lördag, februari 02, 2008

EFIT: En hyfsat vanlig vardag

Ja, det var ju inte så länge sedan jag hade EFIT (Ett Foto I Timmen), faktiskt mindre än en vecka sedan. Men nu blev jag ju smått ”uppmanad”, och det var ju officiell EFIT-dag i går så kunde inte annat än säga ja. *hihi*

Så välkomna med på en helt vanligt fredag för mig i Grönland. Dock inte många foton på människor just denna gång, men... :-)


6.30
Innan jag går och gör iordning mig själv (duschar etc.) på morgonen, brukar jag kolla in hos Aaju då han ofta har sparkat av sig täcket. Denna morgon var han dock helt inpackad så att inte ens huvudet syntes och kudden låg på golvet. Vad mån han har drömt om?


7.35
Aaju har precis fått av sig ytterkläderna, klar för ännu en dag på dagis. Inget mästerverksfoto dock, eftersom en dagisfröken insisterade på att ställa sig framför kameran hela tiden... ;-)


8.32
En gammal tradition på jobbet är att vi i utvecklingsavdelningen (min gamla avdelning, som numera arbetar tätt ihop med min nuvarande; informationsavdelningen) äter frukost tillsammans med vår ”ritningsavdelning” (vad heter det på svenska, för de är ju inte riktigt arkitekter heller...?) på fredagar.

Som fotot visa är det dock bara två som kommit när detta kort togs; jag (vattenglaset...) och min ”kulturnattskumpan” (kaffekoppen...) som inte ville vara med på bild! :-) Och ja,”ritarna” är på G med att byta kontor, därför de tomma hyllorna och papplådorna. *snyft*


9.32
Jag skriver ihop en beställning till kökspersonalen på lunch samt för- och eftermiddagskaffe, så att nästa veckas helveckobesök från danska Experimentarium ska få något i magen.


10.01
Chicken, chicken. Jag vågade inte ta kort mitt under själva ledningsmötet, därav detta kort från direktörens kontor precis innan mötet började istället. Det kanske är nog att man avviker med att vara tjej, bara 29 år och vara innerligt irriterande för de gamla rävarna när det väl diskuteras något där jag har en mening?! :-)

Fast jag upplevde annars ett riktigt ”Kodak moment” på mötet: Direktören i sina strikta direktörskläder - mitt inne i en intensiv diskussion - med en liten småsnuvig 1,5 årig son sittande i knät, gnagande på en trägiraff! Det hårda möter det mjuka.


11.31
Jag överlevde även detta ledningsmöte och är nu på väg ner till mina något mer trygga kvarter! :-)


12.33
På fredagar är det buffé i matsalen/restaurangen på jobbet.


13.34
På jakt efter min tyske tillika högtalande kollega. Trots att han bott i Grönland i över 30 år är bästa sättet att hitta honom att ställa sig här i området som binder samman de två stora flyglarna som kontoret består av (huset är format lite som ett ”blixt-tecken” sett ovanifrån, som ni kanske sett på tidigare foton). Är han i huset så kan man nämligen vara säker på att höra en hel massa ”Und, und, und” här... ;-)


14.33
Sådant man bara skjuter framför sig måste nu göras; uppföljning på budgetten för 2007. Deadline är på måndag!


15.32
Jag river fortfarande mitt hår. Tur att jag älskar siffror, men hade ändå varit lättare att få till det om det varit jag som varit avdelningschef hela 2007, och inte bara den sista månaden... ;-)


16.32
Holger på väg till Kalaalimineerniarfik (bygnaden man ser närmast i bild), där man köper lokalt kött, fisk m.m. Planen var att göra rensoppa, men oj vad blev vi besvikna. Har ALDRIG sett borden så tomma. Det märks att det är löningshelg både för dem med månadslön och dem med 2-veckorslön! Och det en månad då pengarna är som mest välkomna för många, då förra månadslönen utbetalades redan den 20:e december (decemberlönen utbetalas alltid innan jul här, vilket gör att många står ganska pengalösa under januari månad).


17.29
Det fick bli tomatsoppa och vitlöksbröd istället... :-(


18.34
Att diska två dagars disk är väl ok när man har bra musik att yla till... ;-) Och ja, vi har tvättmaskinen i köket. Badrummet är nämligen för litet och vi har inte vatten någon annanstans.


