lördag, oktober 11, 2008

Också maskar (/danskar) kan!

Så har Aaju och jag gjor en ”favorit i repris”; vi har varit på bio. Jättekul!

Vi var och såg den danska animationsfilmen ”Disco Ormene” – alltså ”Disko Maskarna” på svenska. Jag vet dock inte om det kommer att bli den svenska titeln, eller om det ens kommer en svensk version. Filmen hade nämligen premiär i Danmark (och Grönland) först i går, som var sista skoldagen för alla danska barn, som nu har höstlov i en vecka.

Efter att ha sett filmen och sett vilken hög kvalité det är på den, så har jag dock svårt att tänka mig annat än att den kommer att gå upp på bio i både Sverige, resten av Europa och ja, också på minst ett par andra kontineneter, på i alla fall några biografer, eller på dvd om inte annat.

Filmen handlar om Bjarne. Bjarne är en ung mask, som bara är dödstrött på att vara längst ner i födokedjan: Alla andra insekter ser ner på maskarna. Han har dessutom ett tråkigt jobb inom komporsteringsindustrin hos A. P. Mødding (inte alls en parodi på danskarnas svar på Wallenbergarna och Ingvar Kamprad; A. P. Møller... ;-) ). En dag får dock Bjarne, av en tillfällighet, en gammal discoskiva "i handen" och boogien går direkt i blodet på honom. Han kan inte sluta dansa!

Det är då den geniala idén föds. Han ska bilda världens största discoband, på svenska troligvis kallade ”Solkens-Bjarne & Hans Disco-Maskar”! Det är början på en rolig, smått knasig och, som sagt, ytterst välgjord film som väcker discokärleken till liv i varenda kotte som ser den. Jag kunde inte annat än att med ett brett leende ”gunga med” i musiken, Aaju svängde med benen i världens 90, för att inte tala på den ca 7-åriga tjejen som satt på min andra sida; hon dansade så att hela raden av stolar svängde med.

En familjefilm som helt klart kan ses med behållning av både liten som stor. Enjoy! :-)





Filmplanschen i början av inlägget är från www.filmland.dk.

fredag, oktober 10, 2008

Fredagstema: Byta karriär – did that, done that

Så var det redan fredag och återigen dax för Fredagstema/Show & Tell (vad är det? Läs här. Vem är med? Läs här). Anna har till idag bestämt att vi alla ska skriva om ämnet ”Om jag kunde byta karriär skulle jag...”


Då: Spanar på en generator (fotot är dock nytaget, och jo sant; när jag jobbade som ingenjör var jag också kontorsnisse).


Då: ”Mitt” styr- & övervakningssystem. Det var verkligen ”mitt”; jag var ansvarlig för utvecklingen av det.


Då: Aaju i värmeverket (också ett nytt foto, men ändå... ;-))

Jag är ju en person som redan (inte medräknat sommarjobb) har hunnit byta karriär ett par gånger. Och ganska drastiskt så, om ni frågar mina kollegor. Till saken hör att jag nu jobbar på ett ytterst tungt, tekniskt företag, där jag är en av dem med den absolut högsta tekniska utbildningen. Vi snackar alltså inte ens en handfull civilingenjörer/nästan färdigutbildade civilingenjörer i hela firman (omkring 400 anställda). Övriga tekniker är istället främst maskinister. Och dessa gamla, garvade män skrattade ganska gott åt mig, när de fick reda på att jag lämnat utvecklingsavdelningen – där jag jobbade med förnybar energi och systemutveckling av elverksstyrnings/övervakningssystem – för att, som de lite på skoj sa ”bara skriva personaltidningen”. ;-)

Det hela var så klart sagt i all välmening och ska sanningen fram, så är de flesta i teknisk avdelning nog ganska glada för att det är just jag som har den stol jag har ändå (trots att de nog också anser att jag kunde göra än mer nytta någon annanstans). Sedan kan jag ju själv såklart se det komiska i det hela, att jag nu sitter med ett jobb (som alltså innebär långt mer än bara skriva personaltidning så klart *hihi*) som en journalist normal har *. Men å andra sidan vet jag ju också att jag på vissa sätt egentligen klarar just detta jobbet bättre än en journalist *, just pga att företaget är så enormt tekniskt, och det är omöjligt att förmedla något på ett förståeligt sätt om man inte själv förstår iaf en smula av det.

Med andra ord; jag har redan gjort mitt stora karriärsbyte (och då inte medräknat bytet då jag lämnade musiken bakom mig, eller då jag gick från kemiingenjör till att jobba med el & fjärrvärme – vattenproduktionsdelen i företaget är ju egentligen så mycket kemiteknik det kan bli). Jag älskar verkligen att skriva och jag vet helt enkelt att jag är på rätt väg just nu.

