måndag, maj 05, 2008

Veckans cykliga vårtecken

Idag hade jag tänkt skriva om det intressanta föredraget jag skulle ha gått på igår, men med strålande sol & blå himmel ville jag inte stänga in mig i en mörk föreläsningssal mitt på dagen (efter gråtrist väder både ledig torsdag & ledig lördag – ledig för min del alltså; Holger jobbade nämligen i lördags *hihi*), så därför har jag nu inget mer att berätta om det. ;-)

Istället blev det att ”gå” på cykeltur med killarna. Ja, i lördags fick nämligen Aaju äntligen den cykel han väntat på så länge. Men när han väl fick den var timmen sen och vädret grått & isande kallt, så provturen kom först igår söndag. Och visst var det på tiden att han fick en cykel, när nu jag gått och lovat honom hela vintern att så snart snön smält undan så skulle han få sig en; hans allra, allra första.

Och där kommer jag ju också in på snösmältningen. På den fronten har det nämligen hänt massor sedan förra veckan. Och väldigt smidigt har det gått. I år har vi klarat oss närmast helt från vattnigt slask, ishala gator och stora översvämningar som är smått omöjliga att gå runt (allt är ju relativt; med ett par meter med snö så är det klart att en hel del vatten & slask blev det & är det, men inte som det brukar. Smältningen började tidigt i år och har gått lungt tillväga jämfört med tidigare år). Medeltemperaturen senaste veckan har i och för sig bara varit + 2,6 C, men nu har vi deffinitivt fått vår i Nuuk!! *yippie*

Minns ni förra söndagen? Då såg utsikten från vår lägenhet ut såhär (trots att det då inte snöat på över en vecka vad jag kan minnas):




Igår, en vecka senare, såg det ut såhär:



Tala om skillnad eller hur?!


Andra vårtecken:


Våra tre pister, som folk körde ner för med full fart för bara någon vecka sedan, har nu blivit rejält steniga och de har därför stängt för säsongen. Och skidspåret (utanför fotot) de höll längdskidstävlingar på så sent som förra helgen är nästan som bortblåst. Se hur dessa såg ut för ett par månader sedan här.


Gungan har kommit fram under snön (kanske även dem i detta inlägg?! ;-) ). Detta var även första dagen i år som Aaju hade tennissko på (vilket dock berodde på att gummistövlarna var blöta *hihi*). Oj, vad han sprang med lätta steg, strålande glad! :-)


Och något annat som gjort Aaju otroligt glad; stenarna har ”återvänt”! Vi har redan varit på ett par ”släng stenar i bäcken”-utflykter senaste par dagarna. *hihi*


Man kan nu även se att frosten inte har varit nådig mot stenbeläggningen utanför vårt hus. Det syns kanske inte så bra på fotot, men den har blivit enormt bucklig.


Ja, att lägga in pulkan & kälken i förrådet är väl också ett sant vårtecken?!


Liksom första cykelturen då såklart! :-)


”Se ataata (pappa) hur duktig jag är!”

Sedan tog batteriet slut på min kamera så resten av den för Aaju kanske småkalla turen (vi glömde vantar till den lille, men vi hade i alla fall öronmuffar med till honom) ner till Kolonihamnen har jag inget fotobevis av.

Senare på söndagen fick vi totalt oväntat besök av Holgers kusin som bor i Ilulissat, men som kommit till Nuuk för att gå på kurs i en vecka. Aaju och kusinen blev goda vänner med detsamma. Det syntes tydligt att hon hade två äldre söner själv, för det gick deffinitivt vilt till, men kul var det!! *hihi*

Veckans vårtecken / Vårens frammarsch / Visa våren gör jag varje vecka som en utmaning från Fröken Evans. Se fler av mina vårinlägg här: vecka 18, vecka 17, vecka 16 och vecka 15.

lördag, maj 03, 2008

Onsdagens hemlighet, dagens top story


Toppen av framsidan på senaste numret av tidningen Atuagagdliutit - AG.

Så var det så officiellt; dvs. man hör det och kan läsa om det överallt i hela Grönland sedan igår eftermiddag: Min chef, hon jag nu vikarierar för, lämnar arbetsplatsen helt. För en helt ny, spännande tjänst.

