söndag, augusti 09, 2009

Som att springa maraton

Världens hårdaste maratonlopp (pga alla backar) sägs vara det som gick av stapeln för 19:e gången igår lördag; Nuuk Marathon. Och nog var det hårt alltid. Jag var i alla fall mer än vanligt trött och hade rejält ont i benen på kvällen. Ajajaj. Och jag hade inte ens sprungit en endaste meter. Bara stått ganska så stilla på det hårdaste av granitgolv hela dagen, från tidig morgon.

Temat för årets maraton var nämligen ”Spring för ett bättre klimat” och som informationschef och tidigare också utvecklingskonsulent (jobbade då med förnybar energi och elverksstyrning) hos landets el-, vatten- och värmeproducent hade jag fått i uppdrag att fixa till en utställning i kulturhuset Katuaq, där (i och omkring) registrering av löparna också föregick, samt start, mål och prisutdelning.


Här är lite foton från dagen:


Sonen var med och hjälpte till att ställa upp.


Pojkvännen, även han tidigare utvecklingskonsulent nu projektledare, blev min sammensvurne under dagen. Tillsammans fick vi svara på ett hav av frågor från utsällningens besökande.


Resterna från en ”maratonists” stärkande frukost?!


Innan start skulle alla de 308 löparna från 8 olika länder få testat sina datachips, så att tidtagningen blev exakt. Här ses bl.a tre hurtiga kollegor, varav den gråhårige mannen sprang en hel maraton och cyklade sedan hem till Qinngorput – så långt bort från centrum man kan komma – utan att blinka. Imponerande! (De andra två kollegorna är damerna/tjejerna i bakgrunden.)


Det drog ihop sig till start. Bakom målporten ses delar av regerningsbygnaden och till höger ses kulturhuset där vi alltså stod hela dagen. (Och jo, lite bättre väder blev det framåt dagen, men ingen för löparna besvärande sol som tur var.)


Det var även rullskide- och rullskridskodeltagare med.


Startområdet började fyllas upp. Dvs det var dax för mig att återgå til jobbet.


Vår utställning - som handlade om förnybar energi, varför man ska spara på energi och hur man gör det - blev välbesökt.


Vissa tycket det var väldigt intressant. :-)


Utanför serverades det grillat.


Journalisterna var på plats.


Utanför kunde stadens invånare – till enormt stor glädje – även testa våra nya elcyklar. De ska minska företagets taxiutgifter och då vi dessutom får vår el från vattenkraft, blir det också mycket miljövänligare. Och jo, det går att höja sätet... ;-)


En glad lite teaterapa, som stolt visade fram sin medalj för avklarade 3,5 km.


En av sonens dagiskompisar. Tyvärr kunde ju inte Aaju vara med och springa, eftersom jag jobbade. Det får kanske bli till nästa år?!


Resultaten kontrollerades.


Frivilliga delade ut frukt och dricka längsmed vägen samt som här, efter mål.


Min kollega och vän spurtade in mot mål efter en halvmaraton!

Vinnaren av hela loppet var den lokale sonen, tillika min granne Kim Godtfredsen, med tiden 2:33:01 (løparnas tider ligger normalt 15 % högre här i Nuuk än när de springer andra stadsmaraton, pga den hårda banan). Inte helt otippat kan man väl säga, då den pensionerade landslagslöparen ju också har presterat bra internationellt genom åren. Bland kvinnorna hette segraren Britt Folkerman, också hon från Nuuk.

torsdag, augusti 06, 2009

Populära inuiter i Egypten


Varje år, på nationaldagen går jag på fotbollsmatchen mellan pensionärsföreningen och pensionärernas idrottsförening. Alla bjuder 100 % på sig själva, vilket resulterar i många skratt.

I Grönland är fotboll, precis som i de flesta andra länder, stooort. Dvs. internationellt är vi en okänd nation, utan chanser för att kunna delta i de stora mästerskapen.

När det gäller taekwondo er det helt omvänt. Där är intresset inte specielt stort lokalt, ja närmast obefintligt, men framgångarna desto större. Mästerskap efter mästerskap skördas det medaljer. Flera gånger har t.ex Grönland varit den mest vinstrika nationen i de nordiska mästerskapen och VM-gulden är heller inte få. Och då pratar vi om ett land med ynka 56.000 invånare. Fast nej, inte är taekwondo något som det pratas direkt mycket om på kaffepauserna här inte.

