torsdag, mars 20, 2008

Skolstaden & grönländsk påsk

Måndag morgon var det återigen jobb som gällde för Holger, liksom tisdag och onsdag. Lite överraskande för mig, då jag trodde mig ha hört att han skulle vara ledig under hela påskveckan, men så var det alltså inte. Nå, nå; så fick ju Aaju & jag i alla fall chansen att besöka honom när arbetsplatsen var full av liv. Alltids något! ;-)

Holger, ja han jobbar ju som lärare, där han undervisar blivande snickare i allt från det rent teoretiska (matte, ritning, hållfasthetslära osv) till det praktiska. Det brukar han så göra i den lilla filialen i Nuuk där han normalt är enda eller en av två lärare.

Nu i två månader är han så uppe på själva ”huvudskolan” där man utbildar inom en hel drös tekniska områden (inom elektronik, VVS, gruvdrift osv). Man har här också en motsvarande naturvetenskaplig gymnasieutbildning. Dessutom utbildar man i samarbete med DTU (Danmarks Tekniska Universitet i Köpenhamn) sk arktiska ingenjörer (på civilingenjörsnivå) och huserar en del doktorander på området.



Här ses skolan; den stora blå byggnaden som man nästan bara ser gavlen av pga snön, samt den stora nybyggnaden man är igång med bakom den blå.


Det mesta av skolan består av helt vanliga, helt ”ofarliga” klassrum, men Aaju tyckte nog ändå det var rätt kul att gå runt med denna skyddshjälm. Och ja, i kombination med mockasiner; visst är det snyggt?! *hihi*


På skolan har man också en stor sten- och fosilsamling. I Grönland, som har världens äldsta berggrund, finns massor av olika bergarter och mineraler. I allt finns omkring 500 av jordens ca 3500 kända mineraler här i landet, varav 60 av dem först upptäcktes här. Det var även inne i Nuuks stora fjordsystem som den grönländske geologen Minik Rosing fann världens hittills äldsta tecken på liv!


”Dax att bege sig in mot stan för en eftermiddagsfika innan den annalkande snöstormen är över oss”, tänkte vi. Vi hann dock inte helt hem efteråt, men lite snö skadar ju sällan... *hihi*

Sisimiut är inte bara en stad med mycket gå-på-mod och företagsamhet samt en stor fiskeindustri och goda fiskevatten. Det är också en riktig skolstad (i grönländska mått mätt). Det är ingen universitetsstad, då landets enda lilla universitet ligger i huvudstaden Nuuk, men många andra skolor ligger här.

Utöver Holgers tekniska skola, Sanaartornermik Ilinniarfik, ligger nämligen också Språkskolan här, samt en kulturell folkhögskola (Knud Rasmussens Högskola) för att främma det traditionella, kvinnliga handarbetet.

Hundravis av elever från landets alla hörn (samt en del från Danmark och Island pga arktis ingenjörsutildningen) passerar därför förbi denna stad varje år, vilket gör att det händer mycket här i staden, trots att den i storlek ju bara är 1/3 av huvudstaden Nuuk. (Och ja, typ 1/100 av Göteborg, bara för att ta ett exempel... *hihi*)

-----------------------------------------------

Idag är det förresten skärtorsdag. Det innebär helgdag här i Grönland och det mesta är stängt. Ja, man har alltså en 5 dagar lång påskledighet här, vilket ju är lyx.

Påsk i Grönland är i övrigt långt mer en kristen helg än i Sverige. I affärerna har chokladäggen i och för sig också trängt sig in, med med mina västsvenska ögon; som är vana med både stor påskbrasa, fyrverkerier, påskris, godisägg/hönor åt barnen och så klart påskkärringar och handmålade ägg, ja så är det inte mycket att hämta här inte.

På dagis och skolor får barnen faktiskt göra lite påskpynt. I affärerna är det dock max servetter med kycklingar på, några gula ljus och kanske en kanin eller två som kan hittas. Påskledigheten används sedan av grönländarna främst till att vara utomhus, i naturen. På söndagen, påskdagen, går sedan många i kyrkan och det äts en lite finare familjemiddag. Ofta någon typ av fågel. Och det var det.