19.29
Snart börjar Qanorooq (grönländska TV-nyheterna), men först ska man läsa tidningen, som jag får levererad som en pdf-fil på mailen.


20.29
Helgen inleddes väl inte riktigt som tänkt. Från början var nämligen planen att Holger och jag skulle gå på ”KNR Music Awards” (KNR = den nationella TV-kanalen). Men barnvakterna väntar barn själva, dvs hormonnivåerna hos den blivande mamman och den nervöst stirriga pappan är lite växlande, så vi vågade inte riktigt fråga... ;-)

Plan B var att se galan på TV istället. Men innan det hann börja stack Holger iväg. Kvar var jag, med en sovande lillkille. Fast jag fick iaf se en gala med massor, i grönländska mått mätt, dunder live-framträdanden.

På fotot ses ”Kaalisaaq” (Rassi Thygesen), Grönlands svar på Stefan & Kristers ”Birger” (ni vet han med de tjocka glasögonen och röda tröjan”), som stod för några av kvällens roligare inslag.


21.32
Ja, det är faktiskt många som vågat sig på något av det mest omöjliga; att rappa på grönländska. Detta är t.ex Don Maliko (egentligen Malik Egede) som senare vann priset som Årest Nykomling. Fotot till höger (från KNRs hemsida) är priset musikerna vinner.




22.34
Ett sant fredagsnöje (NOT); städa datorn! Är jag ensam hemma kan jag inte se på TV utan att också göra något annat samtidigt.


23.37
Få minuter innan jag gav upp; film där Michael Keaton spelade 4 (!) av huvudrollerna. Kände mig sådär lagom engagerad (läs; uttråkad)… Sängen var definitivt mer spännande!

Det var min fredag. Hur var er?

fredag, februari 01, 2008

Fredagstema: Tre Vita Saker

De fredagsteman vi bloggare ska visa & berätta om i februari är lite av det klurigare slaget. Som denna fredag; ”Tre vita saker”. Jag som inte ens gillar vitt. Inte för att jag egentligen har något emot färgen på/hos andra, men själv äger jag nästan inte en enda vit pinal. *hihi*

Jag kan dock tycka det är fint med vitt. Speciellt gamla vita trämöbler, eller vita möbler som har fåtts att se ut som om de är gamla. Jättefint. Men själv har jag nästan inget i den stilen (utöver möjligtvis de 2 saker på nedersta fotot, om de kan räknas). Jag hade nog kunna tänka mig att ha det, om de bara passade in med resten av möblemanget. Men vita kläder och grejer i övrigt? Njaa, nej. Jag har inga vita kläder (jo, en topp och lite underkläder) och jag har deffinitivt inget vitt porslin. Nej, nej, nej.

Men ”Tre vita saker”, med förlängningen ”som mörklägger mitt annars ganska vita samvete”, dem ska jag nu visa och berätta om för er. Mina 3 små ”hemligheter”:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

1. Aajus fina, fina doppresent från Holger & mig, som redan har över tre år på nacken. Ett fotoalbum av lyxmodell, för foton från lillgrabbens 1:a år var planen. Det var dyrt för en studernade och en ex-studerande följt av sjukskriven och mammaledig att köpa.

Men nu ligger det där, utan en enda foto i sig. Inpackat i sin låda, ja t.o.m i plasten. Välbevarat men tomt. Planen var att få det fixat våren 2005, men då blev det plötslig og oväntad tillbakaflytt till Grönland. Och sedan i höstas, men så dök alla tråkigheter i familjen där hemhemma upp, så nu får det väl bli nästa höst?! Fast fotona för det 1:a halvåret är iaf framkallade...! :-)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2. Under samma period som nämd ovan, när Holger pluggade & jag gick hemma med bebben, önskade jag mig en ny adressbok. Holger, som söt han är (dock född utan de bästa shoppinggenerna), köpte så klart en till mig. En (för oss då) dyr (ca 200 kr) och enormt FUL en, modell farfars adressbok från 1982 i smått glansigt brunt och svart läder! Jag ogillade den helt från början, men tackade & var glad ändå. Vad kan man annars göra, när pojkvännen använt sina absolut sista fickpengar på att köpa något till en?