Fast det är klart; jag har fortfarande drömmar. Och jag lär fortsätta att utvecklas och överraska med nya val. Jag är dock ingen karriärsmänniska (vilket ju iofs är en fördel om man gillar drastiska karriärsbyten). Inte alls. Och har aldrig drömt att komma upp på toppen. Den plats jag nu har fått i ledningen på jobbet är bara en bonus. Det är inte något jag har kämpat mig till bara för att komma upp, utan det var bara resultatet av att jag helt enkelt inte kan låta bli att ta tag i saker som engagerar mig.

Den delen av jobbet är dock en del jag kan tänka mig att byta ut i framtiden. Det viktiga för mig är ändå att kunna göra en skillnad med det jobb jag gör, och så länge jag kan göra det bara genom att använda det skrivna ordet är det fantastiskt. Sedan kan man kanske göra det för t.ex en hjälporganisation som jobbar med saker som engagerar mig än mer än just det företag jag jobbar på idag och på andra platser runt om i världen. Men detta är en början och man kan ju heller inte säga att frågor omkring energi – som ju är det firman pysslar med – och därmed miljö, är oviktiga frågor i dagens CO2-samhälle med sinande oljebrunnar.

Många gånger har jag dock drömt om att bli författare. Just här och nu ligger det dock på hyllan. För att palla det måste jag nämligen få återuppbyggt mitt sociala nätverk till en helt annan nivå än vad jag har idag. Jag har nämligen också behov av folk omkring mig och jag har behov av att få alla dessa små ad hoc-uppgifter som trillar in och bara ska lösas här och nu, med hjälp av allt kreativa tänkande man kan tänkas skramla ihop. Jag kan just nu inte spärra in mig i ett rum och jobba på en bok 110%. Jag är heller inte tjejen man ska sätta på ett 3-årigt mångmiljonsprojekt för att få byggt ett nytt kraftverk någonstans (ack ja, vad har jag fått erbjudande om just ett sådant jobb mååånga gånger). Jag kan göra det, men det är inte något för mig!


Nu: Personaltidningen var det. Utkommer 4 ggr/år numera.


Nu: Firmans hemsida – var med från dag 1.


Nu: Intranet – varenda liten pixel är mitt verk.


Nu: Reklam & marknadsföring ligger också på mitt (och min avdelnings) bord, bland en hel drös annat.


*) Alltså, inget ont om journalister. Inte alls. Men det är ändå hard-core teknik vi snackar om. Sedan ska det väl också nämnas att jag också har en extra utbildning på 1.5 år i Teknisk Kommunikation – alltså något som primärt går ut på att lära sig förmedla just teknisk kunskap till icke-tekniker. Så helt ute på främmande hav är jag inte. ;-)

torsdag, oktober 09, 2008

En skalle någon?

Visst är det lite annorlunda att bo på Grönland trots allt. Nedan ser ni t.ex ett mail från en kollega som precis trillade in i min mail-box. Ett mail som ingen direkt höjer på ögonbrynen för här:

""Hej Alle!

Hvis nogen skulle være interesseret i at købe en isbjørnekranie, har jeg en til salg. Se vedlagt billede.

Kraniet koster 3.000 kr.""

(Alltså: "Hej Alla! Om någon är intresserad av at köpa ett isbjörnskranium, har jag ett till salu. Se bifogat foto. Kraniet kostar 3000 danska kr.")

Är ni intresserade av att köpa kraniet (i svenska kroner alltså ca 3800-3900 kr), kan jag dock inte förmedla någon handel. Det krävs speciella intyg och ger en massa strul att skicka sånt ut ur landet. Men kanske har jag själv behov för något nytt att piffa upp bokhyllan med? Eller nja, nej, jag hoppar nog över denna gången. Isbjörnsklon som redan ligger där får duga... ;-)

onsdag, oktober 08, 2008

Väder- & klädknas

Ja, här skrev jag om att snön började falla i augusti och att vi nu nog hade fått vinter för gott. Ja, det var ju det vi alla trodde. Det är ju det normala. Men nej, så skulle det ju inte vara. Idag sa termometern nämligen något helt annat:

Otroligt! Vi pratar alltså om en stad där medeltemperaturen under årets varmaste månad (juli) är +7 C!