Jag skrev ju redan för ett tag sedan (den
1:a april – och nej det var inget aprilskämt *hihi*) att jag nog skulle få överta hennes tjänst som informationschef när hennes mammaledighet var över den 1:a september. Detta då hon skulle få en ny, ännu inte existerande tjänst i firman. Jag visste dock redan då att hon också sökt en helt annan tjänst, med tillträdelse redan 1:a juni. Och i onsdags fick jag så beskedet – 2 dagar innan de nya & de övriga gamla kollegorna fick det – att hon fått den! Yippie, vad glad jag blev för henne! :-)

Det var alltså detta vi hade att
fira i onsdags, lite i hemlighet: Mina troliga tidigarelagda arbetsutmaningar*), men kanske framför allt min chefs & goda väns nya jobb: Chefsredaktör på Atuagagdliutit – i folkmun AG!! Det är stort! (Hade jag skrivit om det på min blogg redan i onsdags hade det inte varit överraskande om nyheten läckt ut lokalt också. Landet är ju litet – sett till folkmängd – och hemsidor om Grönland snappas upp enormt snabbt av de lokala. Därav mitt hemlighetsmakeri... *hihi*)

AG är en av våra två nyhetstidningar. **) Den klart äldsta av dem, som otroligt nog – med tanke på utvecklingsgraden i övrigt i den då danska kolonin Grönland – grundades redan 1861. Ja, man säger t.o.m att AG var den första tidningen i världen som kom ut med illustrationer i färg, vilket den gjorde redan från första numret.


AG grundades av en ganska ”pro-grönlands-dansk” som hette H. J. Rink, som också fått ge sitt namn till gatan jag själv bor på idag! ;-)

Tidningen kom till en början ut en gång i månaden, men med postleverans bara en gång om året så fick invånarna utanför Nuuk (Godthåb, som staden hette då) alla senaste årets tidningar på samma gång, men de blev i alla fall utskickade till hela det då av kolonisatörerena upptäckta Grönland, vilket ju var ett nog så imponerande tilltag.

Det var ju så klart inte så mycket senaste nytt över historierna då, inte ens för Nuuks (Godthåbs) befolkning som ju fick tidningen direkt efter att den blev tryckt. Det var istället snarare mer generella artiklar och reseberättelser. AG var därmed första och länge, länge den enda kanalen för information om omvärlden till befolkningen i Grönland! Man visste verkligen nästan ingenting om världen utanför innan AG kom. Det man visste var att det fanns ett land som hette Danmark, som var det mest fantastiska & mest utvecklade land i världen, och inte så mycket mer typ... ***) ;-)


Idag publicerar AG mest aktuella inrikesnyheter, på två språk, och de kallar sig själva ”den folkliga dagstidningen”. Vad gäller ny teknik ligger de dock smått hopplöst efter sin konkurrent Sermitsiaq, som för ett par år sedan drog in ett pappersnummer i veckan (och utkommer därmed bara en gång i veckan) och satsade extraresurserna på sin webbtidning istället, som nu blivit landets absolut största nyhetsportal. Så där har Inga Dora, som AGs nya chefsredaktör heter, något att bita i! *hihi*

Foto från AGs hemsida. Jag har även många privata foton på den nya chefredaktören, t.ex från vår Belgien-resa förra året (kort story med lite foton kan ses här, längre story kan läsas i veckobok nr 4 och nr 5 från 2007), men jag väljer att hålla opublicerade foton på henne privata.


----------------------------------------

*) Hur detta verkligen påverkar mig är inte fastlagt ännu. Min nuvarande chef, direktören, är nämligen bortrest (ja, han är faktiskt guppande längstmed Sveriges östkust just nu; transporterandes sin egna fritidsbåt från båtförhandlaren i Stockholm till Aalborg, där båten ska skeppas med lastfartyg hit till Nuuk), men vi ska prata om det så snart han kommer tillbaka i mitten av nästa vecka.

