tisdag, oktober 21, 2008

EFIT: En måndag som bevisar; allt fastnar inte på bild...

I går måndag var det officiell EFIT-dag, och jag hängde på. Här kommer min dag (de flesta foton bli större om man klickar på dem):


6.27
Mobilen ringde för väckning kl 5.25, men inte iddes jag stå upp för att fixa läxor. Blev att sova en timme mer (och ja, klockradion går 8 minuter ”för snabbt” ;-) ).


7.29
Lilleman njuter sin frukost.


8.19
Jag kom tillslut fram till jobbet.


9.28
Dagens danskalektion blev inställd, men blev ”inkallad” till ett snabbt möte med min lärare (tillika kompis, se fotona från lördagen).


10.26
Min lärare ropade i korridoren: ”Louise, nu har det gått en timme, kom och fota! Här händer det något kul.” Jo, hela min arbetsplats blir engagerad när det är EFIT... ;-)


11.27
Min nuvarende avdelning (informationsavdelningen) delar ”halvkontor” med min gamla (utvecklingsavdelningen – kontoret bakom halvväggen). När detta kort togs var utvecklingskollegan (fotot) och jag i full gång med att prata med en 3:e kollega som just kommit hem från semester (”gömd” bakom väggen).


12.36
Så var dagens lunch uppäten. Hembakt renpizza. *Mmmm*


13.25
Jag hjälper läraren att printa ut lite på papp till kommande grönländskalektion.


14.25
Jag väntar troget på att nyheten om det nya finansplanesförslaget ska dyka upp på Hjemmestyrets (riksdagens) hemsida. Hur den är ihopskruvad påverkar firmans framtid i allra högsta grad.


15.26
Utsikten från kontoret.


16.29
Aaju fångar snöflingor med tungan... (Den gröna byggnaden i bakgrunden, till höger, är Aajus tillfälliga dagis, medan de asbest-sanerar hans egentliga dagis.)


16.30
Aaju och jag är på väg till affären.


17.27
Jag ska precis till att börja laga mat.


18.26
Sms:ar till syrran eftersom vårt samtal bröts (hennes fastnätstelefon hade slut på batteri).


19.30
Jag läser ”Morris passar huset” för Aaju som ska sova, även om han just här fungerar fotograf.


20. 27
Jag ser "Grace´s anatomy" – måndagar är min tjej-TV-kväll. ;-)


21.29
Det var nu jag skulle ha börjat med läxläsningen, men det blev visst ”Baronessen flytter ind” istället – danskt program där baronessan Caroline Fleming bytar plats med helt vanliga husmödrar och ”förbättrar” deras hem och familj. Och nej, hon är inte så ”tokig” som man kan tro! ;-)


22.26 Lite bloggar ska läsas.


23.28
Lite bok skulle läsas.

Det var min dag i grova drag, även om en hel massa saker saknas (några spännande, några roliga och andra mer åt det tråkiga hållet) - det tas ju ändå bara foto en gång i timmen, men ändå. ;-)

Hur var er måndag?!

måndag, oktober 20, 2008

Helgen som gått, en toppenhelg



Så har helgen kommit och försvunnit igen. Och det utan att ge mig svar på det jag så länge gått och ”grubblat” på. Nåja, hade väl en viss aning om att jag inte helt skulle kunna ”lösa gåtan” så där på direkten, men lite längre på väg trodde jag allt jag skulle vara vid det här laget ändå (men måndagen var turligt nog inte fullt lika svarslös, om än nästan... ;-) ).

Nå, nå. En trevlig helg blev det i alla fall. Väldigt trevlig t.o.m! Och det trots att jag gick från jobbet – en arbetsdag då jag varit otroligt glad – med en stor klump i halsen. Ja, det var faktiskt nästan så att en tår fick hittat sig fram medan jag gick med lillkillen i mataffären. Kände mig bara SÅ ensam. Väldigt plötsligt. Det har fallit över mig på det sättet ibland i det senaste. Kanske inte så konstigt, med tanke på hur lite jag haft och hur mycket jag trots allt förlorat senaste månaderna. Men nu är jag ju trots allt uppe i en uppbyggnadsfas igen, så hoppet är långt från borta.

Jag kände mig dock otroligt ensam just då, så mycket att det gjorde ont. Och det trots att jag visste att jag skulle få gäster samma kväll. När gästerna väl kom blev det dock hur trevligt som helst. Över lite glass, och senare ett par öl blev det pratat och skrattat i määängder. Min ena kompis, ja hon stannade t.o.m helt till klockan 01.30 och vi fick pratat igenom en hel massa som det kändes bra att ”bli av med”.