Grabbsen, de tog sig en tur i klätterställningen efter dagis/skolan (Aaju ses längst bort i bild):



Och ja, jag har väl berättat om de extremt hårdhudade grönländska barnen. De tvekande inte en sekund på att kasta av sig kläderna när de började få upp värmen (och nej, tvekar det gör de inte heller om det så skulle vara minusgrader). Åh andra sidan; för dem var det ju närmast högsommar idag, trots den riktigt kalla höstluften.



Och ja; inte är det bara killarna inte. Tjejer kan också:


(Fotot är taget på lekplatsen, där de delvis har ”trägolv”, så nej, det är inte en snabbt tur ut på balkongen det handlar om, utan lek i skuggan klockan 18 på kvällen.)

Men visst; vintern gör sig också påmind i stadsbilden, om än i smältande form just för dagen:

tisdag, oktober 07, 2008

Mobilt inlägg

Testar att skriva inlägg från mobilen. Något ska man ju göra när Aaju leker på lekplatsen och inte har den stora lusten att leka med mig. ;-)

måndag, oktober 06, 2008

Måndag, en dag som de flesta

Väderstatus från Sermitsiaq måndag förmiddag:

Jag är en person som sällan ångrar beslut jag tagit genom livet. Men jo, en smula ångrar jag ändå att jag i morse inte tog på mig ett par strumpebyxor eller kanske ett par tunnare skidbyxor. -3 C låter ju inte så farligt, men lägg till en massa vind och vi är nere på en köldfaktor på -14 C och snö och sand som yr runt. Men jag klagar inte trots allt. Vintern är på g, så är det bara! ;-)

Annat idag, utöver den misslyckade kakan jag bakade med Aaju för att kompensera lite för att jag var så ”tråkig” i helgen...:



1. Aaju började på ”nytt” dagis. Hans vanliga dagis, som ligger två hyreshus från där vi bor (i en exakt likadan betongkloss som vårt hus), ska saneras; från asbets (!). Så i ett par månader ska vi gå till denna fritidsgård på morgnarna istället. Till vänster, i den röda cirkeln, ser ni huset där vi bor, så det är fortfarande ganska nära. Men istället för att gå på en takbelagd ”väg” mellan husen kommer vi att bli tvugna att möta kommande snöstormar på ”öppet fält”, men det ska nog gå det med... ;-)



2. Såg ni snön i trappan in till ”dagiset”, någon halv centimeter eller nått? Det blev alltså inga extra mängder snö inatt trots allt och nu är molnen som bortblåsta (se himlen på första fotot). Men jodå; en smula vitt är det allt.



3. Aaju älskar att packa in paket som han sedan ska ge till mig. Men var är detta; ett paket med tår?!



4. Tittut!? ;-)

söndag, oktober 05, 2008

En välbehövd vilohelg


Bildtext: Lägger sig snön för vintern nu? I fjällen (på fotot dolda av snömolnen) har den i alla fall det för länge sedan. Och enligt de gamla & lärde lägger sig snön här nere i stan senast 2 veckor senare, så det vore på tiden.

Denna helgen blev det inte många barn gjorda, som en kär gammal kompis alltid sa. En komis som tyvärr hör till kategorin av vänner som jag tappat kontakten med under mina alla år i utlandet. Många är gångerna jag funderat på vad jag har gjort fel och vart svaren på mina födelsedagsgratulationer och julhälsningar blivit av. Men man får väl bara inse; sånt är livet. Även vänner kommer och går, kommer tillbaka och går igen. *snyft*

Bildtext: Aaju & fjärrvärmerören.

Nej, helgen var det ju jag skulle skriva om. Det har alltså inte blivit direkt mycket gjort här. En tur till affären i regnet på lördagen och jag vet inte varför, men dagens tur ut i snön blev inställd. Kanske kan det ha något att göra med att jag somnade på soffan där efter lunch... ;-) Vet inte när jag gjorde det senast, men skönt var det. *hihi*

Fast ja, lite, lite blev det ändå gjort, så som...


...tvättat tvätt...


...lagat byxor som legat och väntat i ett par månader...

...och ja, det var väl det. Oj, så lat man får lov att vara. Gôtt. ;-)

Men nu ska lillen i säng, sedan blir det att ta tag i helgens läxa.

fredag, oktober 03, 2008

Fredagstema: Könsbyte för en dag


Chalmersspexet Veras förställning ”Frankenstein”, som alltid med bara kvinnliga skådespelare. *

Anna har fått ihop teman till oktobermånads alla fredagar som bara inte annat kan än klura på. Trots det, så blir det för mig att skriva ett inlägg utan att klura alls. Ni som läste mitt förra inlägg förstår varför; jag har helt enkelt inte haft tid. Dygnets alla vakna sekunder har använts till att tänka på annat.