I somras föll jag så över denna adressbok av en slump. Den kostade bara 13.75 kr (ja Storsis, det var på Søstrene Grene i DK, var annars kan man köpa något SÅ billigt ;-) ) och jag kunde inte motstå den. Men inte har jag fått skrivit i den. Sidorna är fortfarande så vita, så vita. Samvetet spelar mig ett spratt. Men snart så.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. Och så till den allra, allra värsta av hemligheter i kategorin vita saker - det som verkligen ger mig dåligt samvete:

På vår sovrumsvägg har vi i flera år haft ett kollage av foton på oss själva. Lika många på oss var, Holger & mig. Som en symbol på vår kärlek typ; det enda stället i hemmet det varit något bara för oss. Upphängda med klädnypor, numera också på ett rött band, pyntat med några små trähjärtan och en liten Alla Hjärtans Dag nalle som jag fick för några år sedan.

Eller "hänger numera på ett rött band", det kanske var att överdriva. Jag blev nämligen sur, rejält sur, på Holger häromsistens och gick in på sovrummet för att sura av mig. Korten var dammiga och behövde dammas. Det slutade med att de allihop blev nedplockade och nerstoppade. Alla spår av häftmassa och andra upphägningsanordningar likaså. Allt är nu som bortblåst från väggen och gömt för omvärlden i den vita lilla kistan som syns på fotot (som jag fått av Storsis en gång i tiden).


Turligt nog har ”när-sängen-är-i-närheten-betyder-det-tunnelseende-Holger” inte lagt märke till den tomma väggen ännu. Jag borde verkligen se till att få hängt upp korten igen. För det var så klart jag som överreagerade den där kvällen, som jag ju så lätt gör ca det datumet i månaden, månad efter månad...

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Det var 3 av mina vita små hemligheter. Vad har ni andra för 3 vita saker att visa i dag tro?


torsdag, januari 31, 2008

Grattis! Grattis!

Grattis mellansis & moster på födelsedagen önskar vi "gröngölingar" på kortet. Holger hälsar också; pilluarit! Hoppas du får en dunderdag. Hurraaa!!

PS: Kanske var videon i inlägget precis här nedan, från igår kväll, något för dig? ;-)

Foto: Taget av storsis på McDonalds i Göteborg, juni 2007

onsdag, januari 30, 2008

Grönland toppar världens musiknyheter för en dag



Det amerikanska bandet 30 Seconds to Mars*) lanserade idag onsdag denna lilla "film" som är deras utrop till världen om att vi ska tänka på miljön.

Utöver sångaren Jared Letos**) lilla hälsning, får ni här chansen att höra lite RIKTIG grönländska och se videon till låten A Beautiful Lie, som är inspelad i det helt otroliga området omkring den grönländska staden Ilulissat, Holgers hemtrakter. Och allt det på bara några få minuter. Tryck på play-knappen och njut..!:-)


*) 30 Seconds to Mars är ett rockband, kanske mest kända för låten The Kill, som är den låt som legat längst på Billboards Modern Rock hitlista någonsin. Bandet har också gjort världens dyraste musikvideon, till låten From Yesterday, som också var den första amerikanska video som helt inspelades i Kina.

**) Jared Leto är kanske mest känd som skådespelare, med filmer som Fight Club och Alexander. Eller vad sägs om rollen som Jordan i TV-serien My so-called life eller Mitt så kallade liv från början/mitten av 90-talet, mot Clair Danes som Angela? Jag minns den iaf! *hihi* ;-)

Eventuellt är det också någon som kommer ihåg honom bara för hans utseende. Han har nämligen hela 2 gånger kommit med på People Magazine lista över världens top 50 vackraste människor...?!



Fotona kommer från http://www.mscl.com/, en regelbundet uppdaterad (och som det ser ut välbesökt) hemsida, helt ägnad åt TV-serien My so-called life som bara gjordes i 19 avsnitt innan den lades ner för si sådär 14-15 år sedan..!


Från en irrande sjuklings balkong





I går var jag hemma från jobbet. Också idag. Förkylning.

Men jag jobbar. Eller försöker i alla fall. Trycker lite på laptopens knappar. Försöker skriva något vettigt. Tittar ut genom fönstret. Tar ett kort då och då.