**) Ja, jag kallar dem så, nyhetstidningar, då de långa avstånden här gör det omöjligt att ha en dagstidning som kommer ut varje dag. Gränsen är 2 ggr/vecka för att någorlunda säkra att den ena tidningen hinner fram innan den andra kommer ut. Självklart händer det mer än sällan att 2-5 nummer av tidningen når en boplats/stad på samma gång, ja på vissa ställen är det väl mer regel än undantag. Till Holgers hembygd, som ändå ligger ganska centralt, kommer t.ex postbåten bara en gång i veckan som standard, när vädret tillåter det alltså).

***) En inställning jag själv mött några gånger bland äldre här i landet än idag. När de får reda på att jag är svensk så tindrar det i deras ögon och så säger de typ: ”Åh, du kommer från Sverige, vad trevligt. Men säg mig, ja svara mig, har du någonsin, ja har du någonsin varit i Köpenhamn..?” Därefter kommer det alltid någon historia om att deras son var där 1989, eller att de själva, deras syster eller liknande var där 1973 eller 1964, och det var så, ja bara så obeskrivligt fantastiskt! Då är det verkligen inte läge till att säga: ”Jo, visst har jag varit i Köpenhamn, och jag har också varit i Stockholm, London, Paris, Chicago, Hong Kong och Shanghai osv. osv. osv.” Utan det blir kort och gott; ”Jo, jag har varit i Köpenhamn. Och ja, visst är det fantastiskt.” ;-)

fredag, maj 02, 2008

Fredagstema: Ett färgglatt eller svart/vitt liv?!

Så var det första fredagen i maj månad och därmed första fredagstemat från Desiree i Alabama. som har bloggen med det fyndiga namnet Sweet home Alabama – en av de första svenska bloggar jag började läsa faktiskt, vilket fick upp ögonen på mig att jag nog inte var så ensam i världen med de tankar & upplevelser som att flytta utomlands ger en. Temat hon valt för dagen är ”Färgglatt”. Detta var ett tema i min stil. Jag gillar nämligen när det är lite fritt fram och tolka som man vill. Allas inlägg blir också så roligt olika då.

Färgglatt, ja men det är vad det mesta runt omkring mig brukar vara. Både traditionellt; gillar lite färgglada kläder/accessoarer som piggar upp, inreder gärna mitt hem med lite avbrytande färger här och där, och när jag kopplat på min fulla personlighet så är det sällan att saker och ting känns som de går i beige. Det även om mina åsikter ibland kan vara av formen svart eller vitt, vara eller inte vara osv.

Något annat som är färgglatt runt omkring mig, är ju så klart husen här i Grönland. Flera av er läsare har ju kommenterat på detta, efter att ni har sett mina foton. Någon egentlig förklaring till varför husen är målade så har jag dock inte. Inte annat än att man helt enkelt gillar färger här och att det kanske beror på att omgivningarna i övrigt är ganska färglösa.

Naturen har, pga av det speciella ljusinfallet så långt upp mot norr, väldigt intensiva färger, men också väldigt få. Om vintern är allt vitt, och om sommaren dominerar fjällen och bergen med sin grå-svarta färg. Sedan är det så klart himmel och hav som bjuder på intensivt blått (när inte det senare är fruset och täckt av is & snö då alltså). På sina ställen är det sommartid så klart även gräs eller annan låg, grön växtlighet. Intensivt i färgen även det och i kombination med det övriga helt obeskrivligt vackert; men färgmässigt ändå ganska enformigt.

Denna enformighet bryts därför totalt av de färgglada husen, som oftast byggs direkt på bergen. En myt säger att man i Grönland har en lag som förbjuder en person att måla sitt hus i samma färg som sin granne. Detta är dock inte alls sant, men det ser nästan så ut. Eller vad säger ni? Fotona är alla tagna mer eller mindre av en slump. och inte alls för att demonstrera färglada hus. Med andra ord är bildbevisen nedan inte några utplockade "extremer", utan visar helt vanliga grönländska hus.


Aasiaat, november 2005.


Qeqertarsuaq, augusti 2006.


Sisimiut, september 2006.


Nuuk, juli 2007.


Nuuk, februari 2008.



Sisimiut, mars 2008.