Vi, ja vi är ju på semester och har inte de stora påskfirarplanerna i år. Annars brukar vi på påskafton bjuda några vänner på stort, svenskt påskbord med allt vad det innebär och Aaju brukar inom hemmets fyra väggar få vara landets enda påskkärring. Så blir det nog inte i år, men vi får nog kul ändå! :-)

Till er alla:


Förresten bloggare; ni har väl inte glömt morgondagens fredagstema?! :-)

måndag, mars 17, 2008

Sisimiut i vinterskrud – ett grönländskt äventyr

Så var vi framme i Sisimiut, Aaju & jag.

Det blev en tidig morgon i lördags. Vi skulle vara på flygplatsen redan kl 06.30, men vi hade ändå turen med oss och slapp att sitta där och hänga efter incheckningen, eftersom vi kom med ett än tidigare flyg än planerat.

Det blev en totalt turbulensfri flygning, vilket är ovanligt i Grönland. Specielt när man ska till Sisimiut, där de små Dash-7-planen alltid tycks kastas runt av vindarna vid den lite felaktigt placerade flygplatsen. Men inte ett endaste litet hopp blev det, vilket var tur, då jag numera tyvär lätt blir lite åksjuk...

Väl på marken igen stod en glad Holger där och väntade, varpå det följde en helg med massor av utetid; njutande av solen, och hemmaslappartid; njutande av bara att vara. Ibland är det bara SÅ skönt att inte göra någonting, att verkligen inte ha något som MÅSTE göras.

Jag har ju varit här i staden förr, och jag visste vad som väntade mig. Ja, nästan. För jag hade aldrig förr varit här vintertid. Och det charmiga lilla staden (5400 invånare) med dess underbara omgivande natur, visade sig vara t.o.m än charmigare täckt i snö. Det tog mig inte långa stunden att konstatera att Sisimiut verkligen är staden man vill bo i, om man har familj och ska bo i Grönland (om man absolut inte ska ha isberg runt knutarna, för sådana är nämligen ovanliga här)!

Ja, varoutbudet i landets näststörsta stad är minst sagt begränsat – till gårdagens hembakade pizza fick jag inte tag på en endaste liten grönsak – men annars är det mesta bättre här än i huvudstaden Nuuk.

Om möjligt är tempot än lugnare, naturen ligger otroligt nog än närmare inpå och folk är lite mer initiativtagandet och påhittiga. Och det jag förälskade mig allra mest i, var den om sommaren så vackra sjön, som nu om vintern var förvandlad till en enda stor lekplats, mitt inne i staden!

Ute i fjällen, strax utanför staden, har man en riktig slalombacke med lift, men här inte i staden, vid sjön låg en minivariant. Gratis för vem som helst att använda. För oss pulkaåkare var dessutom backen gigantisk, och man fick upp rejält med fart, så man åkte långt ut över den frusna sjön. Där gick det långa, fina och välanvända skidspår, snöscootrarna, som det vimlar av här – alla tycks ha en – susade förbi, liksom de otaliga hundslädarna lastade med familjer på väg till eller från fjällen, med picknickkorgar och snowbords.

Det nyöppnade kulturhuset Taseralik (öppnades 1:e mars i år med min gamla chef från då jag jobbade på kulturhuset i Nuuk – Katuaq – som chef) ligger oxå vid sjöns strand och erbjuder en värmande kopp choklad och vacker utsikt över fjällen och alla aktiviteterna omkring sjön. Inte för att värmen behövdes just igår. De sedvanliga -15 til -20 graderna utanför hade nämligen försvunnit och ersatts av -1 C och värmande vårsol. Lyx, lyx!

Jag kommer deffinitivt skriva mer om staden och våra göromål här, men detta får räcka för nu. Men innan jag slutar; här är några foton av det jag beskrivit så långt... :-)



Vi bor i Holgers tjänstebostad – en 3-rums lägenhet med kök och vardagsrum i ett. Fullt möblerad, men med ett kanske något sparsamt utrustat kök... ;-)


Hade vi bott på 2:a våningen hade detta varit vår utsikt. Nu ser vi något fler tak och mindre hav.