Kylan där ute är stabil. Mellan -10 till -20 C varje dag i ett bra tag nu. Och en köldfaktor på mellan -20 och -30. Just nu har vi -15/-29.

Det snöar också en del in emellan, trots de låga temperaturerna. 2-20 cm nysnö ligger på marken varje morgon, plus en del som sedan faller under dagen. Och plogbilarna de kör och kör.

Aldrig att det är några problem med vägarna pga snön här. Utom i extremfall. Plogbilarna nämligen bara kör och kör som sagt.

Vår parkeringsplats får minst ett plogbilsbesök om dagen, eller marginellt mindre.

Övriga områden är dock fulla av snö. Folk här är vana med att inte varenda liten stig och pinal skottas fram. Snön har ju ändå en tendens att platta till sig, bara man går över den tillräckligt många gånger.

Om vintern är det helt enkel uppför- och nedförsbackar på knasiga ställen, där det om sommaren är totalt platt. Och husen, liksom barnens klätterställningar, bara krymper och krymper. Så är det bara.

Och kylan, ja den är som sagt stabil. Dag ut och dag in.

Snön den knarrar när man går. Härligt. Både ljudet och det faktum att det inte alls är glatt när snön är så kall.

Inga blåmärken på ändan. Inga behov för att snabbt försöka samla sig, resa sig och klappa bort snön från kläderna. Inga snabba marscher iväg, rätt fram, oroligt tittande runt omkring sig för att säkra sig att ingen sett ens fadäs.

Livet är ändå härligt. Det är kallt. Det är vinter. Om bara jag kunde bli av med denna förkylning. Och om bara det inte var så innerligt långt kvar till våren, sommaren och semestern.







PS:
Visst får man som mamma vara stolt när man får en syn som den nedan när man öppnar veckans nummer av stadens lokala ”reklam- och eventstidning” UgeAvisen.

Sonen Aaju 3 år som vinnare av en teckningstävling under Kulturnatten, i åldergruppen 0-5 år. Teckningen till höger är alltså Aajus bud på hur vår nuvarande hemstad ser ut om 100 år. Lockande eller skrämmande, ja det är frågan? :-)



PS 2:
Ja, annonsen var större, men det var mest en massa namn så jag valde att klippa bort den delen. Men det var alltså en teckningstävling med tre åldergrupper, där Aaju vann minstingarnas grupp. En sann konstnärstalang (eller var det mån slumpen...)! *hihi*

tisdag, januari 29, 2008

Lulluns språkskola; den grönländska varianten



Ja, jag måste tyvär erkänna att det inte går super med mina grönländskastudier på egen hand. Visst kan jag en hel del, men det är också en oändlighet av ord, uttryck och grammatik som jag inte kan, trots att det nu snart är 7 år sedan jag första gången satte min fot här på ön.

Men för att se det positivt, så borde det ju inte vara så hemskt svårt för mig att bli bättre. Eller?

För DET är verkligen ett av mina stora mål, och en av pojkvännens stora drömmar; att jag ska klara mer än bara hanka mig fram på grönländska. Att jag ska klara att prata med alla gamla söta tanter & farbröder och ta del av den allmänna samhällsdebatten. Allt det utan att hela tiden behöva ta till danska (ett grötigt språk som var väl så klurigt att lära sig ;-) ), eller vänta på att få detaljer översatt.

Danska, som ju också är en språkkunskap man inte alltid har fullt så mycket nytta av så snart man flyttar sig utanför huvudstadens gränser (kan också vara nog så svårt inom stadsgränserna ibland, så jag har absolut inga ursäkter för att inte lära mig bättre grönländska!).

För att få er att förstå lite av min verkligt stora utmaning (för en typisk matematiker och långtifrån språkfantast som jag) tänkte jag här inviga er lite i detta smått kniviga språk, som faktiskt hör till en språkgrupp som är närmast besläktat med mongoliska (vilket väl säger en del...?!):


Grönländska är en inuitdialekt som är besläktad med de dialekter som inuiter (eskimåer är ett fyord överallt, undantaget i Alaska) i Canada, Alaska och Ryssland pratar.