Trevlig helg på er allihop. Kanske blir det även ett inlägg i helgen. Kanske inte. Har inte ens några direkta planer för helgen. Enda jag vet ät att jag i alla fall att jag ska surfa runt tll alla er andra temadeltagare och kolla in era färgglada inlägg! ;-)

torsdag, maj 01, 2008

Vad var det jag sa... *hihi*



Som jag skrev i dagens egentliga inlägg, går man inte så mycket upp i det där med 1:a maj-demontrationer här i annars väldigt vänsterorienterade Grönland. Detta foto är från Sydgrönland i dag, hämtat på webbversionen av tidningen Sermitsiaq. I allt var 23 av staden Narsaqs 2000 invånare ute och demonstrerade. Och några andra demontrationer, i andra städer, har jag inte hört om. Inte än i alla fall... ;-)

Helgdagar & Aajus 1:a gånger

Så var det Kristi Himmelfärdsdag, en dag som man trots att man är mer kyrkliga här än i Sverige inte har några speciella traditioner på. Man får ledigt från jobbet & affärerna är stängda och det var det. 1:a maj är normalt ingen ledig dag. De flesta får i vanliga fall dock, när dagarna inte sammanfaller, ledigt efter klockan 12 på 1:a maj och visst finns det dem som går ut med sina partiflaggor, men inte är de många direkt.

Många använder istället den extra ledigheten till att pyssla med båten som snart ska sjösättas. Eller är den redan sjösatt, så ska den naturligtvis ut och ”testköras”. Vi, ja vi har ju ingen båt (’snyft*) så Holger har utnämt dagen til storstädardagen istället. Och jag, ja jag kunde inte annat än hoppa på, när nu antistädaren Holger själv föreslår något sådant. *hihi* Så idag har jag anmält mig frivilligt till fönstertvätten och räknar med att Holger sköter resten...

Fast ja, det började väl inte så bra. Jag hade även bett om sovmorgon, vilket var länge sedan. Men ”mannen” behagade inte att komma hem & i säng före klockan 4 på morgonen efter ytterligare en spelkväll/natt med kompisen, så honom ville jag inte väcka när väl Aaju skulle stå upp. Surt.

Ja, lite småbitter är jag väl. En smula. Utöver
Valborg så hade vi nämligen även lite annat smånytt att fira igår, men inte behagade han komma hem varken till den goda middagen (tortillas med renkött – allt med mycket färska grönsaker är ju lyx här *hihi*) eller senare på kvällen (jag fick besked om det, och hade rätten att lämna in ett "veto" men inte hade det gjort honom så glad om jag verkligen gjort det så...). Hur som helst hade i alla fall lillgrabben och jag det ju mysigt igår.

En lillgrabb som på det senaste förresten ”skrivit historia”. Under
Holgers långa tjänsteresa blev han t.ex med hjälp från en slug mamma 100 % nappfri utan en enda protest. Han använde vanligen bara napp omkring läggdags, men nu är de alltså sedan dryga månaden helt borta. Och det utan att vi ens behövde gå ner med dem till Jultomtens postkontor, med dess enorma postlåda, som annars är traditionen här när man ska sluta med napp. Väldigt smidigt.

Aaju har också i flera månader varit blöjfri (efter ett ”tillbakafall” under förra årets Sverigebesök, då Aaju blev rädd för morfars stora tunga toaring som insisterade på att ramla ner och nästan hugga av den lilla ”tingesten” ;-) ). Men det sista steget, att göra nummer 2 har han inte haft lust att ta. Möjligvis på dagis där han gått på toa länge, länge (de har sådana där söta minitoaletter, så de liknade inte alls morfars fasansfulla sak... ;-) ). Personalen har i alla fall insisterat på att han går på toa utan problem där. Men så snart han har kommit hem har han dock krävt att få en blöja för att göra det stora, så jag tvivlar lite på att han gjort annat än kissa på dagis.

Nåja, inte för att detta är en toablogg, men i lördags hände det så. Han gick på toa för annat än bara att kissa! Lite tveksamt, men han gick. Och sedan igen nästnästa dag, och sedan igen igår och idag. De två senaste gångerna helt utan någon som helst tvekan, ja idag behövde jag inte ens påminna honom. Härligt!