Lördag var det presentshopping och lekplatslek som gällde för Aaju och mig, innan vi blev hämtade av samma kvinnliga kompis för att ge oss av på lååångtur i det underbara vintersolsvädret. Målet var en gemensam, ny bekant vars barn fyllde 1 år. Med andra ord vankades det kaffe-mik. Trevligt, även om allt, som vanligt, föregick på grönländska. Fast roligast av allt var ändå vägen hem över bergen. En tur som kom till att ta flera timmar! :-)

Söndag fick jag samma enorma släng av ensamhet. Planen hade varit att vi – Aaju och jag – skulle ta bussen ut till fjällen och gå hem, via en sjuk kollega med lite halstabletter. Men vädrets makter ville inte att en liten 4-åring skulle ut på ett sådant äventyr, så det blev hemmadag med en avslutande, mycket uppskattad biotur på kvällen istället. Vi såg samma film som förra helgen, men ut kom vi i alla fall, skrattat fick vi och som bortblåst var den tråkiga ensamhetskänslan! :-)


Lördag:


På väg hem från kalaset blev det kanat en del. Både på fötter och rumpor.


Att inspektera luftbubblor som ”vandrar” under isen var spännande.


Aaju och H knallade iväg.



Det klättrades uppåt.


Jodå, jag var också med. ;-)


Istappar är också spännande.


”Titta mamma, vad jag har plockat!”


”Nej, men vart tog H vägen?”


Två små "nissar" gömmer sig i gräset. ;-)


Solnedgång över Kolonihamnen.


Söndag:


En välinpackad Aaju på väg till bion. Det syns kanske inte på fotot, men det blåste rejält och snöade samtidigt.


Innan filmen började tittade vi på en fotoutställning, också den i kulturhuset.

söndag, oktober 19, 2008

Fredagstema: Jag som kändis



Det liknar inte mig att vara ”försenad” med fredagstemat, men nu är det alltså söndag och på hög tid att jag ”får det gjort”. ;-) Temat denna vecka är alltså ”Om jag vore en kändis skulle jag...”

Jaa, vad skulle jag? Utan att låta alltför mycket som en Miss Universumsdeltagare dessutom...!? Men visst, var jag en kändis så skulle jag nog gärna vilja ha överskott och tid till att använda mitt kändisskap till något vettigt, att göra folk uppmärksamma på vissa saker, orättvisor och lidanden osv.

Hela mitt kändisskap fick gärna också mer än gärna bygga på just liknande arbete. För ja, man kan ju bli känd utan att pyssla med underhållning och figurera i skvallerpressen (den typen av kändishype intresserar mig inte alls). För visst kan även politiker och andra som figurerar på nyheterna och i samhällsdebatten generellt också kallas kändisar?! En sådan kändis skulle jag i så fall kunna tänka mig vara; inte kanske en politiker, men en samhällsdebatör på något sätt, en utrikeskorre eller något.

Fast jag har det också fint med att jag, som nu, påverkar min omgivning som en helt vanlig doldis. Det även om min stämpel som ”semi-offentlig” person tyvärr gör att jag måste sätta lite munkavel på mig själv; min chefs chefer är ändå landets ministrar och därmed kan jag ju inte ropa alltför högt i debatten just nu.

Sedan, pratar vi helt ”vanliga” kändisar, ja då finns det ju även gengre där som ligger mig nära om hjärtat. Jag föddes ju som teaterapa, och har pysslat med både just teater och musik i många år som liten och det senare även som "lite större". ;-)

Just musiken och kombinationen att kunna underhålla och göra folk glada med musik är något alldeles speciellt för mig (kanske t.o.m i kombination med lite stand-up, vilket dock är ett obeprövat fält för mig). Hör jag en bra CD så kan jag inte låta bli att drömma mig bort. Att gå på bra koncerter kan t.o.m få mig så upprymd att jag blir smått nedstämd – ja, faktiskt. Jag ångrar inte mina val genom livet, men visst lockar scenen och jag tänker allt ibland; tänk om jag bara hade fortsatt. Det kan jag inte förneka.