Aaju skaffade sig snabbt nya vänner. Hundvalparnas vuxna rasfränder passar vi oss dock lite för.


Far och son på tur genom staden.


Spejdersjön, mitt inne i Sisimiut, i september månad (2006).


Spejdersjön i mars (2008): Minilift, start för flera olika skidspår, samt autobahn för hunslädar och snöscootrar.


Se upp i backen!


Kanske ni inte kunde se oss på förra fotot, men här är vi alltså! :-)


Naturen betyder allt för grönländarna och att dra ut på familjeutflykter som dessa, ut i fjällen, är vardagsmat här.


Ännu en av otaliga slädar som passerade förbi under vår tid på sjön.



Och det nya kulturhuset...


...som ser ut såhär inifrån.


Och som sagt; slädhundar ser man ÖVERALLT. :-)

fredag, mars 14, 2008

Fredagstema: Förändring

Ja, nu har jag babblat på i några ganska långa inlägg senaste tiden, så jag tänkte försöka fatta mig lite kortare i dagens fredagstema. Och samtidigt slänga in en rekomendation; har ni bara tid att läsa ett av mina inlägg idag, så läs hellre gårdagens. Om ni inte redan läst det, vill säga. Det var mycket intressantare... *hihi*

Visa och berätta omkring temat förändring var det.. Ja, jag hade ju kunnat berätta om då jag renoverade det gamla huset som står hemma på min pappas tomt, eller visa förr och nu kort på mig själv (spooky), eller visa hur denna staden fullkommligt exploderat med nya hus och helt nya stadsdelar sedan jag kom hit första gången för 7 år sedan, osv. osv.

Förändring mycket närmare inpå är dock detta:


Idag vaknade jag upp för att gå på jobbet. Imorgon kommer jag att vakna upp och vara på semester. Förändring.


Idag kommer jag att somna hemma i lägenheten i Nuuk. Imorgon,
om vädrets makter vill det, kommer jag somna i sängen i Holgers tillfälliga tjänstebostad i Sisimiut. Förändring.


Fram till idag har jag under mina besök bara upplevt Sisimiut med barmark. Imorgon, om vädrets makter vill det, kommer jag att se det i sin vinterskrud. Förändring.


Idag är jag ensam med det dagliga ansvaret för lillkrabaten. Imorgon, om vädrets makter vill det, kommer vi återigen vara två. Förändring. (Detta foto är föresten på temat ”Gårdagens Aaju”. Grabben var säker på att det var ett par glasögon han hittat. Mamma var dock ganska överbevisad om att det var en kikare. *hihi*)

Ja, det är massor som kommer att förändras. Plötligt kommer jag att befinna mig norr om polcirkeln, vara omringad av ylande & gnyende slädhundar (grönländska slädhundar kan inte skälla, som ni kanske minns från ett
tidigare inlägg) och jag kommer att behöva laga mat med bara 4 olika kryddor – bara en sådan sak... *hihi*


En större, mer negativ förändring är dock att jag idag har obegränsad tillgång till internet, både där hemma och på jobbet. Imorgon, om vädrets makter vill det, kommer jag bara komma åt nätet genom att snika till mig det på Holgers jobb. Förändring. :-(

Jag kommer att ha datorn & kameran med mig, så jag ska nog skriva och troligtvis få det publicerat också utan problem, men tyvär blir det nog inte så mycket tid till läsande av andras bloggar samt läsande & skrivande av mails och bloggkommentarer. Men vi kommer ju hem igen. Den 26:e mars, om vädrets makter vill det vill säga... :-)



I dagens tidning kunde man förresten se följande; en artikel om landets dagispersonals diverse krav och ett foto av när Aaju är ute och går en tur med sitt dagis (inklusive de 3 "superbraiga" dagisfröknarna som vi är så glada för). Fotot är nog från ca oktober, då Aaju fortfarande har sin höstoverall & mössa på. :-)

torsdag, mars 13, 2008

Turen går till Diskobukten

Så var det dax för del 2 i följetongen om Grönlands lansdelar. Sist gång var det Nordgrönland, ett av de minst utvecklade områdena i landet. Nu blir det så Diskobukten som gäller. Diskobukten som egentligen är en del av det som här i landet kallas Nordgrönland.