Som ”grädde på moset” sov han inatt, av ren glömska från min sida, även utan blöja. Och inte någon olycka där inte. Stora grabben är vad han har blivit! :-)

Aaju har varit igenom en del andra ”1:a gången”, här kommer en del av dem (och jag ursäktar för den låga kvalitén på fotona. Orginalerna ligger på CD-roms och jag har ingen CD-romenhet på datorn just nu, så dessa miniminivarianter får duga så länge).


Första gången Aaju höll flaskan själv. *hihi* 2 veckor gammal, oktober 2004.

(Och ja, Aaju blånekade att dricka mjölk från mig. Vi kämpade ihärdigt första månaden, men förgäves, så det blev pumpen istället... *suck* Och ja, detta var det enda tillfället som han höll flaskan själv som bäbis. en rolig slump helt enkelt. :-) )


Första julklappen. 3 månader gammal, julaftonsmorgon 2004.


Första MC-turen (tillsammans med Holgers kusinhustru). 4 månader gammal, januari 2005.


Första (och fortfarande enda) klippningen av en riktig frisör, svenska sommarjobbaren Jenny. Nästan 1 år gammal, september 2005.


Första maskeraden. 17 månader gammal, februari 2006.

onsdag, april 30, 2008

Visa våren & Valborgscortège

Ja, så var det återigen dax för veckans ”Visa våren/Vårens frammarsch” som är en utmaning som hålls hos Fröken Evans.

Våren står väl cirka och stampar där som den var
förra veckan. Fast ändå inte, då medeltemperaturen för veckan som gått (onsdag-tisdag) faktiskt stigit med hela 1,9 C och därmed kommit över 0-sträcket; + 0,3 C! Men med senaste par dagarnas kraftiga blåsande har det dock känts ovanligt kallt istället...

Men enligt metrologerna ska vinden mojna och temperaturerna stiga, så jag ska inte klaga.



Prognos från DMI’s hemsida för idag och resten av veckan. Märk hur dagtemperaturerna är spådda att komma över noll alla fem dagar. Må vara att det bara handlar om +1-3 C, men det är ändå lääänge sedan vi upplevde plusgrader så många dagar i rad! ;-)

På de platser som inte plogbilar & snöskyfflar, vinden & skyddande fjäll & byggnader påverkat snömängderna, ligger det dock fortfarande 20-30 cm snö, men det lär väl också smälta med tiden. Liksom antalet upptinade hundbajsar lär öka. Jag har motvilligt ”väntat” på att detta skulle hända och igår, på väg hem från jobbet, kände jag så stanken för första gången i år. Det som göms i snö kommer upp i tö säger de ju och under 7 månader med snö hinner det gömma sig rejält många hundbajasar vill jag lova... *urk, purk*


Idag är det ju förresten Valborg. I Sverige alltså. Här är det ingen som vet vad det är och jag lär inte sprida de svenska traditionerna vidare heller. Jag kommer ju från Norra Bohuslän där vi främst bränner påskbrasor istället för Valborgsbål, så jag har egentligen inget direkt förhållande till Valborg.

Ja, undantaget Chalmers Cortègen då så klart. Svårt att läsa på Chalmers i 4,5 år utan att få ett förhållande till den.


I en vecka spelas den samma sång i högtalarna på byggplatsen (ja, det är sant, samma låt – gärna en ytterst knasig en – HELA tiden i en veckas tid. Man kan bli hjärntvättad av mindre), där allmänt ohändiga ingenjörsstuderande försöker att knåpa ihop karnevalsvagnar med diverse teman relaterat till det senaste årets händelser. Och ja, jag vågar skriva sånt, för jag har själv stått där kletandes med papmache, för att inte förglömma; gått runt på stan och sålt de #&¤!# Cortègeprogrammen. Men kul var det trots allt, speciellt när själva tåget rullade igång Valborg eftermiddag/kväll! :-)

Året var 1999 och vårt vagntema var Dr. Bombay, som ”plågat” Sverige med sina hits i cirka ett år vid det laget. Minns ni honom?! Den fiktive indiske taxichauffören med låtar som Calcutta (Taxi, Taxi, Taxi) och S.O.S. (The tiger took my family). Senare, sommaren 2000, hörde jag hans låtar spelas för fulla muggar i Kina, så visst var han ”stor”, den dansk-skånske sångaren... ;-)


När blivande civilingenjörer ska bygga något – som här; ett tigerhuvud – krävs det massor av diskussioner, vändande & vridande. Jag ses bakifrån, med luvtröja längst till vänster.