Det är inte alls kändisskapet jag är ute efter, utan bara känslan av att stå där på scenen och framföra ”riktig” musik. Att beröra folk. Få dem att skratta, le och ja t.o.m gråta (har hänt); det finns inget bättre. (Ja, även tårar är ju viktiga att komma ut med.) Vi människor behöver ju verkligen sådan typ av underhållning i våra liv. Fattig som rik.

Videon nedan är inte direkt musik som jag hade valt att spela som musikkändis, men visst kan man inte annat än att bli glad av detta? Grabben i vitt heter Ilannguaq Lumholt och är yngsta syskonet i en helt otroligt musikalisk grönländsk familj som jag har haft nöjet att jobba med vid ett flertal tillfällen. Ni som var på bio i USA under september månad förra året (alltså 2007) har kanske t.o.m sett delar av videon förr; då den blev visad som förfilm i 14.000 biografer i USA, hela månaden. Tryck på play för att se och höra ”The Benefits” framföra sin låt ”Physical” och jag lovar, man blir glad! :-) (Videon är borttagen från YouTube, så detta är en kopia av den, därav den lite låga kvalitén. Sorry.)

(Och ja, (de inte grönländska *hihi*) damerna kanske är lite för mycket för vissa, inklusive de amerikanska biogästerna, som fick se en censurerad version av videon, men själva musiken och de två killarnas mimik, utan att kanske tänka för mycket på teksten (om man nu är finkänslig), ja det blir man glad av! :-) )



Se också en intervju med bandet (från dansk morgon-TV, på danska) och hör ett litet akustiskt framförande här:

torsdag, oktober 16, 2008

Tack söta ni!



I går var en speciell dag. Inte bara ett, utan två paket (ok, rent tekniskt var det vadderade kuvert) kom nämligen med posten från Sverige till oss ”gröngölingar”!!

Det ena paketet var väntat från syrran med familj. Innehållet var en extra (lite försenad *hihi*) födelsedagspresent till Aaju och kaviar till mig. Pga av dåligt väder och fullpackad väska fick jag dock inte med mig det hela hem (jo kaviaren, för den skulle ju i kylen ;-) ), så Aaju kommer att få sina grejer först ikväll. Han ska nog bli riktigt glad! :-)

Det andra paketet var från en gymnasiekompis. Så sött av henne att komma ihåg oss: En Illustrerad Vetenskap till mig (på svenska; vilken lyx!) och en målarbok & en bok med alla Narnia-böckerna i ett till Aaju. Eller ja, boken blir ju egentligen också lite till mig; det är ju jag som ska läsa den för Aaju. *hihi* Och ja såklart, Narnia-historierna var ju bland mina stooora favoriter som barn, så det ska bli riktigt kul att läsa dem igen! :-)

Tack till er allihop!! Jag ska skicka iväg ett mer personligt tack också, men just nu väntar ännu en turbulent dag på jobbet, med politikers uttalanden som lär få journalisterna att ringa, sista tillrättaläggelsen på ett långkörarprojekt (igen, igen - har trott att vi nästan varit i mål sååå många gånger) osv. Mycket att göra helt klart, men glad är jag så att det förslår ändå! Snart är det ju också fredag, en dag som är början på en helg som kanske kommer att ge lite indikationer på hur framtiden ska bli för fröken Lullun...!?! ;-)


Och det var detta kaviaren skulle användas till (för nej, jag äter normalt inte kaviar på mackan och beställer det heller aldrig): Världens minsta, ogarnerade smörgåstårta! Jag måste ju testa hur det smakar innan jag bjuder alla gästerna på det!* ;-)


Och temperaturen, ja den ligger där och svänger omkring 0 C, så detta var vår parkeringsplats igår kväll:



Fast jo, snön är ändå här för att stanna. Mer eller mindre... ;-)


*) Jag har varit med och bakat många smörgåstårtor i mina dar, men nu var det alltså över 10 år sedan sist och bara undantagsvis har jag själv stått för stuvningen. Vi brukade dessutom ofta ha stuvning av färsk västkusthummer i våra smörgåstårtor. Det är så klart en lyx jag inte kan fixa till nu, utan en hummerfiskande morfar vid min sida. Eller en båt och egna hummertinor för den delen – jag var ju ofta med morfar ute och drog upp dem, så jo jag skulle nog på något vänster kunna fixa några egentligen. Fast ja, problem blir det ju ändå; det finns nämligen inte humrar i dessa vattnen! Kräftstuvning på Coops frysta kräftstjärtar får duga helt enkelt! ;-)

tisdag, oktober 14, 2008

Vårt väder 24-7 & idag

Några av er läsare har ju önskat ett fast väderelement här på sidan. Eftersom det inte är så många gratis av slagsen som erbjuder väder för Nuuk, eller Grönland överhuvudtaget, har jag beslutat att på prov lägga in den sk Weatherpixie som jag länge använt på min gamla hemsida. Ni kan se henne i spalten här till höger.