Något som det dock pratas om, och som man är mångt mer än hyfsat bra på med tanke på antalet invånare, är handboll, både damer och herrar. Flera av detta mini-mini-lands spelare spelar numera i diverse ligor i Danmark och andra länder i Europa. Och visst har man kvalat in sig till VM, via de pan-amerikanska mästerskapen. Just nu är t.ex U-21-killarna med i VM i Egypten.

Första matchen spelades idag, mot Estland, där Grönland tyvärr förlorade med knappa 38-37. Matchens roligaste inslag blev istället egypternas försök att spela Grönlands nationalsång vid matchstart. Istället för den finstämda nationaldagen strömmade nämligen polkalåten ”Marteerannguaq tammarpoq” ut ur högtalarna och lockade de grönländska spelarna till skratt. :-)

måndag, augusti 03, 2009

Första kärleken?

Sonen stod på parkbänken och ropade för full hals:

- M-A-N-N-G-U-A-Q!

- M-A-A-A-N-N-G-U-A-Q!

Allt i ett febrilt försök att få kontakt med lilltjejen Mannguaq som bor två trappor upp från där han stod. Sonen hade nämligen köpt tuggegummi med sig till henne. Det var bara ett absolut måste för den unge herrn när vi var i affären.

Tillsist blev det att knata upp för de två trapporna, knacka försiktigt, hårdare och sedan jääättehårt på dörren, varpå Mannguaq öppnade dörren. Tuggegummit blev överräckt, dörren stängdes och lyckan var total! :-)

Disney bättre än vuxen-kull



Efter ännu en förmiddag bland det uniformerade saftblandarfolket, piggar det upp att kolla in snart-5-åringens senaste mästerverk. Musse, Långben och Kalle ritade helt på egen hand. Jag blev imponerad. :-)


Det är så klart Kalles näsborrar som syns på hans näbb, och inte snedvända tänder, som den oförstående mamman först trodde. ;-)

söndag, augusti 02, 2009

Man ska ju börja med stil... ;-)


Kl 01.11
Jag slösurfar och kommer in på ”Ett Foto I Timmen”-sidan och upptäcker att den 1:e augusti är EFIT-dag. Jag hänger på! Efter sex månader utan blogg har abstinensen varit stor, så... ;-)


Kl 02.05
Midnattsolen har givit med sig för i år. Kvällen innan var den första då jag fick tända ljus i vardagsrummet denna sommaren.


Kl 09.01
Det är sääällan sonen är så sent uppe, men efter gårdagens svenskmiddag var han visst lite seg (max 10 sekunder senare sprang han dock iväg, pigg & glad).


Kl 10.07
Fy på mamma. Hon har inte dukat bort glassresterna från i går, vilket såklart lillkillen har noterat..!


Kl 11.22
Phu, så var det sista från ”partyt” diskat. Japp, det är diskmaskinen (ovanpå en tvättmaskin) ni ser till vänster.


Kl 12.23
Sonen och jag är ute på äventyr.


Kl 13.12
Jag är inte så duktig på att fota diskret under bordet, men två lådor vin är aldrig ett bra tecken när man väljer bordsgranne på grillbaren. Tyvärr var det mer hon som valde oss än omvänt. Nej, vad är jag less på löningshelger!


Kl 13.51
Bonuskort från allt-i-allo-butiken Nivi, det närmsta man kommer ett tivoli i Grönland (det mesta av året). :-)


Kl 14.20
Sonen är i himmelriket, på jakt efter en 1-års present till yngsta grönländska kusinen. Normalt stänger butikerna kl 13 här på lördagar, men inte Nivi och leksaksaffären inte (de stänger 16 respektive 15).


Kl 15.22
Lillkillen och jag är på väg till svärisarna som driver ett hotell, det stora röda. Den väldoftande (urk) röken kommer från räkfabriken och ja, fjällen ligger någonstans där bland dimma och moln.


Kl 16.05
Mobilfoto: Vilken tur man har som får present när man besöker de nyhemkomna semesterfirarna. :-)


Kl 17.08
Må vara att det bara var billiga kopior, men sonen brydde sig så klart inte om det utan lekte sig igenom hela besöket.


Kl 18.10
Vi har varit inne i närbutiken Kamik (sko/stövel) och köpt på oss inför vårt egna, kommande besök.


Kl 19.19
Tre stycken får du ta innan besöket kommer, sa jag. Och tre var vad han tog. Duktig pojke! :-)


Kl 20.15
Och så var hon här, äldsta kusin på besök från Ilulissat. Det blev ännu en sen kväll för sonen alltså, men det är ju inte varje dag vi får så fint besök. (Att flyga t/r Nuuk-lulissat kostar som absolut minst 4500 svenska kroner per person, och oftast mångt mer.)