Vi byggde även en palm i papmache...


Jag var aldrig någon stordrickare, inte heller under Cortègebyggandet, men här ses jag i alla fall i baren (drickande en starkcider skulle jag tro - det var min "Chalmersdryck" ;-) ), iklädd jeans och svart tröja.


Och resultatet av vårt byggande. För er som inte vet; hela den stora Cortègen byggs uteslutande av elever från Chalmers Tekniska Högskola varje år. På Valborg går den så igen hela Göteborgs centrum och så gott som varenda Göteborgare hittar sig ut på stan för att se på. :-)

Fotona har jag lånat av gamla klasskompisen
Magnus Larsson, som var med och byggde på vår vagn. Mina egna foton från allt vad Cortège heter ligger i tryggt förvar hemhemma i Sverige... ;-)

Uppdaterat: Läste i GP att det varit omkring en kvarts miljon personer ute på stan för att se årets Cortèg, den 99:e i historien. Det kan man väl kalla god uppslutning?! Och inte var det ett ovanligt år, utan det är så många det brukar komma ut på gatorna, trängas på balkonger osv. Lund & Uppsala i all ära, men "vi" chalmerister & Göteborg kan också. *hihi*

tisdag, april 29, 2008

Vecka 18; inte bara en vecka och ett tal

Just nu är det ”Vecka 18” här i Grönland. Ja, det är det i och för sig även i Sverige, som ju också är ett av de få länder som valt att lite småknasigt dela in kalenderåret i veckor. Men ”Vecka 18” är inte bara en vecka, liksom vecka 17 eller vecka 19 här i Grönland. ”Vecka 18” är mer ett begrepp.

Det var på 90-talet man införde detta, då man med olika arrangemang försökte uppmana folk att dricka mindre. Ja, i ”Vecka 18” uppmanas man faktiskt att inte dricka alls. Uteställena håller öppet som vanlig och det är på inget sätt mer olagligt att dricka (för myndiga personer då alltså), men samtidigt så arrangeras det diverse påhitt som ska få folk att hålla sig borta från flaskan just denna vecka och kanske tänka till och få stöd för att komma ut ur ett eventuellt missbruk. Det kan handla om alkoholfria danskvällar, teater, löptävlingar, gemensamma promenader, föredrag om alkoholens skadeverkningar osv.

Med åren har ”Vecka 18” vidareutvecklats så att den även omfattar annat än bara alkohol. Årets tema i Ilulissat kommun är t.ex sniffning. Andra år har det i några kommuner handlat om självmord, eller så har man satt olika grupper i fokus; missbrukarna, anhöriga osv.

Jag kommer inte i detta inlägg gå så mycket in på missbruket i Grönland, det får bli en annan dag. Jag kan dock konstatera att man i Grönland, liksom på många andra håll (inklusive Sverige), har problem med alkohol. Fullt så hemskt som det ibland målas upp i dansk, och för den delen svensk, media är det dock inte. I genomsnitt har vi faktiskt färre alkoholister här än i Danmark, men i ett litet samhälle där man inte gömmer sitt missbruk i garderoben så är problemen tydligare. Men jag erkänner, det är verkligen ett stort problem trots allt.

Utöver konsekvenserna som följer av själva drickandet som är nog så hemska – ja, faktiskt de mest centrala så klart - så ruinerar nämligen detta missbruk även många familjer ganska så snabbt. Alkohol är rejält dyrt här, dyrare än i Sverige, och lönerna, ja de är bland arbetarklassen mycket lägre. Har man dessutom ett större hashbehov, som är den enda (om än ack så vanlig) olagliga drog som egentliga kommer in i landet, så blir det inte mycket pengar till mat & kläder till barnen inte.