Men språket har så klart utvecklats genom åren, så till den grad att det faktiskt kan finnas svårigheter för olika grönländare, att överhuvudtaget förstå varandra. Speciellt i Öst- och Nordgrönland har man utvecklat dialekter, med egna ord, som ligger ganska långt från västgrönländskan, som är det officiella språket; riksgrönländskan. Man kan kanske t.o.m dra det så hårt och säga att grönländarna i Qaanaaq, Thulefolket, förstås bättre av inuiterna i canadensiska Nunavut, än av sina egna landsmän längre söderut.

Språket är uppbyggt på att man startar med ett grundord där man sätter på olika tillhäng. Detta gör att man kan få otroligt långa ord. Ord på över 40 bokstäver är vanliga och det är även fullt möjligt med över 70 bokstäver i ett enda ord! Alltså; vi pratar om en språkuppbyggnad som skiljer sig markant från de språk vi känner från Europa.

T.ex. kan ordet ”atuarfimmukarniaraluarpunga” förstås på följande sätt:

atuar- = skola

-fim- = (från ”fik”) byggning / stället där
-mukar- = gå till
-niar- = planera/tänkt att
-aluar- = egentligen
-punga = jag i dåtid, alltså; jag hade

Detta ger oss meningen: ”Jag hade egentligen tänkt att gå till skolan.”

Exemplet är taget från reseordboken ”Greenlandic for travelers”, av Birgitte Hertling (utgiven av
Atuakkiorfik 1993).

Dessutom finns det några andra små ”fällor”, både för den som försöker lära sig grönländska och de grönländare som försöker lära sig andra språk. Bland annat skiljer man i grönländskan inte på han & hon samt nutid & dåtid. Bestämd form är heller inget man har. Ordet ”illu” (gammal stavning: igloo) kan alltså betyda både ”hus” och ”huset”.

Man vänjer sig ganska fort vid att grönländare, även de med mycket goda kunskaper i danska eller engelska, säger fel på han & hon. Desto svårare är det med de nekande satserna, som man på grönländskan bekräftar, tillskillnad från hur vi t.ex. gör på svenska.

Får man svaret ”Jo” på frågan ”Vill du inte ha en kopp kaffe”, så menar grönländaren ”Jo, jag vill inte ha en kopp kaffe” alltså ”Nej tack”. Detta jakande svar, svarar därför många grönländare också när de pratar danska och engelska, vilket kan bli till smått roliga (och ibland smått förödande) förväxlingar... ;-)

måndag, januari 28, 2008

Ett äventyr utöver det vanliga



För er som ännu inte har beslutat er vad ni vill göra under årets semester har jag ett riktigt bra tips:

Att komma med på världens 1:a resa arrangerad av en resebyrå, genom världens största nationalpark. Det är en ”till vardags” stängd park, som täcker hela Nordöstgrönland och är dubbelt så stor som hela Sverige!

Resan påbörjas 1:e april i Köpenhamn, och går med flyg och helikopter via Island till Ittoqqortoormiit i Östgrönland, varpå det är 21 dagar på hundsläde som gäller, i gamla expeditioners fotspår.

Låter det intressant? Och skräms ni inte av lite kyla och fysiska ansträngningar så tycker jag verkligen ni ska läsa mer på arrangörerna
Profil Rejsers hemsida. Men ja, ni ska så klart ha små 100.000 svenska kronor på fickan här och nu, för att kunna följa med också! ;-)

Vill ni istället uppleva landet på ett lite ”lättare” sätt, kan ni kanske få lite inspiration från en av Mark Strattons artiklar, som kan läsas
här (på engelska).

Där tar Mark er med på en resa genom de mer moderna sidorna av Grönland med dess klimatförändringar. Via den gamla militärbasen i Kangerlussuaq, till vår eventuellt kommande hemstad Sisimiut, vidare till Holgers hemtrakter, staden Ilulissat och den egentliga hembygden Oqaatsut (i artikeln kallad vid sitt holländska/danska namn Rodebay). Detta är en artikel ni också kan läsa om ni köper januarinumret av resemagasinet CNN Traveller, där ett foto från Ilulissat också är på framsidan! ;-)

PS: Jag har precis räknat efter (pga jobbet); i 2007 hade jag 95 resdagar, samtliga utanför landets gränser, eller på väg ut över dem samma! Det är alltså över 1/4 av årets alla dagar.