Kl 22.20
Närmare 1.5 timme in i filmen ”The Incredibles”. Snart slut och dax för sängen för den lille. Flera bonustimmar där alltså.


Kl 23.08
Jag uppdaterar mig på nyheterna på SVT.


Kl 00.04, den 2:e augusti
Dagen avslutas med lite bokläsning.

fredag, juli 31, 2009

Resultatet av en trevlig kväll



En lillkille med smått "glassrund" mage är nattad och sover redan djupt. Så nu blir det dax för mig att ställa mig med disken. Tur att vi har diskmaskin! Det får i och för sig bara plats två kuvert i den och den diskar och diskar i timmar, men med lite flit kanske jag hinner klart till det att Aaju står upp igen... ;-)

Nej, det får nog bli att ta till diskbaljan ändå. Och inget fel i det. Det kan ju t.o.m vara lite avslappnande. Samtidigt får jag ju tid till att tänka igenom mina språkproblem. Det var alltså lite av en utmaning att sitta som en av sju svensktalande. Jag som bara är van vid att prata svenska med sonen. Sex månader utan bloggande har ju också satt sina spår. ;-)

Fyra nordjobbare (ungdomar på sommarjobbsutbyte i Norden) från Sverige som vi fastboende aldrig hade träffat förr, min åländska kompis, sonen och jag var de ätande. På menyn stod ræklinger* från Oqaatsut - de finaste man kan få – rökt valkött, balsamicosky och apelsin till förrätt. Enkel myskoxewok med nudlar till huvudrätt och chokladfondant med hallonsorbet till efterrätt. Allt detta serverat med en stor dos trevligt sällskap. Ja, då kan det ju inte bli annat än lyckat. Hoppas gästernas uppfattning är något åt det samma håll i alla fall... ;-)


*) Ræklinger är lufttorkade strimlor av fisken ”mindre hälleflundra”. Det är altså inte tal om en liten hälleflundra, utan en helt annan art. Den hör till gruppen plattfiskar, som ju normalt har båda ögonen på samma sida. Det har dock inte den mindre hälleflundran, utan dens ena öga sitter istället på kanten. Dessutom är dess mage inte ljus som på andra plattfiskar och den kan simma på högkant, altså liknar den mycket mer en ”riktig” fisk.

Fredagstema & halvårskoll

Nej, vad är det kul att vara tillbaka i bloggvärlden igen! Jag bubblar av idéer och saker jag vill skriva om. Pga av de nya restriktionerna får jag dock bita mig lite i tungan innan jag går igång med att babbla av mig alltför mycket.

Fredagstemat/Show & Tell
håller visst paus fram till i september. Jag var ju med helt från då det startade och oj, vad har jag saknat det i de dryga sex månader bloggen var stängd. Därför tänkte jag avverka ett par av de teman som jag missat, nu innan det drar igång igen. Jag börjar med temat ”Halvårskoll” från den 12:e juni. Instruktionerna var/är: Ta en bild från varje månad i 2009, alltså sex bilder i allt, och berätta lite kort om tillfället då bilden togs.

Ja, nu har det ju gått ytterligare en månad, juli, så jag tillåter mig att visa sju. ;-) Here goes...


Januari 2009
Månaden präglades av många promenader och utomhuslek hemma i Nuuk. Sonen var dock inte helt överbevisad om att det var en bra idé att sitta på denna strandade istärningen, även om han varit nog så intresserad innan han kom upp. :-)


Februari 2009
När jag var på Tivoli i Köpenhamn förra sommaren (31:e juli 2008) vann jag ironiskt nog en resa för två till underbara Ilulissat, Grönland. I februari tog jag därför med mig sonen og svenska bästisen A för en långhelg i lyxens och kylans tecken (resans lägsta dagtemperatur: -32 C). Här ses en släde med en bakgrund bestående av gigantiska isberg och Paramout Pictures film-set till filmande av ”The Last Airbender”. Lite besök av sonens familj blev det också tid till.