Vad jag förstår är priserna på hash 10 gånger så höga här mot vad de är i Danmark (jämfört med Sverige har jag ingen aning). Jag är inte så insatt, men jag har fått berättat för mig, att det som behövs för att göra en endaste cigarett/joint – alltså en väldigt, väldigt liten ”klump” – kostar omkring 10 danska kronor i Danmark, medan det här kostar 100 kr (dvs ca 125 svenska). Snabb huvudräkning säger alltså att ett dagligt rökande av en hashjoint, vilket ju inte borde vara ett så enormt stort ”behov” (jag vet som sagt inte; är det någon som är mer insatt i vad som är "normalt"?), kostar 3000 kronor i månaden. Har man då en inkomst efter skatt på bara 7000, som är en vanlig lågavlönad arbetares lön, så säger det ju sig själv...

Och notera; jag menar på inget sätt att priserna bör bli lägre. Det har jag inte alls tagit ställning till här. Jag konstaterar bara att ett missbruk av ganska accepterade respektive "lätta" droger här också får andra konsekvenser än det får i många andra länder.

Trevlig vecka 18 till er alla! Själv ska jag varken dricka, röka eller sniffa. Men det gör jag ju inte andra veckor heller, så inte så stor skillnad för mig alltså...! ;-)

måndag, april 28, 2008

Min EFIT-söndag

Det hade ju utlovats en EFIT-collage (Ett Foto I Timmen) för söndagen och jag håller ju som oftast mitt ord, så visst kommer ni att få se timmes-foton från min/vår dag. En dag som dock inte alls blev som jag hade tänkt mig tyvär, men här är den ändå...:


07.16
Jag vaknade med ett ryck ur drömmen om hur jag gick runt i Indien och letade efter en toalett. Bäst att stå upp. Att jag inte befann mig i Indien kunde jag dock snabbt konstatera, då detta var vad jag såg genom fönstret. (Ja solen, den går upp kl 5 här nu, därav ljuset trots molnen.)

08.15
Oj, kom visst till att somna om och missa klockan 8.15-fotot. Ganska ovanlig för mig att sova så sent.


09.17
Mammas lilla hjälpreda hjälper till att fixa kaffe till ataata (pappa). :-)


10.14
Det blev lite galet med mattiderna idag. Vi brukar äta frukost själva, grabben & jag, och lunch - i köket - sedan när Holger kommer sig upp. Men nu skulle ”Hoggan” upp tidigare än vanligt för att se Formel 1 och vi andra kom sent upp, så vi väntade bara in gammelfar så att vi kunde äta frukost alla tre... ;-)


11.19
Familjens lillkrabat var även flitig med att fylla tvättmaskinen.


11.45
Den enda sporten Holger verkligen följer är Formel 1. Eller följer och följer; även dagens lopp ackompanjerades nämligen av snarkningar. Zzzzzzz...


12.14
Aaju skriver ”Olivia” och ”Cato” (svensk kusin och norsk mostersambo/morbror). Enligt honom själv alltså. Jag kunde inget förstå av krumelurerna, men han försöker ihärdigt i alla fall så mamma är stolt ändå... *hihi*


13.09
Så fick jag äntligen tummen ur och tagit ner min älskade spanska köksklocka för ett batteribyte. Den har trillat hopplöst efter i ett par veckor nu.


14.17
Det ska bli rejält stökigare innan det blir ordning och reda. Har haft en växande hög med papper på skrivbordet. Nu skulle den alltså sorteras; papper som skulle kastas hamnade på golvet och allt annat sorterades upp i mindre högar. Det såg hemskt ut där ett tag, men nu är det finfint! :-)


15.14
Och så var dags att deklarera. Som vanligt fixade jag både Holgers och min. Eller ja, helt klar blev jag inte, eftersom det dykt upp några nya saker sedan förra året och exakt svar på hur jag nu skulle gå tillväga kunde jag inte hitta på nätet, så det blir att fråga experterna till veckan.