Bakgrunden, bakom tjejen, visar vädret i Nuuk, med uppdatering varje timma. Solen och månen, som kan ses, visar också aktuella situationen, även i förhållande til månens storlek. Allteftersom väderstationen här i Nuuk rapporterar kallare, varmare, fuktigare eller torrare väder etc, bytar tjejen oxå kläder. De olika möjliga kombinationerna syns på bilden nedan. Och nej; ingen risk för att de lite mer lättklädda "damerna" dyker upp här på bloggen inte. Så varmt blir det helt enkelt inte här. ;-)



När temperaturen ligger omkring noll så kan man dock inte helt lita på bilden. Det kanske snöar istället för att regna tex. Man kan dock under själva bilden se lite ren fakta, så kan man ju själv bilda sig en uppfattning av hur vädret är här. Vindstyrkan och luftfuktigheten är ju t.ex helt avgörande faktorer vad gäller hur varmt/kallt det i verkligheten känns.

Övre raden visar:
Temperatur i grader Celsius, luftfuktighet i % samt tid för senaste väderkontrollen (lokal Nuuk-tid, alltså 4 timmar efter Sverige).

Undre raden visar:
Vindriktning (med engelska förkortningar, alltså; N = nord, E = öst, S = syd och W = väst), vindhastighet i km/timme (kph) (sorry, kunde inte få den i m/s. Dela med 3.6 så får ni det i m/s) samt lufttryck i millimeter kvicksilver (mmHg, torr).


Jag kan kanske också passa på att bjuda på lite väderbilder från idag, den 14:e oktober:


Vi börjar lite mjukt, med en varm, exotisk blomma i mitt kontorsfönster som ”tittar ut” på stormen som river utanför.


Synen som mötte mig när jag kommer ut på parkeringsplatsen efter en avslutad arbetsdag. Vinden gjorde deffinitivt mer än ven.


Några få stackars grässtrån försökte hålla sig ”över” ytan.


Aaju tyckte det var liiite kallt att gå hem i motvinden. ;-)


Ett sista febrilt försök att försöka bli klar med projektet ”laga huvudvattenledning”, innan snön blir alltför djup. (För er som inte minns det stooora hålet, se här.)


Årets första snögubbe under produktion. ;-)

måndag, oktober 13, 2008

Det får ju gå, men...



...blä vad är det dyrt att vara ensamstående förälder mitt i ”karriären”.

Trots att jag (mot allt vad firmapolitiker heter) bokade de billigaste-billiga biljetter (sådana man inte kan ändra på något vis, inte ens vid sjukdom) till jobbresan i november, så måste jag ändå punga ut med 6250 svenska kronor för Aajus biljett Nuuk-Köpenhamn t/r (han betalar ju 50 % av min biljettpris + fullt flygplats- och drivmedelstillägg, eller vad det nu heter på svenska).

Därtill tillkommer ett par extra nätter på hotell, som jag inte behövt om jag åkt ensam och biljetterna för barnvakterna som kommer ner från Sverige för att passa Aaju medan jag jobbar. Och ja, två veckors ätande på restaurang... En dyr historia it is! *suck*

Men, men. Åtminstonde får jag ju chancen för att shoppa lite billigt. Inklusive en hel del vintertillbehör från outletaffären hemma i Sverige. Ny vinterjacka, fleecejackor, regnställ m.m står på önskelistan. Med valutakursen som är nu, med danska kronan värd omkring 1 krona och 30 öre i Sverige, så har jag ju oxå än lite bättre möjligheter att göra kap (men ack så lite tid; kommer bara att vara i Sverige i 3 dagar). Uppdaterat: 4 dagar blir det ju! Är visst lite virrig obland. ;-)

söndag, oktober 12, 2008

Nuuk sightseeing 6: Qinngorput igen

Lite tid för sig själv behöver man och i torsdags hittade jag en möjlighet att få mig det. Jag valde helt enkelt att ”skolka” från jobbet på eftermiddagen och ge mig ut på långtur och njuta av den friska höst-/”snart vinter-” luften.

