8 år sedan


Äventyrsfilmen jag såg på bio igår, Stardust, var riktigt underhållande. På något sätt en knasig blandning av Narnia, Harry Potter, Monty Python och Mel Brooks Robin Hood – Men in Tights...!?! Lägg där till en dundrande, så klart förutsägbar, kärlekshistoria a la ”det var en gång en prinsessa som satt fängslad i ett torn vaktad av en drake” kombinerat med ”vanlig pojke förälskar sig i fin flicka, utan framgång. Möter vanlig flicka, och bla bla bla...”. Trots det senare (vilket iof ju ofta är det vi tittare vill ha; lycklig kärlek med en liten släng av ”vanliga människor som blir till något stort” – den amerikanska drömmen, inget är omöjligt osv... ;-) ), var det en film som jag deffinitivt aldrig riktigt sett förr! Att rekomendera till alla dem som gillar äventyr och iaf något av ja, Narnia, Harry Potter, Monty Pytho och Men in tights... :-)
När man presenterar sig som svensk i utlandet, är det ofta att samtalet leds in på just Astrid Lindgren. Också här i Grönland. Jag vet faktiskt inte hur många gånger jag har pratat om Pippi, och kanske framför allt Emil, med grönländare! Emil är det absolute favoriten här i landet, tror jag.
På den nationella TV-kanalen KNR älskar man också att sända den gamla klassiska TV-serieversionen av Emil-filmerna, varvat med Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter. Samtliga dubbade till danska, eftersom man inte haft råd till att dubba dem till grönländska själva. *)







*) Man får inte lov att ha slädhundar – grönlandshund som rasen heter – söder om polcirkeln här på västkusten, pga den korta vintern (allt är ju relativt. Oktober-april/maj = kort?) & de tunna havsisarna. Därför har vi, som bor strax söder om polcirkeln på just västkusten, inga slädhundar här, men väl en hel drös med andra hundraser. Norr om polcirkeln är det så tvärtom; inga andra raser (om de inte är kastrerade vill säga) men en ofantlig drös med slädhundar. Det är fler hundar än människor, och överallt man går, i städerna och i bygderna, ylar det hundar. Grönlandshundar kan inte skälla, men det hindrar dem inte från att föra en hel massa oväsen. Men åh vad jag älskar det trots allt! :-)