Min egna översättelse och tillpassning av kartan från http://www.greenland.com/. Klicka på kartan för att se den i större format. (PS: Sorry igen, för att jag råkade kapa av lite av sydspetsen och stava Disko med c (vilket det stavas med på engelska, men inte på svenska)... :-) )

Det är förresten denna region som Holger kommer ifrån. Hans föräldrar är, som jag skrev i mitt förra ”regionsinlägg”, födda än längre mot norr, men Holger är född och uppvuxen i den lilla bygden Oqaatsut (Rodebay) strax norr om Diskobuktens ”regionshuvudstad” Ilulissat. Och de flesta av dem han känner i sin familj bor också där, antingen i bygden eller i staden.


Oqaatsuts lilla hamn i början av november månad (2005). Turligt nog ligger hamnen inne i en beskyddande bukt, så isbergen finner sällan vägen här in, men det kan som synes vara nog så svårt att komma in i hamn ändå. Dessutom kan isberg ”komma på” att blockera vägen ut ur bukten vilket kan stänga inne bygdens befolkning i flera dagar.


Diskobukten är ett av de riktiga ”tursistparadisen” i Grönland. Det är nämligen här, ordagrant bara ett stenkast från nämda staden Ilulissat, som man hittar den av UNESCO världsnaturarvsmärkta Ilulissat Isfjord. Här pressas gigantiska & fantasieggande isberg ut i själva Diskobukten. Isbergen kan ibland vara över 100 meter höga över vattenytan och ha en bredd mätt i kilometer. Och då ska man komma ihåg att det bara är ner till 1/10 av isberget som ligger över vattenytan. Bara i Antarktis finns det fler och större isberg.


Utkanten av Ilulissat Isfjord, sett från den gamla boplatsen Sermermiut. Här har man gjort många arkeologiska fynd som berättat mycket om inuiternas historia & kultur.

Ilulissat, som är landets 3:e största stad med ca 4500 invånare (som ett vanligt litet samhälle i Sverige med andra ord...), är dock långt ifrån ända stället i Grönland med isberg. Isberg finns längstmed det mesta av kusten, bara av olika storlekar. I hela Diskobuktsregionen är det dock STORA isberg som gäller.




I regionen, där man genom historien främst livnärt sig på sälfångst och numera även fiske, ligger städerna och de små bygderna hyffsat tätt. Det gör det lätt för turisterna att resa runt. På så vis kan man både få uppleva det grönländska "stadslivet" och det än mycket mer lugna och naturnära bygdelivet.


Egenhändigt gjord karta över ”städerna” i Diskobukten. Den stora ön i mitten heter logiskt nog Disko. Regionens 19 bygder, med typiskt 40-300 invånare var, visas inte på kartan.



Aasiaat (ca. 2800 invånare) ligger vid den stora buktens mynning. Är det oväder rullar det som oftast in om kvällen, så att det är soligt och fint på dagarna. I Nuuk, där vi bor, är det snarare tvärtom (fint under kväll-natt-morgon, dåligt på dagen). När det är dåligt väder vill säga...


Den enda staden på ön Disko är Qeqertarsuaq, med knappt 1000 invånare (alltså som ett litet svenskt samhälle).



Staden Uummannaq (ca 1350 invånare) känns igen på det stora fjället som dramatiskt tornar upp sig precis bakom själva staden.


I Diskobukten finns det gott om historiska efterlämningar både från gamla inuitkulturer och från de europeiska valjägare och kolonisatörer etc. I varje stad finns det minst ett litet museum.


I huset som huserar Ilulissat Museum föddes äventyraren & polarforskaren Knud Rasmussen (1879-1933). På väggen ses tre stora sälskinn, och i gräset ligger en traditionell kajak bland annat.

