utan att vissa inte alls kan tänka sig rester utan tycker det är rent av äckligt. Alla är vi olika.
Jag gillar kall mat också, så matiga sallader och sånt med mycket gott i är super. Perfekt för rester även det, t.ex. pastasallad.
Trevlig helg med några timmar i köket kanske ;)

Lullun sa...

Della: F’låt! ;-) Hoppas att du fick tag på något smaskigt att äta i alla fall! :-)

Anna: Ja, be vägverket du. E6-bygget kan gärna vänta... ;-) Kassler, åh mums! En typ av kassler har vi faktiskt här. Vi köper det dock aldrig eftersom holger inte gillar gris. Men ja, nu kan vi ju köpa det ju. Mums mums. Och marken också alltså. Nej, Calle kommer sig väl inte dit som vanligt, men du och far får ha en bra tur! Kram kram :-)

Marianne: Så valhur & torkad fisk, ja fullt ätbart faktiskt! ;-) Ja, jag har kommit så långt att jag t.o.m kan plocka fram lite när jag är ensam hemma. Men det tog ett tag innan jag kom så långt och jag förredrar de ”finare” varianterna. (Det är ju lite skillnad på fisk- och valarterna.) :-)

Dina olika risblandningar låter också gott. Ska nog börja och göra lite sånt. Gjorde det ibland förr, men det har liksom blivit smått ”bortglömt”. ;-)

Och ja, Aaju är hyfsat lätt i maten och klagar inte. Och nej sant, man ska inte förvänta sig för mycket ros, inte ens av de fullt vuxna männen... ;-)

Hoppas det går bra med jobbandet i helgen!! Och i vääärmen...!

Anne: Ja, lasagne är verkligen tacksamt. Och rester, nej det har jag inte heller ont av. Lättvindigt och gott dessutom. Vissa rätter blir ju t.o.m godare efter en natt i kylen. Och kalla rätter är också gott. Fast det har det inte blivit mycket av här i Grönland. Dels pga Holger (fast när han väl får det tycker han det verkligen är supergott) och dels eftersom grönsaker är lite lyxvara. Men ska försöka göra lite mer sallader framöver.
Och ja, lite tid i köket blir det nog i helgen, med Aaju som hjälpreda. *hihi* Det är EFIT på söndag, så ni lär också få titta med på resultatet. ;-)

Trevlig helg till er alla!

Saltistjejen sa...

ja du Lullun, detta med vardagsmat kan jag hålla med om. jag brukar oftast gilla att laga mat, men nu sedan Ella kom så har ork och lust inte riktigt infunnit sig. Visst lagar jag middag ett par ggr i veckan, men det blir rätt mycket hämtmat också ska erkännas..
Som tur var bor ju vi i en stad där det finns mycket sådant att tillgå. Men i längden blir det ju rätt dyrt och t o m trist det också.
Kanske kommer man igång mer när jag börjar jobba. Det blir ju mer "vanliga vardagsrutiner" då på ett annat sätt. Och förhoppnignsvis blir det även mer sömn på nätterna när hon blir äldre.
KRAM!

KARLAVAGNEN sa...

Som singel så blir det klent med mat hemma hos mig. Faktum är att katten äter bättre. Men man kan ju, om man har tillgång, göra köttbullar och frysa in - lätt och behändigt.

Eller kycklinggryta (thai-variant) som räcker i flera dagar, bara att servera med ris.

Köttfärssås kan man göra en stor och frysa in.

Grillad kyckling kan ju bli en kyckling sallad. Äsch, ja du vet...

Oh well, kul att se bilder. Å har inte Aaju blivit lång? Borta är babyhullet tycker jag det ser ut som? Stilig är han

Lullun sa...

Saltistjejen: Ja, det förstår jag; orken tryter. Själv hade jag det lite omvänt när Aaju var liten. Tyckte det var skönt att kunna fly ut i köket (som var än mindre än ert) på kvällarna, för att få en liten ”paus” från den lille. Men luncharna, nja de blev det väl inte mycket med... ;-)
Och ja, för mycket hämtmat kan ju bli tjatigt. Det är som när man är på semester och det bara blir restaurangmat. Tjatigt! Här har vi dessutom bara en hamburgerbar som har utkörning; för ynka 70 kroner. Då maten också är dyr (ca 65 kr för en hamburgare, närmare 30 för en framsk hotdog) och ju inte speciellt hälsosam är det inget vi direkt gör så ofta... ;-)
Kram!

Karlavagnen: Det var många tips det! Ja, minns hur det var. Jag bodde ensam i närmare 10 år och inte var det middag på bordet alla dagar inte. Långt därifrån. Men mackor är ju inte heller att förakta (fast med svenskt då så klart, det kan jag verligen sakna ibland – och nej ork till att baka hade jag nog mer innan Aajus tid...)! ;-)

Och japp, Aaju har växt mängder senaste halvåret/månaderna. Stora grabben nu! ;-)

Sara sa...

Haha, jag såg inte det här inlägget förrän nu:) Kan inte annat än att hålla med Della om att din lasange är mycket smarrig. Och jag kan intyga att valhud och torkad fisk är helt okej (till skillnad från säl, som du nog har fattat vid det här laget).

Jag hoppas också att vi ses snart igen, kan inte fatta att du är så långt bort. Nyss var vi ju så gott som grannar! Märkligt. Du får säga till om du kommer till Sverige eller Danmark och har en stund över. Jag lovar att berätta om jag kommer till Grönland:)

Ha det fint, och tack igen för maten!

Lullun sa...

Sara: *haha* Du har alltså ännu inte kommit över sälupplevelsen. Synd at du aldrig fick tid till att följa med på en av våra fjällturer då vi brukar grilla sälkött direkt på en platt sten (med späcket som stekfett). Det är verkligen inte alls så dumt. ;-)

Och visst, jag ska helt säkert ge ljud ifrån mig om jag kommer mot Europa. :-)

Och ja, tack själv. Har inte hinnit titta på boken ännu, men hösten har ju kommit så tiden ska nog komma. :-)

Anna, Fair and True sa...

Jag tycker också att det kan vara så tråkigt att laga mat i veckorna, på helgerna också iofs. Om man t ex har varit duktig på att komma på rätter och laga i veckan kan det ju bli trist till helgen. Vi är så dåliga på att planera och storhandla och då blir det ju sista minuten-beslut och shopping samma dag då man redan är hungrig och trött. Iofs antar jag att du måste planera mera eftersom det inte alltid finns saker i affären. Nu ska vi iaf köra GI ett tag så nu måste vi börja planera och storhandla!

Lullun sa...

Anna, Fair and True: Nja, det blir nog inte så otroligt mycket mer planerat här tyvärr. Det blir bara att i affären ändra på dagens meny alltefter vilka varor som finns i affären. ;-)

Anna, Fair and True sa...

Fast jag tänkte att du kanske handlade en gång i veckan och då - beroende på valmöjligheterna i affären - planerade veckan?

Lullun sa...

Anna, Fair and True: Nej, ingen veckohandel. så gjorde jag förr (alltså flera år sedan... ;-) ). Nu är det inte mycket planläggning inte (gönländska livet har nog smittat av sig *hihi*). Dessutom går jag till och från affären, oftast tillsamman med en "efter-dagis-trött" Aaju, så jag försöker inte köpa med mig för mycket att släpa på. ;-) Men jo, ska nog få till det där veckoplanerandet igen. Det skulle ju ge mer tid över till annat (när man inte har behov för tidsfördrivet vill säga, som ju också är en faktot här på ett helt annat sätt än i t.ex en Stockholm där man kan hitta på en massa annat också :-) ).