Mars 2009
Mars blev en riktig hemmapysselmånad, då en enveten förkylning höll sig kvar i mina lungor i evigheter. Aaju hade själv ritat och klippt denna Ninja Turles-mask. Nej, vad var han stolt. :-)


April 2009
Under en långhelg i Sisimiut blev det att gränsla snöscootern och stundom sväva, stundom hanka sig fram över den frusna sjön. Inför nästa säsong ska maskinen nog få sig en större genomgång. ;-)
P: Jag hoppas att det är ok att jag lånade ditt foto när nu jag är en del av motivet. ;-)


Maj 2009
Svenska familjens minsting (än så länge), min systerdotter E, blev döpt. En fin dag i trädgården, då de svarta molnen hängde hotande över gästerna, men inte en droppe föll.


Juni 2009
Gejsrar sprutade och lerpölar stank. Jo, Islandssemestern var en rigtig hit, liksom möjligheten att flyga direkt mellan Nuuk och Reykjavik! :-)


Juli 2009
Sonen älskar att fiska. Vilken tur, för i juli månad blev det många turer med båten in i det oändliga fjordsystemet här omkring Nuuk (världens näststörsta). Detta var första turen med hans nya fiskespö. ett par båtturer senare simmade dock en stor torsk iväg med hela spöt, så nu står fiskespö återigen på toppen av shoppinglistan...


PS: Känner du mig (in real life eller via bloggen) och vill du se fler foton från min vardag, bli vän med mig på Facebook. Mina foton där kan bara ses av mina vänner.

torsdag, juli 30, 2009

Så försöker jag igen...

Jag vet inte om jag har tänkt så noga igenom mitt beslut, men man måste ju försöka. Utan att försöka vet man ju inte om det funkar. Därför testar jag helt enkelt. Det jag pratar om är såklart att starta upp min blogg igen. Lite sådär på prov. ;-)

Jag tvingades ju stänga ner min blogg i januari, efter att jag satts i en så surrealistisk situation att det inte ens är sånt som bara händer grannen. Snarare sånt man ser på film, samtidigt som man skakar på huvudet och tänker: ”Sånt händer ju aldrig i verkligheten.”

En tung höst var det och våren, ja inte blev den lättare inte. Surrealistisk som sagt, där man kastades mellan förtvivlan, ren fruktan till fysisk och psykisk utmattning (vilket vill säga en del, då jag ju är en ganska så hård och tålig tjej). Fast ja, så mycket mer vill jag av diverse orsaker inte skriva om det, här på en öppen blogg. Turligt nog finns det ju nog så mycket trevliga saker att skriva om istället. För min vår och sommar har också varit fylld av mycket kul.

Det kommer dock inte att bli helt som vanligt här på bloggen. I alla fall inte till att börja med. En del ur privatlivet, som är nog så oskyldigt och gulligt, kommer att uteslutas för att inte väcka den björn som sover. Dessutom kommer det inte att bli fullt så många foton på och text om människor omkring mig, eller så många och långa inlägg som förr (tror jag i alla fall... ;-) ). Och något som är säkert; jag kommer inte att skriva om saker som kommer att hända på det personliga stadiet i framtiden, utan det kommer först på bloggen efter att de har hänt. Så får det bli, av rent säkerhetsmässiga skäl. Jag hoppas att ni respekterar det och förstår varför jag inte svarar på oskyldiga frågor som om jag ska på bio i morgon eller vart vi ska på semester osv.

Jag ser verkligen fram emot att börja skriva igen, och den underbara kontakten med mina läsare, gamla som nya! Jag är också i full gång med att uppdatera mig på alla mina favvisbloggar, som ni kan se i listorna till höger.

Tusass (vi hörs)! :-)


Kanske får jag igen lov till att dela med mig lite av min grönländska vardag framöver. Så mycket tankar och funderingar om framtiden kommer det dock inte att bli tyvärr.

måndag, januari 05, 2009

Bloggen stängs, intillvidare

Det bär mig verkligen emot, speciellt eftersom jag vet att tiden och lusten till att skriva verkligen är på gång tillbaka med stormsteg, men jag känner mig tyvärr manad till att stänga ner min blogg!

Jag har sparat alla gamla inlägg (både i html och som textfil med foton – den senare kan trogna läsare som missat lite på det senaste få tillsänt) och kanske öppnas min blogg igen, men för nu måste det nog bli såhär tyvärr.