16.22
Det fick bli en lätt middag – pasta & pastasås med cocktailtomater - för bara Aaju och mig.


17.16
För att det skulle hända lite kul för Aaju, när nu både dagens tur till mataffären, eftermiddagskoncerten och badhusbadet blivit inställda, tog vi oss och bakade lite kakor.


18.10
Det färdiga resultatet.


19.14
Jag började skriva så smått på detta inlägg.


20.12
Grabbarna skulle bädda rent i sängen, efter att sängkläderna hängt ute hela dagen. Såhär bra gick det... *hihi*


20.55
Dax för mig att för andra gången denna veckan gå på bio, i kulturhuset Katuaq. Återigen en dansk film och återigen en film baserad på en sann händelse. Fast denna gången gick jag ensam.

21.00-23.15
Filmen hette ”Flammen & Citronen” (trolig svensk titel alltså ”Flamman & Citronen”) och handlade om den danska motståndsrörelsen under 2:a världskriget, och då speciellt de smått legendariska Flamman & Citronen. En helt klart sevärd film om man har det minsta intresse för denna del av vår historia. Den var välspelad & vackert filmad. Dock inte fullt så medryckande som man kanske hoppats, men som sagt sevärd (om än inte för dem som inte tål att se blod...).


23.20
På väg hemmåt igen. Ett lite skakigt foto, men ni kan väl se att vi alltså fortfarande har lite ljus ca 1.5 timme efter solen gått ner?


00.28
Holger är måttligt imponerad av en ”äventyrare” som på Discovery skall överleva en vecka i Arktis med hjälp av diverse inuitiska redskap och annat mer modernt. Själv lägger jag de sista sakerna på plats för detta inlägg. Sedan är det sängen som kallar.

Godnatt! :-)

Filmplanschen kommer från kulturhuset Katuaqs hemsida.

lördag, april 26, 2008

Veckans blogg & lördagsstatus


Collaget har jag lånat av Sica, men fotona är visst mina. ;-)

Helt oväntat så vann min blogg
Sicas omröstning och blev därmed Veckans blogg..! :-) På kuppen blev även Saltistjejen, som en av dem som röstade på mig, uttagen till nästa omgång Veckans blogg (om 2 veckor). Jag håller tummarna för henne och kommer garanterat också gå in och rösta. New Yorks sötaste tjej är vad hon här!

Först ska det dock vara omröstning till månadens blogg, och den hålls så i nästa vecka. Vill man rösta på ”Lullun bland inuiter & isberg” är det bara att gå in och lämna en kommentar på
Sicas blogg så snart tävlingen drar igång. :-)

---------------------------------------------------------


Idag har vi annars haft rejält med vårkänslor. -2 C och stora moln till trots.


Bland annat fick bilen sig en tvätt, på stans enda biltvätt. Den var välbehövd. Allt grus & damm som kommer fram nu under snösmältningen hade gjort att man nästan inte kunde se att bilen var röd! Den lär bli smutsig ganska snabbt igen, men ändå.


Och Aaju kom sig ut med keps, öppen jacka och inga skidbyxor (kepsen förblev, men jackan stängdes allt efter ett par minuter). För oss som är vana med -20 C eller kallare, är det ju nästan gassande varmt. ;-)

Sedan bar det av för att se kompisens (+ flickvän) nya lägenhet, vilket innebar att vi fick klättra upp på ett räcke och sedan gå en 10 meter lång ”promenad” på en ca 3 meter hög snöhög, klättra ner igen, gå ned för ett par trappor för att tillslut komma fram till ytterdörren till källarlägenheten. Tror garanterat det också är den vägen de har gått med alla möblerna, någon alternativ väg kunde jag iaf inte se. Sånt är vardagsmat för en grönländare helt enkelt. Inte speciellt handikappsvänligt alltså. Och nej, så mycket vår har vi kanske inte hä
r ännu trots allt... ;-)


På kuppen fick Aaju lärt sig att spela Flipper på kompisens dator.

Ikväll ska vi så tillbaka till samma ställe och äta middag. Ska bli trevligt. Imorgon är det sedan
EFIT som står på schemat. Så det kan ni ju se fram emot att få se i början av nästa vecka. ;-)

Fortsatt trevlig helg till er alla!