lördag, september 29, 2007

Svenska: Dagens utmaning

Ibland gör man det svårt för sig. Idag ska hela lägenheten storstädas, det ska bakas tårtor & diverse kakor, det ska handlas; både mat & annat och, nu kommer det; jag får inte prata något annat än svenska. På hela dagen. Grönländska och engelska standarduttryck, typ ilaa respektive 50/50 är accepterat. Men ingen som helst danska. När folk pratar till mig på danska ska jag svara på svenska! Oha...

Det vill säga att jag, för att bli förstådd, också måste klara det svåraste av allt; att prata i normalt tempo! Eller, ve och fasa, långsamt. Dem som känner mig vet att det är något jag har extremt svårt för. Men jag är ju heller ingen som tackar nej till en utmaning. So here goes.... Wish me luck! :-)

fredag, september 28, 2007

Flexibel matsedel ett måste

Så börjar ”menyn” för söndagens kaffe-mik / öppet hus att ta form. Vi (& senare bara jag) var och handlade i två omgångar igår, och kom hemsläpande med inte mindre än 7 kassar med varor. Det skulle ha blivit än ett par, om det inte var för att det helt saknades en hel del varor i affären.

Det är inget helt konstigt fenomen i Grönland (speciellt inte utanför huvudstaden Nuuk - vi i Nuuk har egentligen rena lyxen i jämförelse med många andra). Det fanns denna gången tex inte ett enda paket bakmargarin, vanligt smör hade de ca 10 paket kvar av och då bara de riktigt små och pastahyllan (där jag inget skulle ha, turligt nog) gapade helt tom. Som utfyllnad hade de satt upp en massa paket med Grissini (knapriga italienska brödpinnarnar), som staplade i bara ett lager, täckte hela den stora hyllan. Det var slut på socker, de hade bara 4 paket mjöl (varav jag norpade ett par) osv. Listan kan göras lång. Och jo, det är en rejält stor mataffär.

Det är mer regel än undantag att det blir några veckor här och där, då vi får gå utan diverse basala matvaror & liknande. Men vintern har iaf inte satt in i frukt- och grönsaksdiskarna ännu. Ingen risk för att de var utfyllda med bara lök, eller bara potatis osv alltså. Inte ännu. Men det närmar sig. De första 3-4 månaderna på året brukar det vara som värst.

Det är inte lätt när man är smått isolerad, av väder & tjock is... ;-)

Men man lär sig att leva med det. Även om det kan vara klurigt när man ska handla till en specifik middag t.ex. Det händer ofta att man får ändra tilltänkta maträtter flera gånger under shoppingens gång, eftersom de inte har det som behövs. Och då pratar vi inte om krångliga maträtter med ovanliga ingredienser. Och den där bäst före datumen, är inte sällan ett datum som redan har passerats, redan i butiken. Det även om det blivit enormt mycket bättre de senaste åren, med större lager och tätare leveranser.


Ryktet säger faktiskt att det kommit skeppsleveranser till stan, så det blir deffinitivt lite mer shoppande på lördag, när jag oxå har helt 100% koll på vad det ska bjudas på. Jag ska nog få tag på allt jag behöver även denna gång! :-)

Dagens besvikelse

Idag skulle det bjudas på frukost på dagis - för både barn & föräldrar. Vi hade fått en lapp om det & allt. Så det var att knata hemifrån på fastande mage, med en stolt Aaju som skulle visa upp sin ”arbetsplats” för mamma & ataata (pappa).

När vi kom dit var dock besvikelsen stor (även om inte Aaju, turligt nog, märkte fullt så mycket av den). På Aajus (och vissa andras) garderobsplats hängde nämligen ett nytt meddelande:


Hej alla!
Vi vill gärna informera om at den gemensamma frukosten som var planerad till den 28/9 är flyttad till måndag den 1:e oktober. Dagiset har nämligen födelsedag den dag. Bla bla bla....

Det hade hängt upp lappen igår eftermiddag. Man hade ju kunnat hoppats på att de hade tänkt på det lite tidigare, så att alla kunde nå att få beskedet. Men jag fick mig i alla fall ett glas vatten, Holger en kopp kaffe och Aaju ett knäckebröd med ost, så man ska väll inte klaga...!?

torsdag, september 27, 2007

Mommy, I’m home!

I veckans ”Nuuk Ugeavis” *) kan man läsa om de växande bostadsköerna i huvudstaden. Förr sa man - och det är det tal jag också brukar använda i mina infotexter – att väntetiden för en vanlig lägenhet i familjestorlek låg på 10-12 år. De nya siffrorna **), för det dominerande statliga bostadsbolaget, är dock nu än mer skrämmande:

1 rum & kök: 10-13 år
2 r & k: 28 år
3 r & k: 28 år
4 r & k: 24 år
5 r & k: 23 år
6 r & k: 23 år

Eftersom man måste vara 18 år när man ställer upp sig i kö för en lägenhet numera, kan man alltså säga att man först kan räkna med att få flyttat från mamma & pappa vid en ålder av 18+28=46 år!