Jag måste tänka på mina nära och kära i första hand. Och på mig själv. Därmed bör jag inte ställa till ”stök” i privatlivet pga att jag råkar skriva något som jag tror är oskyldigt på bloggen, som inte passar sig och som någon blir sårad av. Alltså är inte en anonym blogg heller aktuell just nu. Speciellt inte eftersom jag ju till stor del brinner för att skriva om mitt liv på just Grönland (kombinationen vardagsliv & fakta om landet där jag bor, det är den jag gillar bäst). Och att vara anonym, svensk bloggare på Grönland är ju ganska omöjligt; vi är ju trots allt inte så många. *hihi* (Jo, jag kan fortfarande skratta lite åt situationen, även om jag inte heller är direkt glad över detta.) Och vem vet; kanske har detta nedstängande något gott med sig. Kanske får jag nu t.ex tid över till att börja skriva på något annat än en blogg t.ex?! Det blir inte nu, men kanske framöver... ;-)

Jag hoppas inte att jag pga detta helt kommer mista kontakten med alla er kära läsare som kommit till att betyda så mycket för mig. Som jag skrev i gårdagens inlägg, är jag så tacksam för att ni funnits där.

Och alla ni tillfälliga bloggbesökare – blivande Grönlandsbesökare, journalister, studerande osv – som kommer med frågor och önskar hjälp med saker relaterat till Grönland; ni får mer än gärna kontakta mig trots att bloggen nu är stängd.

Ni kan alla fortfarande kontakta mig via kommentarfälten på bloggen, eller skriv till min e-mail k98jolo [at] yahoo.se. Eller ja, så kan ni ju hitta mig på Facebook under namnet Louise Johansson; troligtvis den enda med det namnet som tillhör nätverket ”Greenland”. *hihi*

Kram på er allihop och stort tack för alla era fina ord; i medgång och motgång! De har betytt och fortsätter att betyda mycket! Mina många år med veckodagbok och blogg på Internet har bara fört positiva ting med sig – inklusive alla er läsare som jag fått så god kontakt med. Det som nu händer, och som ligger bakom nerläggandet, är helt privatrelaterat och har inget med Internet som sådant att göra. Och jodå; mina favvisbloggar kommer jag allt att fortsätta att läsa ändå.

Tusass (= "vi hörs" på grönländska)!

söndag, januari 04, 2009

Nyårslista i repris



Så har vi kommit oss in i ett nytt år, efter ett stillsamt nyårsfirande med trevligt sällskap, god mat och som alltid i Grönland; galet, galet, galet mycket fyrverkerier. Som något oväntat höll även Aaju sig vaken, så att han inte bara fick uppleva fyrverkerihavet när Danmark gick in i det nya året, kl 20 lokal tid, utan också det som forsade över oss när även vi nordamerikaner korsade datumgränsen 4 timmar senare. Fast efter en halvtimmes rakettittande och en kort bilfärd hem deckade han ganska med detsamma ska erkännas! *hihi*

Som en start på året tänkte jag här på bloggen publicera den samma lista som jag gjorde efter nyår förra året. Ja, samma lista men med nya svar såklart. 2008 var, liksom 2007, ett år med mycket tråkigheter. 2008 var på många sätt t.o.m än värre, men som hopplöst positiv som jag är kommer jag nog ändå minnas 2008 som ett bra år. För det var det ju också. Om inte annat så slutade det på allra bästa sätt! :-)


Årets repeat-låt:
Isam Bachiris (från bandet Outlandish) ”I Danmark er jeg født” – pga att den på något vänster lyckades få mig att känna mig en smula dansk ibland. Inte min musiksmak egentligen, men den spelades ändå en hel del på radion så...



Årets tidning:
AG kanske? De anställde ju ändå min chef som chefsredaktör och gjorde därmed mig till informationschef ”på riktigt” (jag var bara tillföreträdande dec 2007-maj2008). *hihi*

Årets bok:
”En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva” av Pernilla Ahlsén.

Årets teve:
Kan det vara något annat än Per Flys trilogi? Att se på den förde ju med sig så mycket annat... *hihi* (Ok, internt skämt, sorry... ;-) )

Årets bloggar:
Alla jag läser, även om det tyvärr blivit få senaste par månaderna.

Årets mest överskattade:
Det finns många överskattade i musikbranchen för tiden. Kommer inte ens ihåg namnen på dem...

Årets nya kompis:
Min nya (började 2:e januari 2008) avdelningskollega. Vi har haft ett skojigt år. Annars inte så många nya bekanta, mer gamla som kommit tillbaka.

Årets bästa insats:
Alla bloggläsare, pappa, syskon och kompisar som stöttat mig genom ännu ett år. Ert stöd, i kombination med min smått evigt positiva inställning, har hållt mig på fötter och trots mycket tråkigt har jag samtidigt hållt mig glad och nu är jag lyckligare än på länge. Tack!