Något ska jag väl ändå få skrapat ihop på dagens tema: ”Om jag vore man(/kvinna) för en dag skulle jag...” Eller ja, ska sanningen fram har jag inte någon hemlig dröm om att testa att vara man. Tror alla de åren som enda tjej bland diverse kompisgäng (hade också tjejkompisar, men inte alltid), enda tjej bland kollegorna osv har gett mig nog med insikt för att förstå att jag är nöjd för den jag är trots allt. Gräset är inte grönare på andra sidan, helt enket... *hihi*

Och ja, jag vet ju redan vad män pratar om när de är ”ensamma”, eller ja i alla fall vad tonårskillar pratar om. Vet inte hur många repningar med bandet som ”gossarna” bara snackade på och sedan med ett ”whoops” kunde konstatera: ”Nej, men Lollo, du är ju här. Varför sa du inget?” Det tog inte mer än någon minut, sedan fortsatte pruttandet, rapandet och pratandet om Anna som fått så snygga bröst och Sara som ditten-datten igen. *hahaha* (PS: Namnen är påhittade, för att inte på något sätt ”avslöja” någon av mina läsare, både av manligt och kvinnligt kön. *hihi*)

Fast det är klart, även om jag som yngre för jämnan misstogs för att vara en kille och behandlades därefter. Och även om jag som vuxnare (och därmed av förståeliga skäl hade ganska svårt för att tas som kille) även då blev mer behandlad som en ”jämlike” än en potentiell flickvän. Ja, trots det, så känner jag så klart inte helt till hur det är att vara en genomsnittlig kille/man. Inte alls.

Men det är ju också erfarenheter jag kanske vill vara utan egentligen: Målbrottet, ”pinsamheter” i badhuset och hur ont det egentligen gör att missa cykelsadeln osv. Men visst är det ändå mycket spännande i att få en bättre insikt i hur män generellt tänker osv och hur liknande saker upplevs (inklusive hur sjuk man egentligen kan bli av en förkylning...).

Men allra främst skulle jag nog ibland bara vilja vara en liten flyga på väggen eller tankuppsugande mygga omkring specifika personer som jag för tillfället vill förstå mig mer på och veta vad de egentligen tycker om saker och ting (mig?). Fast det gäller ju egentligen både män och kvinnor, men kanske främst män ändå. Får jag lov att beställa en sådan dag, så har jag redan ett ”offer” eller två jag skulle vilja avpröva det på, här och nu...! :-)

Trevlig helg på er allihop!


PS: För att se fler fredagstemaskrivare, kolla här.

*) 2003 uppdelades det traditionella Chalmersspexet i två, Bob och Vera, detta för att även tjejer skulle kunna vara med på scenen (i Bobspexet är det alltså bara killar, precis som i det gamla Chalmersspexet). Jag var själv på vippen att söka in första året, men ångrade mig i sista sekund, eftersom jag ju var på väg ut och bort från Chalmers då. Namnet Vera kommer förresten från Vera Sandberg, Sveriges första kvinnliga ingenjör.

torsdag, oktober 02, 2008

En uppdatering från den sysselsatta

Nu har det varit ganska lungt med det privata skrivandet och läsandet för min del. Ja, ni vars bloggar jag läser har deffinitivt märkt det senaste par veckorna. Men det är också det enda i mitt liv som det varit lungt med på det senaste. Det har helt enkelt inte varit tid till privat läsande och skrivande (och Anna S m.fl; svar på era e-mails kommer... ;-) ).

Det stora har ju varit jobbet. Utöver allt annat som man ska göra, så hade jag satt onsdag kl 15 som deadline till personaltidningen, som utkommer 4 gånger om året numera. Och våra (”min” grafiker och mina) krav är ju höga, så vi har jobbat på. Det strulade till sig lite för oss mot slutet, så jag fick först skickat iväg tidningen (den är elektronisk) kl 16.39, sedan var det att ringa en taxi och kasta sig iväg till dagis som stänger klockan 17. Men det fick det vara värt, för en gångs skull.

För att göra ”projektet” än lite hårdare blev jag förkyld i förra veckan. Men den bröt aldrig riktigt ut. Före på tisdag morgon denna veckan. Tisdag och onsdag skulle jag nog egentligen ha stannat hemma, men nej, nej. Jag kämpade på och hade kul under tiden trots allt – älskar jobbet upp emot en deadline.