Ja, om man inte är utbildad eller på annat sätt får jobb där man kvalificeras för en sk personalbostad för sig & familjen vill säga (eller har x miljoner på banken / rejält hög lön, så att man kan köpa sig bostadsrätt eller hus). Jobbar man statligt eller kommunalt, på en viss nivå, får man nämligen förtur i köerna, och får en lägenhet på bara något år, +/- några månader (vi fick vår på 2 veckor, vilket var rekord den gången). Men å andra sidan; väljer du att byta jobb, till ett där man inte har rätt till personalbostad, så mistar du den igen! (Många privata företag köper dock dyra bostadsrätter på den privata marknaden, som de hyr ut till sina anställda, så att även någon kan jobba hos dem.)

Tala om att vara bunden till sitt jobb! Holger & jag har dock extremlyx, då vi båda har rätt till personalbostad enligt våra jobbkontrakt. Så om en vill byta jobb, så kan vi alltids skriva över lägenheten på den andre.

*) ”Nuuk Ugeavis” är ett reklamblad som kommer ut till alla hushåll i Nuuk på onsdagar. Den innehåller också ett par artiklar med lokalnyheter varje gång.

**) Orsaken till de drastiska förändringarna, utöver stor tillflyttning, är bl.a att man håller på och river ner en del hyreshus för att bygga bostadsrätter istället. För att arbetet ska kunna rulla på får alla hyresgäster i dessa hus förtur i köerna för att kunna förflyttas. Alltså färre bostäder i allt & fler sökanden. Läs mer i detta tidigare inlägg.

onsdag, september 26, 2007

Ingenting lämnas åt slumpen...



Så är kvällens aktiviteter planlagda - för ovanlighetens skull, för planera är inget vi normalt gör (jag kanske, men inte vi) - så att det blir ca såhär:

Vi börjar kvällen med att leka brevbärare i snövädret. Vi ska nämligen åka runt och dela ut inbjudningskort till söndagens öppet hus! Yippie! :-)

Väl hemma igen, mätta & glada efter varsin omgång av Holgers smarriga pannkakor, ska ytterligare en drös inbjudningar skickas med e-mail & sms.

Sedan ska Holger (under tvång om så behövs ;-) ) få hängt upp nya (köpt i augusti...) hallampan & jag ska skriva 2 artiklar till personaltidningen. Och Aaju? Ja, han lär ha somnat innan allt detta är över... ;-)

PS: Inbjudan gäller så klart även alla er som läser denna blogg. Har ni vägarna förbi Nuuk på söndag så... :-) Klicka på bilden för att tydligare se upplysningarna på inbjudningskortet (det är dock fortfarande en förminskad & kvalitetsmässigt "nerskruvad" version i förhållande till dem vi delar ut, men jag hoppas att ni ska kunna läsa). Jag har t.o.m varit så flitig att jag skrivit på grönländska & svenska denna gången, istället för grönländska & danska eller bara grönländska, som jag brukar. Man ska ju försöka sprida svenskakunskaperna lite (och för de dansktalande kommande gästerna ska det väl inte vara helt omöjligt att förstå iaf den svenska texten)! ;-)


Uppdaterat:
Jo, jag har också hittat ett par fel i den svenska inbjudan, men det är det troligtvis ingen här som märker så jag kör vidare med den som den är. Och ni som läser här, ja ni är ju vana med att det slarvas väldigt med svenskan från min sida. Det är ju svårt när man i årvis konstant pratar ett annat språk, som dock på ett farligt sätt ligger så nära svenskan. Det hade varit mycket lättare att prata/skriva korrekt svenska om jag i vardagen pratade ett annat språk, som t.ex engelska eller nått. Då kommer man ihåg bättre på vilket språk det heter si och vilket det heter så. Och jo, stavkontroll i word hade ju varit toppen. Kom ihåg det Jultomten!

tisdag, september 25, 2007

Och här är hon...



...damen jag skrev om i mitt förra inlägg.

Kortet är taget 4 timmar efter avtäckandet, då statyn stod hyfsat långt upp på land. När Holger var där nere nyss, ytterligare 3 timmar senare, var det bare hennes huvud kvar över ytan. Det kan man kalla tidvatten. ;-)

En naken svensk mitt i city

Många dagisbarn var, liksom jag ,tidiga till dagens stora event. När väl det hela drog igång var det människor nästan överallt.

Så har jag, trots den isande kylan, varit kulturell och deltagit vid dagens ”avslöjningen” av Havets Moder (Sassumap Arnaa). Under arrangemanget bjöds det, utöver lååånga tal, bland annat på traditionell sk trumdans, körsång samt 5 kajakpaddlare som visade hur de kunde göra eskimåsväng efter eskimåsväng (dvs snurra runt med hela kajakekipaget ner i det kalla vattnet & upp igen. I vatten där isbergen, som fullständigt fyllt fjorden de senaste dagarna, guppade runt utan att direkt verka smälta, vilket väl säger sitt om temperaturen). Själv frös jag - tillsammans med de flera hundra andra åskådarna - tillräckligt, bara av att stå på land & se på.