I Diskobukten finns det också goda möjligheter för att vandra samt att skåda djurlivet, som främst finns i havet, i form av sälar och stora valar bl.a. Diskoön bjuder också på en natur som är mycket speciell och lite annorlunda från resten av Diskobukten och Grönland.


Igen, den lilla staden Qeqertarsuaq på Diskoön.

Den ganska välutvecklade turismen gör att det finns ett stort antal guidade turistturer som man kan delta i; både för den äventyrslystne och den mer försiktige, till fots, med båt, bil, slädhund eller helikopter. De flesta turer kan man ta året runt, men slädhundssäsongen är främst under perioden november/december-april/maj, även om den som vill offra några extra kronor också har möjlighet för att ta slädhundsturer på inlandsisen om sommaren.


Det finns tusenvis av flitiga slädhundar i Grönland, och inte minst här i Diskobukten. Här ses en söt hundvalp i staden Qasigiannguit. Hur söta de än är, ska man dock inte förväxla dem med sällskapshundar. Dessa hundar är arbetshundar helt ut i svanstipparna!


Diskobukten i "Packat & Klart"

Efter tips från mina kära läsare, såg jag förresten ett inslag på nätet från tisdagens (11/3) Packat & Klart (SVT’s reseprogramslångkörare ni vet ;-) ), som just handlade om Ilulissat, isen och bygden Ilimanaq, strax söder om Ilulissat (en bygd med 85 invånare, och därmed ca dubbelt så stor som ”Holgers bygd”).

Det var faktiskt ett riktigt bra inslag, som visar hur naturen, samt städerna och bygderna ofta ser ut här i landet. Det var så klart, som alltid, en par faktafel som får mig (och bara mig) att reagera. Som att rådjurskött hör till en av det grönländska kökets specialiteter. Öhh.... Det lever inte ens rådjur här och jag har aldrig någonsin, någonsin, någonsin sett rådjurskött varken i affären eller på restaurang. Däremot finns det mycket ren, som på danska heter rensdyr; något som nog förvirrat den svenska reportern lite. *hihi*

Men dessa små fel är inget som stör och jag tycker ändå att ni ska se inslaget. Klicka er bara in på: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1082976 (Programmet ligger nog bara där i några veckor framöver, så läser ni detta inlägg långt senare, så fungerar nog inte länken tyvär.)

(Ska ni titta så borde ni nog också få veta att vad guiden Malik menar där i början av inslaget, med att isen har försvunnit: Han menar nämligen inte, som man tror om man bara ser själva inslaget, att det är is i form av isberg eller isklumpar från glaciärisarna (alltså av sötvatten) som försvunnit. Utan det är heltäckande, havsis (alltså fruset, salt havsvatten) som man kan köra med hundslädar ovanpå han pratar om. Reportaget gjordes i somras, och då hade det varit ett par vintrar Med ytterst lite havsis, men där kan jag ”lugna oroliga tittare”; under denna vinter har det varit massor av havsis längst med hela västra Grönland. :-) )


Yes, detta är fruset hav, med fastfrusna isberg. Ett vintermotiv som fortfarande är ganska så självklart i dessa trakter, men den globala uppvärmningen gör sitt för att ändra på detta. Tittar man noga ser man flera hundslädar inklusive en helt nere i vänstra hörnet), samt en båt, som ligger uppe på själva isen.


Och Holger; vi kommer ju snart, så du får hålla ut. Detta inlägg blev nämligen lite för långt för en "Gårdagens Aaju! ;-)

tisdag, mars 11, 2008

EFIT & matställen i Nuuk (2)

Igår måndag var det ju EFIT (Ett Foto I Timmen) och jag hakade så klart på. Och som vanligt när det är arbetsdags-EFIT, så är det lite brist på människor på mina foton, eftersom jag inte gärna vill exponera mina kollegor hur som helst. Men här följer iaf min måndag.... :-)


06.25
Mobilen ringer för väckning.


07.21
Bostadsbolaget har anlitat några för att rensa ventilerna i lägenheten idag, så jag har bl.a fått tömma mina kokboks- och tvättmedelshyllor så att de lätt ska komma åt (och ja, vi har vår tvättmaskin i köket *hihi*)


08.26
Efter lite strulande på dagis når jag så tillslut jobbet, eller iaf dess parkeringsplats. På skylten står gatunamnet och i bakgrunden ses min arbetsplats.