Foto: Jean-Michel Huctin

söndag, januari 27, 2008

EFIT: Mycket hinns med på en lördag

Ja, jag är väl inte den som är bäst på att följa EFITs fasta dagar, men här kommer i alla fall min/vår lördag som ett ”Ett Foto I Timmen”-kollage (med lite foton med bara halvtimmes mellanrum oxå för skoj skull)... ;-)


7.54
Aaju kom in till vår säng strax efter kl 7, varpå han och jag busade lite. Men nu var det alltså dax att stå upp ”på riktigt”.


8.59
E-mails ska läsas och bloggen uppdateras.


9.30
Det hänger en hel del snö ut över taket över vår balkong!


9.31
Och Aaju han är staaark, som han själv säger. *hihi*


9.59
Tillbaka till EFIT: Aaju och jag bygger bondgård. Alltid lika roligt!


10.58
Dax att ta en dusch efter dagens tur på träningscykeln. Men det skulle visst först städas undan efter förre storbadaren. Holger altså, att du aldrig plockar upp efter dig...! *hihi*






12.06-14
Vi var oss en tur ner till hamnen, Nuuks verkliga livlina, där de tycks ha haft ett hektiskt slut på arbetsveckan. Inte mindre än 3 hyfsat färdigavlastade fraktfartyg, en passagerarfärja, 2 inspektionsskepp från Grønlands Kommandoen (danska militärens division här i landet) och x antal räktrålare och ”vanliga” fiskbåtar låg i hamn.
















12.54-59
I vårt kulturhus Katuaq höll Air Greenlands resebyrå Greenland Travel (för er som vill resa till Grönland och inte ifrån, använd denna hemsida istället ;-) ) resemässa, mest för att reklamera för möjligheterna att åka till USA (men även andra destinationer). I sommar kommer man nämligen för andra året i rad flyga mellan Kangerlussuaq och Baltimore (inte så långt från Washington). Dock bara en gång i veckan i år, och i en kortare period; 26 juni-28 augusti.

Massor av saker hände dock i Katuaq, med liveband från USA, ansiktsmålning och maskeradtävling för barnen. De utklädda vuxna ni ser på fotot är dock resebyråns anställda, som hade kostymer på allt efter vilket område de kunde informera om.


13.32
Vi var även på en liten fotoutställning.



13.56-57
Vi var på besök hos några bekanta som har så här fin utsikt från köksbordet (se ovan). Och Aaju åt morot så att han blev helt orange! :-)




15.02
Vi skulle så klart också ut en tur med pulka & kälke. De -16 C till trots. Killarna var dock lata, så de tog bilen upp för backen! Sedan kom de på den fantastiskt ”braiga” idén att binda kälken efter bilen!! Nåja, kul hade de, de STORA barnen alltså. Aaju höll jag så klart i säkert förvar bredvid mig i baksätet när de galenskaperna pågick! :-)



15.56
Aaju fick själv välja lördagsgodis. Det slutade med att han köpte ett paket Hubba Bubba och en klubba till sig själv, samt en klubba var till Mike, ataata (pappa) och mig! Omtänksam är han, den lille! :-)



16.55
Holger fixar med middagen. Lyx! ;-)



18.10
Och så skulle man försöka bryta sig in i maten; grönländsk suaasat (soppa med potatis, grötris, lök & salt) med spetsbergsgrissla (en vildfågel med mycket mörkt kött och kraftig smak, här kallad appa). Grönländsk husmanskost har en förmåga att se lite suspekt ut, men det smakar gott för det mesta
!

Och ja, jag har fått på mig myskläderna, som inkluderar pappas träningsjacka. Inte vackert men sköönt... :-)



19.02
Aaju hade tur. Det bjöds även på lite Coops Micropopcorn.


20.09
Aaju hade ännu mer tur. Besök av Mike och Maria gjorde att han oxå fick stanna uppe lite längre! :-)


21.07
Att det kan vara så kul; Holger & Mike spenderade hela kvällen(/natten) spelandes dataspel.



22.09
Själv spenderade jag kvällen med ”Harry Potter och fången från Azkaban”. Jo jag har både läst och sett den förr, men... ;-)


0.27
Whoops, där somnade jag visst ifrån kl 23-fotot, men vaknade strax innan midnatt för att kl 0.27 ta detta foto av månljuset från sovrumsfönstret. Det som ses suddigt, närmast i bild är vårt snötäckta balkongräcke med en minst lika snötäckt TV-antenn... ;-)

Det var vår ganska vanliga lördag. Hur var er?



lördag, januari 26, 2008

Hört i etern och annat nytt


Jag såg och kunde fota branden (eller snarare röken & brandbilarna) från vår balkong torsdag kväll.