Havets Moder var det ja... Inuiterna hade förr inte någon egentlig gud, utan man trodde på andar. Både goda och onda, där speciellt Havets Moder – som bland annat styrde över alla djuren i havet – var en viktig ande att hålla sig på god fot med, för att få en lyckad jakt. Enligt myterna levde hon på havets botten och sände upp jaktbyten till dem som visat henne & naturen respekt. Liksom hon omvänt, höll på djuren för dem som inte gjorde det.

Den grönländske skulptören Christian Rosing har nu gjort en skulptur av denna (nakna - för att delvis förklara detta inläggs överskrift) kvinna. En skulptur som, efter idé från Nuuks kvinnliga borgmästare, har blivit placerad nere i den sk Kolonihamnen – stadens äldsta stadsdel, tillika Nuukbornas favoritställe för allmänt havsskådande & ikringstrosande.

Bästa korten jag fick på skulpturen var nog under förberedelserna, då det inte stod så många i vägen. Fast då var den ju så klart fortfarande täckt av ett vitt "lakan"...! (Till vänster i bild.) Ett riktigt "nära-inpå-porträtt" kommer nog här i bloggen om några dagar istället.

Hon står, omringad av diverse djur, på stranden, där tidvattnet gör att hon stundtals kommer helt under ytan. För ja, vi har rejält högt tidvatten här i Grönland, ofta många meter (jämfört med i Sverige, där det som absolut max är några decimeter). Så även en 2 meter hög skulptur av 7 ton svensk (aha..!) granit *), kan uppslukas av vatten, lätt som en plätt.

*) Ja, det har varit lite debatt om varför man valde att göra skulpturen i svensk granit, när nu det finns oändligt med passande sten här, lokalt. Men så blev det alltså...

Aaju har 2 födelsedagar

Eftersom man i Grönland tror (eller iaf trodde) att en avliden person delvis lever vidare i den som får dennes namn har Aaju idag födelsedag igen. Det var bara 10 dagar sedan han blev 3, men det läggs inga år på han ålder denna gång. Men ett paket ska han allt få! :-) Aajus farbror Niels (alltid kallad Aaju av Holger) skulle nämligen ha blivit 35 år idag om han varit bland oss.

måndag, september 24, 2007

Intern reklam: Grönland i korthet med karta

Jeg har nu fixat till en liten undersida till denna blogg, med lite korta fakta om Grönland, inklusive en karta över landet. Något för er att ta till, när jag skriver på utan att tänka mig för, och era frågor bara hopar sig: Var ligger nu Thule eller hur många bor det egentligen i Nuuk (staden vi bor i, tillika Grönlands huvudstad) osv. Sidan kommer att uppdateras allteftersom, varpå jag nämner det här på bloggen.

Länk till sidan finns här, men också som en fast länk i menyn till höger (kallad ”Grönland i korthet”, direkt under ”Vem är jag”-avsnittet).

Knôkade helger ger tidiga mornar

Som ni kan se i toppen av alla de inlägg som blivit (snarare kommer att bli, för min del) inlagda idag, är det måndag. Och som ni ser i slutet av detta specifika inlägg, är klockan inte mer än några minuter över 4. På morgonen.

Jag har nämligen en viktig deadline idag, nu på morgonen, och helgen bjöd inte på de stora möjligheterna för jobbande, så... Lördagen var ju vigd åt Holger & hans födelsedag, och söndag, ja då hade vi lovat Aaju ett badhusbad, det skulle handlas osv. Tiden går så fort ibland.

Samtidigt har inboxen i min e-mail blivit mer än välfylld av osvarade mails. Får försöka sätta mig och svara, efter att jag fått lämnat in allt till dagens deadline. Men mycket tid har jag inte sedan heller. För på fredag ska ett nummer av vår personaltidning komma ut, för vilken jag denna gång står som ensam ansvarlig. Och jag har inte ens börjat... ;-)

Uppdaterat:
Glömde ju att berätta om gårdagens klipp... Holger hade bestämt sig för att han igår skulle klippa av sig håret, med maskinen som vi vanligen använder till Aajus hår. Först skulle jag dock få möjlighet för att provklippa med sax (efter flera års tjat från hans sida om att jag ska klippa honom).

Det var första gången jag skulle klippa kort frisyr på någon (har bara klipt luggar, toppat långt hår, samt mer eller mindre misslyckat klipt mig själv (när man är på resande fot måste man ibland...)). Men det var mot all förväntan riktigt kul, trots att Holger har mardrömshår; totalt spikrakt & megatjockt.

Fast Holger tappade smått tålamodet, så innan jag blev klar, lades maskinen i min hand, som avtalat trots allt. Så var det bara att återigen trolla fram främlingslegionären i Holger - 15 mm över hela huvudet (jag rakade honom oxå sommaren 2001, då Bobby Ewing-frisyren bara skulle bort, kosta vade det ville... :-P ). Det blev inte superfint, men rätt ok ändå (han går ju mest med keps ;-) ). Han ångrade sig dock nog lite, att han inte låtit mig klippa vidare med saxen trots allt. :-)