Benen bar mig till stadens andra stora stadsdel Nuussuaq (Nuuk är primärt indelat i Nuuk Centrum och Nuussuaq – två stadsdelar som är cirka lika stora. Därtill tillkommer nya stadsdelen Qinngorput). Väl i Nuussuaq kom jag i tankar om att jag inte ens sett den nya rondellen de har hållt på att bygga hela sommaren och än mindre den färdiga vägen ut till Qinngorput, som det varit så mycket skriverier om de senaste åren. Vägen öppnades så sent som förra helgen. Så det blev så klart att testgå vägen som fått så mycket ros av utländska vägexperter.


Nuuk stad. Det som kallas Nuuk C och Nuussuaq är altså två stadsdelar som är cirka lika stora. Den blå ”vägen” är de två alternativa vägarna man kan ta till Nuussuaq från Nuuk centrum, varav den sträckade delen på det södra alternativet visar att man kör igenom en tunnel. Den röda vägen är sedan den ”gamla”, lååånga vägen till stadsdelen Qinngorput, som går runt om flygplatsen, och därmed delvis går t.o.m utanför kartan. Den gröna vägen är den helt nya, 1.6 km långa vägen som jag alltså gick. Som ni ser är den nya gröna vägen betydligt kortare.


Här kommer lite snabbt tagna foton av den ”gröna” vägen...:


Här börjar så den nya vägen. Jag har tyvärr inget före-foto, utan ni får bara tro mig; detta område, precis ovanför badhuset, är inte till att känna igen.


Jag tror jag vågar säga att detta är Grönlands bredaste väg. Kanske kommer vi till sommaren t.o.m se något så exotiskt som en sträckad linje mellan de två körfälten?! Ja, ni förstår; detta är stooort i Grönland! ;-)


Riktigt lyxigt, med separat ”väg” för oss fotgängare och cyklister. Man har också planer om att ställa upp bord och bänkar på en redan färdiggjord utsiktsplats.


Man kan utan problem se hela Nuuk C och Nuussuaq, om man bara vänder sig om.


Fjället Ukkusissaq, Store Malene – som jag ser från mitt hem – tornar upp sig.


När jag flyttade hit, för 7,5 år sedan, var turen ut till Store Malene en populär tur hos mig. Men istället för en enkel tur på asvalterat underlag var det detta som gällde. Det inklusive ett par riktigt farliga passager, där man var tvungen att rent faktiskt hålla sig fast i bergväggen med allt man kunde, balanserande fram på en liten, utstickande bergkant som bara var några centimeter bred. Sedan var det bara stuuup rakt ner... (Denna bergvägg är nu helt bortsprängd *snyft* ;-) )


Vägen har fått namnet ”Borgmester Anniitap Aqqusernga” (alltså ”Borgmästare Agnethes Väg”), efter Agnethe Davidsen som kämpade en lång kamp för att vägen skulle färdigställas. Hjemmestyret (alltså staten) vägrade nämligen betala ut de miljoner de lovat, för att vägen skulle kunna bli asfalterad. Tillslut gick den nu avlidne borgmästaren och kommunen imellan och betalade även resten ur egen ficka.


Snabbare än snabbast är man plötsligt inne i den helt nya stadsdelen Qinngorput, där man inte kunde se tillstymmelse till liv för bara 6-7 år sedan. Nu är det ett enda stort hav av bebodda hus och pågående husbyggen.


De boende här är otroligt glada för den nya vägen. Det har nämligen förkortat deras restid markant (bara byggnadsarbetare jobbar i Qinngorput än så länge). Dessutom slipper de ta vägen om flygplatsområdet, som ofta (ironiskt nog) har stora problem med tät dimma, stark blåst och mycket snö.


Inga mästerverksfoton från Qinngorput, men nu ser ni lite av hur stort det är iaf. Även om ni kanske bara set 2/3 av husen och inget av det enorma område man börjat förbereda för kommande byggeri. Bostadsrätter alltihop.


På väg hemmåt igen. Det var ju så klart helt fel tidspunkt att ta kort på utsikten, men man kör/går alltså längstmed vattnet hela vägen.


Vårt badhus Malik (= våg) med panoramafönster mot havet, fjällen och Qinngorput.


Vid foten av det höga fjällen kan man alltså med en skarp blick se Qinngorput, från småbåtshamnen i Nuussuaq, på väg mot tunneln och hemåt mot Nuuk centrum.

Kartan ar en lite justerad variant av den jag hittade på www.visitgreenland.dk.