Årets ont-i-hjärtat:
Att Aaju på det viset blev satt i kläm, både före och efter separationen.

Årets äntligen:
Äntligen skrattar jag och är mig själv igen!

Årets mest intressanta möte:
Mötet mellan Aajus då 14-åriga kusin Petrine och omvärlden. Som uppvuxen i en liten, isolerad bygd i Grönland var det en stooor upplevelse för henne att komma med Aaju och mig på semester i Europa. På 4 veckor besökte hon 4 länder – något som nog kommer att ge henne globetrotterstatus i hembygden i många år framöver.

Årets mest saknade:
Barnpassare, men innan året var över stod de nästan på kö. ;-)

Årets finaste:
1-årsdagen för mammas bortgång. Dagarna innan var jobbiga, men väl på själva dagen figurerade bara fina minnen.

Årets hjältar:
Pappa som, trots sorgen från att nyligen ha mist sin fru och trots att han befann sig på andra sidan Atlanten, har varit ett sådant otroligt stöd för mig i år.

Årets drink:
En smoothie från Barista, levererad som en överraskning vid dörren! *mums*

Årets mat:
Petras bananpannkakor!! :-)

Årets frukost:
Min 30-års födelsedagsbrunch! (Frukost på danska betyder ju dessutom lunch, så en brunch passar väl lite extra bra som svar?! ;-) )

Årets sport:
Inuitspelen vi arrangerade till årets vårfest. Nej, vad vi skrattade! :-)

Årets aldrig-mer:
Sätta andras intressen före mina egna på ett sätt som sårar mig.

Årets tråkigaste:
Många – långa som korta – telefonsamtal, sms och e-mails, med extremt svängande innehåll.

Årets present:
Ett vackert halssmycke i sten, som dessutom hade en längre och otroligt söt ”historia”.

Årets betryggande tanke:
”Everything is going to be OK in the end. If it's not OK, it's not the end.” Tack för den Aurorabuddha. :-)

Årets projekt:
Ett projekt som krävde mod och en dos uthållighet, men som var värt allt och mer därtill... ;-)

Årets mest uttjatade:
Diverse politiska ”debatter” i grönländsk media. Mer precis tillåter jag inte mig själv att vara på en offentlig blogg som denna pga mitt jobb.

Årets bästa produkt:
Foton tryckta på väv och uppspända på träramar. Vår billiga tillpiffning av huvudkontoret blev en stor succé!



Årets shoppingpsykos:
November månads tjänsteresa till Danmark, med långhelg i Sverige. Finanskrisen gjorde att man fick 137 svenska kronor för en dansk 100-lapp. Det skulle utnyttjas! Och nästan uteslutande på mig själv. Ovanligt och egoistiskt, men oxå underbart och välbehövt! :-)

Årets jag-är-mest-stolt-över:
Mig själv; för att jag vågade (trots att jag normalt oxå är ganska så modig) ta steget och för en gång skull sätta mig själv och mina behov först, även om den utlösande faktorn var hur jag märkte att även Aaju verkligen påverkades negativt.

Årets jag-är-näst-mest-stolt-över:
Charmtrollet Aaju (som i perioder under 2008 varit en riktig bråkstake) som fortsatte att landa med fötterna först trots årets många turbulenta uplevelser.

Årets jag-är-näst-näst-mest-stolt-över:
En person - du vet vem du är - som så till den grad vände upp och ner på sitt liv för att följa hjärtats röst.

Årets överraskning:
Hela året har varit fyllt av överraskningar.

Årets bisarraste:
Då jag gick upp-peppad till lönförhandling, och ganska med detsamma blev erbjuden mer än vad jag på förhand satt som minimumkrav. Vad gör man då...?!

Årets chock:
Att bli satt att avgöra om en människa skulle leva eller ej.

Årets pärs:
Samma svar som under ”årets tråkigaste”, i kombination med det under "årets chock".

Bäst 2008:
Semestern med Aaju och hans kusin; en dyr historia som var värd varenda krona. Tänk att kunna få öppna vyerna för någon, som dessutom har haft allt annat än en lätt barndom, på det viset! Och sedan såklart kärleken bara sådär generellt. Finns det något bättre än den? Nu ser jag fram emot ett nytt, spännande år, med många skratt och mycket glädje; både för mig och alla andra. Gott Nytt År!!



Till er som inte redan sett det; här kan ni se och läsa en kort resumé av mitt 2008!