Lördag i repris

Jag är en tjej som vägrar låta mig besegras. Min positiva jädraranamma har det dock varit lite si och så med ibland de senaste par åren, men nu har jag bestämt mig; ingen eller inget ska få lov att trycka ner mig på minsta sätt utan att jag gör vad jag kan för att kämpa emot det. Och nu var jag ju så glad också, efter en så lyckad arbetsvecka som jag ju skrev om tidigt lördag morgon, innan allt strul.

Nattsömnen blev det dock lite si och så med efter lördagens strapatser, det ska erkännas. Men när jag vaknade söndag morgon stod det klart; jag skulle inte tillåta en kamerastöld och ett ”borttappande” av sonen slå ner mig. Och hade jag någonsin tvekat, så stärkte ett lååångt telefonsamtal med världens underbaraste pappa mig mer ä nog.

Med jobbmobilen i högsta hugg skulle den lyckade delen av lördagen återupplevas. Lördagens rensande av skafferiet och kylskåpet ersattes bara först av dammsugning och golvtvätt istället. Till lunch gav jag sedan Aaju chansen att briljera; med hjälp av mig för att hacka lök, fylla kastrullen med vatten och bryta spaghetti fixade Aaju helt själv att laga spaghetti och köttfärsås. Ok, jag var med hela tiden och gav instruktioner & checkade ”säkerheten”, men det var också det. Och maten, ja den smakade utmärkt! :-)

Sedan bar det av på det verkliga ”återupplevandet”. Jag hade nämligen ändå ett ärende till mässan – den vi var på under lördagen. Där blev det inga kort tagna, men ni minns väl äventyret i mars då Aaju höll på att välta en båt; i det inlägget såg ni cirka samma "vyer".

Därefter bar det av på tivoliet igen, för ett par karusellåk och ankdamsfiskeri. På lördagen var det strålande solsken och med en prima systemkamera blev fotona utmärkta. Men även med en långsam mobilkamera och regnet hängandes i luften går det att skapa bevis på att tivoliet faktiskt varit i stan... ;-) Fast besöket blev ju så klart mångt mycket kortare denna gången.


Slänggungorna drogs igång genom att personalen vevade på en liten vev. Jag sa ju i mitt tidigare inlägg att karusellerna var gamla. *hihi*


Aaju fiskade i ankdammen än en gång. En ankdamm gjord av en vanlig uppblåsbar barnbassäng och några badankor med Carlsbergs-kapsyler på huvudet, så att man kunde fiska upp dem med en magnet. Det krävs inte mycket för att barnen här ska tycka det är skoj och smått exotiskt! ;-)


Och lika spänd blev Aaju idag över vad det kunde vara han hade ”vunnit”! :-)


En av karusellerna för de lite äldre fick man själv stå för gungandet för att ”båten” skulle hålla sig i rörelse, detta efter att en av de mer "biffiga" i personalen puttat igång en (jag tog riktigt illustrerande foton på detta i lördags med den nu stulna kameran men ja, ja...).


Aaju i en av ”racerbilarna” som lungt och stilla gick runt, runt (jodå, han sitter där i baksätet med sin randiga mössa ;-) ).


Staketet runt attraktionerna bestod av ihopspikade lastpallar. Man tager vad man haver. :-)


Tivolit, som alltså ställs upp en helg varje år med hjälp från en massa sponsorer och frivilligt arbete från Sct. Georgs Gildet (”sammanslutning” för vuxna scouter), är inte så stort. Ca 60x25 meter, +/- några meter.


Runt om på stan i helgen kunde man se folk i dessa ludna cowboyhattar och de gigantiska slipsarna man kan ana till höger (de gula) med texter som ”Super lover”, ”I’m sexy” och liknande. Hopplöst 80-tal för mig, roligt retro för några och otroligt hippt och nytt för andra. Så kan det va i ett smått isolerat samhälle som här! ;-)


Väl hemma skulle Aaju inspektera sin ankdammvinst; en liten minikamera med foton med Pokemon-figurer inuti. Han var bara så strålande glad. En helt egen kamera!! :-)

Samtidigt inspekterade jag mitt kap från mässan, där vi ju börjat vår utflykt. Jo, jag kunde ju inte motstå frestelsen; det blev att jag skaffade mig en ny kamera jag också! En pocketkamera med filmfunktion, så även om jag, mot all förmodan, får tillbaka min systemkamera så har den en funktion att fylla - det är ju inte alltid man har lust att ta upp en stor systemkamera som dessutom inte kan filma. Nu återstår bara att ta sig till affären imorgon och få mig ett batteri och en CD-rom, för det låg det inget av i lådan som lovat. Nej, vad känns det skönt att återigen vara kameraägare, om än av en kamera inte i närheten av den kvalité som den kamera jag hade senast igår. Men, men. Vad är en bal på slottet...?! ;-)


För Aaju avslutades dagen förresten med att vi fick testat att baka Petras chokladkaka. :-)


Och här blev min kamera stulen igår, precis vid det lilla ”trappsteget” rakt under de två fönstrena närmast i bild, som är våra köksfönster... Bara såå fräckt! Kvar låg bara en utvält påse med Aajus små leksaksvinster (av dålig kvalité) från tivolit.