09.25
Årsredovisningen som vi lämnade till revisorerna för dryga veckan sedan kom tillbaka med diverse rättelser. Senaste veckans uppgift har så varit att förvandla det ca 30 sidiga textdokumentet på danska till en 80 sidor tjock, tvåspråkig ”bok” med tilltalande design och vackra foton. Tisdag kl 08.30 skulle hela molevitten lämnas in till tryckeriet, så måndagen gick åt en massa bläddrande genom diverse olika utkast samt korrekturläsning, korrekturläsning och korrekturläsning...


10.28
Falska rykten har kommit ut om dricksvattnet vi levererar. Som fungerande informationschef krävs aktion. Ett pressmeddelande blir dock undvikit tillslut. *skönt*


11.27
Den danska versionen av årsredovisningen kan mer eller mindre nu anses som godkänd. *Äntligen*


12. 23
Lite kiwi är ju alltid gott! :-)


13.27
Inte för att jag har tid, men jag sticker iväg en tur för att lämna över en lägenhetsnyckel till ventialtionssnubbarna. På vägen tillbaka till jobbet passerar jag denna hamn, som är nog så fylld av is (och snö) såhär vid lågvatten.


14.31
Någon post till mig idag tro?


15.29
Dörren som döljer mina stackars "slavar", som har fått slita hårt de senaste dagarna, inklusive under helgen. Vi hade nämligen ”otur” med de grönländska översättelserna. En slarvigt översatt årsredovisning från vår inhyrda översättare innebar MYCKET hårdare grönländsk korrekturläsningsprocess än väntat.


16.24
Äntligen på väg till dagis, som stänger kl 17. Om en kvart är jag där. Och ja, i Nuuk är man verkligen duktiga på att köra rent för snö. Kommunarbetarna börjar så sakterliga förbereda sig för maj månads massiva snösmältning...


17.29
Aaju och jag gör något vi nästan aldrig gjort förr; går på restaurang bara oss två. Eller ja, vi går på Café Prego, caféet som övertog delar av lokalerna när bowlinghallen lades ner för ett par år sedan. Här kan man få pizza (inte svenskt urval direkt, men rätt ok smak ändå), lasagne och lite andra smårätter. En drös olika kaffesorter har de också, samt diverse shots. Aaju och jag är dock helt eniga om att Pregos absolut starkaste sida är deras smoothies (eller ”saft-glass” som Aaju säger *hihi*)! *mums*

Så här ser stället förresten ut utifrån, med en möbelaffär i själva gamla bowlinghallen till vänster (foto taget kl 17.14).


18.24
Påsk i Grönland är inte alls någon stor barnhelg som i Sverige, men kommersialismen blomstrar även här, så med lite tur fick jag tag på ett stort påskägg i affären, och säkert rejält sötsliskiga Marabou chokladägg fyllda med mjölkkräm. Som svensk kunde jag ju inte hålla mig från att testa... :-) Och ja, COOP-produkter har vi ju haft ett par år, och nej vad blev jag glad att nu se att man också fått in MAKARONER!! Det är inte Kungsörnens, men nära nog.


19.29
Mamma och son slappar med lite tecknat innan det är dax för lillen att gå i säng.


20.25
Blogger trilskas med mig och vill inte alls publicera mina foton...


21.25
Jag väntar på att få filerna för att kunna göra den sista omgången korrekturläsning, men icke...

Sedan fick denna EFIT ett snörpligt slut. Jag som aldrig kommer i säng innan midnatt i vanliga fall. Men var magsjuk natten till måndag och kände mig plötligt lite sjuk igen, så kl 22 bar det i säng. Utöver huvudvärk hela natten, förblev jag dock frisk och mådde sedan prima hela tisdagen, så.... :-)