Dax för en liten nyhetssummering. För ja, utöver tisdagsmorgonens intervju med mig i riksradion om mitt företags kommande energisparkampanj, så har det faktiskt hänt en hel del.

Ja, för invånarna i Holgers lilla hembygd var iofs nyheten om att jag var på radion veckans stora grej. Holgers mamma hade så klart (som vanligt ;-) ) sprungit runt till ALLA och berättat att nu skulle de alltså komma ihåg att slå på radion. Och pappan, som utöver att vara bygdens kateket (präst) samt oljetankansvarlig också arbetar i bygdens mini-mini alltiallo-matbutik, var lite ”besviken” över att han redan sålt slut på alla lågenergilampor innan denna intervju! *hihi*


Annat som har hänt, är t.ex att partimedlemmarna i landet största parti, Siumut, för första gången fick vara med och välja partiets nya partiledare. Genom en ”kupp” dagen innan valet, säkrade dock den sittande partiledaren tillika landsstyreordföranden (statsminister) sig segern på ett lite ”småfult” sätt, så som bara politiker kan; att lova se över ett av de mest opopulära beslut de senaste åren, som han själv var med till att driva igenom i sin tid. Hmm...


En annan gammal räv som varit ute i blåsväder är Grönlands landsfader, som var en av frontfigurer när landet kämpade till sig internt självstyre och som blev landets första ”statsminister” år 1979. Han och en annan snubbe har nämligen blivit anklagade för sexuella trakasserier och jag vet inte vad, vilket gjorde att han valde att avgå som motsvarande riksdagens talesman för någon vecka sedan. Det är dock något ”fishy” med hela historien och jag måste tyvär erkänna att jag för en gångs skull är en av de få som ställer mig lite smått tvekande till kvinnans historia. Nåja, vi får väl se vad som händer...

Tråkigare saker i veckan, var att dödsannonsen stod i tidningen för den lilla flickan på dryga året, som gick på Aajus gamla dagis. Hon var så liten då, att hon inte var någon Aaju lekte med, men bara det att se ljusen utanför dörren på dagis (som ligger i nedersta våningen på vårt hyreshus) och prata med den underbara personalen, får en att känna sig illa till mods.

Till historien är att den lilla tjejen dog på ett sätt som bara INTE FÅR HÄNDA. Hon blev skakad av sin fostermamma för att hon skrek. Ja, ni förstår. Det är sånt man bara läser om i tidningen annars, och då att det hänt någon annanstans. Inte här i ”lilla” Grönland! Men förhoppningsvis blir det skärpt kontroll på alla fosterföräldrar framöver, vilket också forsterfäldrarna själva nu ropar efter.

Annat riktigt tragiskt, och nära, var fredag morgons tragiska självmord i Block 1 (vi bor i det som heter Block 10, som är det sista av 10 stora betonghus som står parallellt mot varandra). Det hela är fortfarande så nytt, så ingen vet riktigt hur det hela gått till, men hur som helst utlöste det hela en brand och fyra lägenheter var tvugna att evakueras pga röken.

Och mindre än 12 timmar innan det hade brandkåren en stor utryckning till vår andra granne, Godthåbhallen (Godthåb är det danska namnet på Nuuk). Jag stod i fönstret och såg hur det bolmade och bolmade rök i flera timmar.


Turligt nog var det ingen person som skadades, och det var bara idrottshallens bastu som blev förstörd (det var en olyckshändelse; det fattade eld i några madrasser som låg i (!) bastun), så man räknar med att alla sportsaktiviteter kan fortsätta som planerat från måndag. Och brandkåren har väl därmed fyllt sin kvot av utryckningar för en ganska lång tid framöver!

Det händer saker runtomkring oss för tiden. Allt för mycket.