För att pressa schemat än lite mer har jag haft olika typer av besök fem dagar i rad. Söndag kom den svenska sjuksköterskan. Måndag var det filmteamet. Samma dag (alltså måndag) började vi bland kollegorna planera biobesök på onsdag, så på tisdag blev det middag hemma med den potentiella barnpassaren (en bekant genom Aajus pappa, som jag dock inte kan utnyttja alltför mycket för barnpassning, men ibland så kanske, iaf denna gången). Och onsdag; ja då blev det bio och sedan samlades vi, 4 kollegor i åldern 29-67, och åt pizza hemma hos mig. Jag var ju tvungen att komma hem och lägga Aaju (filmen började kl 18), så det var ju den ultimata lösningen.

Och ja, besök i fem dagar var det ja. Idag har jag faktiskt varit hemma från jobbet, om än jobbat lite härifrån. Mitt på dagen kom sedan en av kollegorna tillbaka för att hämta sin mobil, sedan körde hon mig så jag kunde att fixa ett ärende och passade Aaju medan jag gjorde det. Det är service det! ;-)

Och biofilmen; The Forbidden Kingdom, med Jackie Chan och Jet Li. Ja, jag är ju lite Kina-fanatiker och, tro det eller ej, älskar Kung Fu-film, så jag kunde ju inte annat än gilla det jag såg (även om jag har sett bättre – men då har jag ju också sett en del). ;-)

Filmplanchen är från kulturhuset Katuaqs hemsida.

PS: Dagens spännande vicepresidentkandidatsdebatt sänds inte på någon av de TV-kanaler jag har, och att kolla över nätet är ju en omöjlighet här, så jag får vänta på allas rapporter i morgon....

PS 2: Imorgon är jag deffinitivt fit for fight igen, vad förkylningen angår. Tårarna rinner mest hela tiden, och snörvlar gör jag, men annars ingen större fara imorgon skulle jag tro. ;-)

onsdag, oktober 01, 2008

En historisk dag

Polisens reklamkampanj.

Idag är historisk dag. Tro det eller ej, men först idag införs det lag på bilbälte i Grönland. Barn får inte längre sitta i vuxnas knä när de åker bil utan ska (om de är under 3 år) sitta i bilstol, mobilen ska vara handsfree och bilens ljus ska vara tända även när det är ljust ute. Ja, bara för att nämna några av reglerna i nya trafiklagen.

Det kan tyckas som ett väldigt sent ankommen lag. Och jo, visst är det. Men då ska man ju också komma ihåg att bilparken här har varit väldigt liten innan. Det har som max varit tal om ett par tusen bilar i hela detta enorma land. Bara i de snart 8 år jag har varit här har det skett en stor ökning. Statistik säger att det år 1995 fanns 3605 fordon (varav 1881 privatbilar). 2007 var antalet uppe på 5349 stycken och växande.

Sedan är det ju detta med vägnätet och hastigheterna. Vägar existerar ju bara inne i de större orterna. Inte därimellan. Högsta tillåtna hastigheten i hela landet har länge varit 40 km/h. Men nu har vi alltså fått en väg - den som går ut till Nuuks flygplats - där hastighetsgränsen blivit hela 60 km/h.

Och ja, olyckor har ju också börjat hända. Men allra främst är det ändå singelolyckor som gäller, men självklart blir ju följderna av dem också som oftast större när man inte har bilbälte och när alkohol är inblandat. Tidigare var promillegränsen på 0,8, nu är den nedsatt till 0,5 (jämfört med Sveriges 0,2, eller har jag fel?).

Ja, nu är ju lagar fortfarande bara lagar och med 0 extra ressurser til polisen är det inte säkert att någon kommer att hålla koll på att lagarna följs, men någon effekt bör de väl ändå få!?! *hoppas, hoppas*


Annat historiskt idag:

2. Danska 25-öringen blev idag ogiltig vid betalning, både här och i Danmark. Har ni några liggande där hemma kan ni dock fortfarande växla in dem på en dansk bank fram till år 2011.

3. Jag har fått skaffat mig barnvakt och ska ikväll på bio med tre kollegor! Jag är megaförkyld och har deadline för personaltidningen idag kl 15, men ändå... :-)

4. Och ja, idag är det internationella äldredagen (eller vad det heter på svenska); så grattis alla äldre! Ni är viktiga ni, ni är! Här blir dagen enligt webbtidningen firad med mat, underhållning och grönländsk polka. Det blir nog skoj (för de äldre) vill jag lova!

PS: Svar på era kommentarer kommer. Har lite pressat schema och mosad hjärna just nu, men får jag ytterligare ett ”hål” så ska jag nog börja knåpa ihop lite svar. ;-)